Gåva – eller Köp? Det är frågan...

I diskussioner om generationsväxling och arvskiften kommer ofta frågan upp om skifteslikvider och vederlag. Om ett av flera syskon ska ta över skogen, hur ska de andra kompenseras? Det är ju skogen som huvudsakligen ska finansiera såväl den äldre generationens som utlösta syskons behov och naturligtvis också göra det möjligt för den som övertar att driva verksamheten. Vi ska här diskutera några situationer.

I ett dödsbo med efterlevande hustru Birgitta och två döttrar Anna och Rut finns det en skogsfastighet med ett taxeringsvärde om 4 mkr och ett marknadsvärde om 6 mkr.

Fastigheten har varit i familjens ägo sedan länge och vid en försäljning kan de endast tillgodoräkna sig ett ingångsvärde om 500 000 kr. Vinsten skulle följaktligen bli 5,5 mkr med en skatt om 1 485 000 kr och kvar skulle de få drygt 4,1 mkr eller ca 1,3 mkr var. Alla tre är överens om att fastigheten helst ska stanna i släkten.

Birgitta och Anna erbjuder Rut att lösa ut dem med 1,3 mkr var. Rut skulle följaktligen betala dem 2,6 mkr i skifteslikvid och bli ensam ägare till en fastighet värd 6 mkr. Hon tycker att detta verkar tilltalande men konsulterar för att vara säker skogsförvaltaren och ekonomen.

Avverkningsbar skog

Hon får veta att det finns mycket avverkningsbar skog och att det inte kan vara några problem att finansiera förvärvet. Men det finns några hakar.

Räntefördelningsunderlaget är endast 400 000 kr, som gör det möjligt att ta 40 000 kr per år som inkomst av kapital med 30 % skatt. Inkomster därutöver blir inkomst av näringsverksamhet med avgifter och skatt upp till ca 65 %. Om hon tillskiftas fastigheten genom arvsskifte med skifteslikvid får hon inte räkna in detta belopp i anskaffningskostnaden. Skifteslikviden utlöser inte heller någon skattepliktig kapitalvinst.

Rut kommer, trots att hon betalt 2,6 mkr, att även i fortsättningen ha ett fastighetsvärde om 400 000 kr vid beräkning av räntefördelningsunderlaget. Men detta värde raderas ut av vederlagsskulden om 2,6 mkr. Hon får ett negativt fördelningsunderlag om 2,2 mkr, som visserligen nollställs av en specialregel. Detta är en klen tröst eftersom hon måste betala av skulden innan hon kan få någon räntefördelning. För att amortera skulden med hjälp av intäkter från skogen måste hon avverka för 7-7,5 mkr eftersom skatt och avgifter hamnar kring 65 %.

Inget skogsavdrag

Inte heller ger skifteslikviden rätt till skogsavdrag som kan hjälpa till med finansieringen. Är det möjligt för henne att trots god tillgång på skog finansiera förvärvet? De gör en kalkyl.

Inkomst av näringsverksamhet

När pengarna på skogskontot tas ut kommer hela beloppet att vara inkomst av näringsverksamhet varför endast drygt 400 000 kr kan användas till amortering. Den som har inkomster under brytpunkten kan få lägre skatt och avgifter och därigenom amortera lite mer. Men hur man än räknar blir det mycket dyrt. Det går inte att lösa förvärvet på detta vis. Till slut begriper även Birgitta och Anna det hopplösa i denna situation.

Köpeskilling underlag för räntefördelning

Vid ett köp räknas hela köpeskillingen som underlag för räntefördelning och dessutom får hälften av den del av köpeskillingen som belöper på skogen användas som skogsavdrag. En nackdel är naturligtvis att det uppkommer en skattepliktig kapitalvinst som måste hanteras. Skatten som är 27 % ska jämföras med skogsavdraget och hur stor del av intäkterna som kan tas som räntefördelning stället för inkomst av näringsverksamhet.

Ett köp eller en kombination av köp och arvskifte ger rätt till skogsavdrag och en positiv räntefördelning. Eftersom taxeringsvärdet 2006 är 4 mkr måste priset sättas till minst detta belopp för att det ska betraktas som ett köp. Kapitalvinsten skulle då bli 3,5 mkr och skatten 945 000 kr. Kvar blir 3 055 000 kr. Det går också att köpa en mindre del och skifta ut resterande del till Rut.

Om Rut köper fastigheten av dödsboet anses hon endast ha köpt 2/3 eftersom hennes arv är 1/3. För att kunna köpa hela måste den skiftas ut till Birgitta och Anna som sedan säljer den till Rut. Birgitta och Anna får 1,5 mkr efter skatt. Överskjutande 55 000 kr kan användas till stämpelskatten som är 60 000 kr.

En miljon var

Om fastigheten skiftas ut med 1/3 till var och en av delägarna och Birgitta och Anna säljer sina delar för 1 333 333 kr får de en kapitalvinstskatt om 315 000 kr och en dryg miljon var.

Det gäller att tillsammans med skogsförvaltaren diskutera sig fram till vad som är ett realistiskt pris med tanke på framtida möjligheter för den som löser ut de andra.

Rut får genom köpet rätt till skogsavdrag om 1,33-2 mkr. Vidare får hon möjlighet att med hjälp av skogskonto bygga upp ett varaktigt räntefördelningsunderlag som gör att hon successivt kan betala av lånen med lågbeskattade pengar.

Gåva

Vid gåva gäller samma principer som vid arvskiftet. Man bör räkna på vad en försäljning av hela eller delar av fastigheten kan ge för positiva effekter.

Föräldragenerationen kan ge bort en del som ett första steg och därefter sälja. Det är viktigt att på ett tidigt stadium börja fundera över vad som är bästa lösningen och vad som kan leda fram till den.

TEXT: Staffan Seth