Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Konkurrensen från biobränsle påverkar skogsindustrin –
Effekten är dramatisk

Foto: Per Westergård

– Sämre betalt för skogsråvaran! varnar skogsindustrin. Samtidigt investerar de stora europeiska länderna tungt i biobränsle och konkurrensen om fibrerna hårdnar. Med högre virkespriser som följd.

När flera av skogsindustrins representanter betonar att priserna på skogsråvara är på väg ner kan det vara värt att tänka på en annan trend: Sågverksflis går i ökad grad till energiverken istället för till massabruken eller spånskiveindustrin. Spånbristen gör att biobränslepriserna går upp.

Pelletstillverkarna i Sverige, med marknadsledande Neova i spetsen, meddelade till exempel i början av februari att de höjer priset på pellets i småsäck med 100 kronor per pall, och fler höjningar kommer under vintern.

I Tyskland har pelletspriserna gått från 174 euro i somras till 230 euro per ton i januari 2009 – en prisökning med 32 procent på ett halvår. Snart, om det inte redan skett, blir det lönsamt att mala massaveden direkt för energiändamål.

År 2020 ska 20 procent av energin som används inom EU vara förnybar, till exempel biobränslen.

Det är alltså hög tid att titta närmare på bioenergin från skogen. Efterfrågan växer för varje månad – och energibranschen har inga betalningsproblem. Efterfrågan stiger brant på bioenergi i hela Europa. År 2020 ska 20 procent av energin som används inom EU vara förnybar, till exempel biobränslen. Dessa är klimatneutrala, förnyelsebara och finns geografiskt nära marknaden.

Prognosmakarna tror att Storbritannien och dess 60 miljoner människor kommer att bli storförbrukare av biobränsle inom bara några år. Där ställs just nu kraftverk och värmeverk om i rask takt för att kunna kombinera pelletsdrift med den etablerade koldriften.

Europas folkrikaste nation, Tyskland, med 83 miljoner invånare, är redan en av de ledande bland både pelletsproducenterna och pelletsförbrukarna. Där stryper pelletstillverkarna i år sin export för att kunna tillgodose den inhemska efterfrågan. Om tyskarna skulle minska sin kolanvändning med tio procent och ersätta dessa med biobränslen skulle andelen biobränsle i landet öka med 50 TWh. Även i Frankrike är biobränsle på stark uppgång.

– Samtidigt ska man komma ihåg att EU-målen – 20 procent förnybar energi år 2020 – knappast är realistiska, säger Petteri Pihlajamäki, vice vd på Jaako Pöyry Industry Consultants.

– Om vi skulle ha samma andel träbaserad biomassa inom den förnybara energin som i dag skulle vi få en total förbrukning om 1 200 miljoner m3 per år. Det är en extremt utmanande tanke.

– Även om vi inser att den förbrukningen är orealistisk kommer bioenergin att få en dramatisk effekt på skogsindustrin. Vi ser det redan nu på prisnivån som stiger och på att energived de facto konkurrerar med industriveden.

– Bolag här i Finland har börjat köpa ved för energiändamål från alla håll. Även rundved som traditionellt skulle gå till massaindustrin.

Petteri Pihlajamäki pekar ut Europa och Nordamerika som de marknader där fronten mellan bioenergi och traditionell skogsindustri ligger just nu.

Tabellen visar den potentiella avsättningen av biomassa för produktion av el, värme och drivmedel, inklusive energikombinat (enligt ER 2008:04).

Biobränsle i Sverige
EnergislagAntal TWh Potential i TWh
Småskalig pelletsvärme1,88
Fjärrvärme 20 31-46
Processvärme i skogsindustri 5458
Kraftvärmebaserad el i fjärrvärme 5,18-13
Kraftvärmebaserad el i skogsindustrin5,39

– Genom olika former av stöd till produktion och konsumtion i Europa stör redan nu bioenergin den traditionella marknaden, säger han. Även i Asien finns en stor potentiell konflikt mellan trä för energi- och industriändamål, hävdar Petteri Pihlajamäki.

Men enligt en rapport från ElForsk kan konkurrensen om biomassan från energibranschen leda till bättre betalningsförmåga, eftersom det innebär hög efterfrågan på biomassa, vilket ger höga priser på sågade varor och papper/ massa globalt. Eftersom den svenska skogsindustrin har en relativ fördel genom sin närhet till råvaran kan detta ge höga färdigvarupriser.

Skogsindustrierna, som uppenbarligen är de stora förbrukarna av svenskt biobränsle, förutspår själva en stark ökning av biobränsleanvändningen, eller åtminstone av tillgången:

I dag motsvarar uttaget av avverkningsrester sju TWh. Potentialen är minst det dubbla, och utökas sortimenten (med till exempel stubbar) finns en möjlig uttagsökning på cirka 20 TWh.

TEXT: Mikael Falk

Priser – en prognos:

  • 2008 var maxpriset på flis (biobränsle) cirka 180 kr/MWh.
  • Maxpriset på massaved låg strax över 240 kr/MWh och minimipriset på cirka 200 kr/MWh.
  • ElForsk spår att priset på flis ligger på 200 kr/MWh år 2015.

30 procent från biobränsle

Enligt Skogsvärdens analys ser energibalansen i Sverige för närvarande ut så här:

  • Olja ligger på 31,3 procent och bioenergi på 28,6 procent av den totala inhemska energianvändningen, medan vattenkraft och kärnkraft står för bara hälften, cirka 15 procent vardera. Då har vi räknat bort transportsektorns användning och dessutom tagit bort de stora energiförlusterna i kärnkraftsindustrin. Kärnkraften tappar 2/3 av energin som produceras!
  • Från Vattenfalls kraft- och värmeproduktion kommer 55 procent av produktionen från biobränslen.
  • För E.ON Värme Sverige är biobränsle den största bränsleformen. Pellets står för tio procent av bolagets totala biobränsleanvändning, det vill säga 0,4 TWh.
  • Fortfarande är skogsbränsle, som GROT, bark och spån, de dominerande med runt tre TWh. E.ON satsar nu framförallt på utbyggnad av kraftvärme eftersom de då kan utnyttja ännu större del av energiinnehållet i biobränslet.