Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

VD för energigiganten E.ON: Vi intensifierar satsningen på biobränsle

Håkan Bushke

Foto: Patrik Österberg, E.ON

– Biobränslet från skogen bör utnyttjas mer – och bättre. För skogsägarna blir det kanske inte högre priser, men bättre avsättningsmöjligheter.

Det säger Håkan Buskhe, koncernchef för E.ON Sverige.

Håkan Buskhe vill köpa skog. En egen skogsfastighet - och stora mängder biobränsle till E.ON:s energiproduktion. E.ON är i dag den största enskilda användaren av biobränsle i Sverige med biobränsleeldade anläggningar bland annat i Malmö, Örebro och Norrköping. Frågan är om regeringens energibesked i början av 2009 kan leda till minskat fokus på bioenergi.

– Nej, tvärtom! Nu blir äntligen spelreglerna tydliga. Vi får betydligt klarare förutsättningar. Regeringens besked betyder att det tredje benet, den förnybara energin, blir viktigare. Därmed blir även bioenergin viktigare.

– Det innebär att vi i energibranschen behöver intensifiera våra satsningar på biobränsle.

Håkan Buskhe anser att vi tidigare haft en kortsiktighet i energipolitiken.

– För energiindustrin är långsiktiga spelregler nödvändiga. Ett bioenergieldat kraftvärmeverk tar sju-åtta år att planera och anlägga. En biogasmarknad tar upp till tio år att anlägga.

– Då säger det sig självt att vi måste ha långsiktiga riktlinjer. Det handlar om så stora investeringar. Därför gör beskeden nu att vi kan planera på lång sikt, säger Håkan Buskhe.

Rätt hanterad kan vi få ut mer ur skogsråvaran än vad vi får i dag. Vad detta gör på priset vet jag inte, men självklart kan det betyda att skogsägarna kan sälja mer råvara till fler. Deras intäktskälla kan breddas betydligt.

Han menar också att förändringarna av certifikatsystemet skapar bättre förutsättningar för att kunna tillvarata det värmeunderlag som finns. Det gör att han anser att en utbyggnad av kraftvärme från bioråvara är mycket realistisk.

Det har talats om att biobränslepriset inte påverkar elpriset eftersom det handlar om fjärrvärme i första hand. Här vill Håkan Buskhe lägga in en brasklapp:

– Redan nu påverkar biobränslepriset elpriserna, eftersom de i någon mån är substitut för varandra. Men om man tittar på hur vi använder biobränslet i dag så bränner vi i stor utsträckning upp det.

– Om fem-tio år tror jag istället att det finns stora möjligheter att använda energiinnehållet i råvaran från skogen på ett bättre sätt. Vi satsar då inte enbart på att elda upp det. Genom att omvandla det genom förgasning till metangas får vi ut mer el i kraftvärme-verken. En förgasning har andra fördelar genom att vi då också minskar partikelutsläppen, framhåller Håkan Buskhe.

– Vi kan alltså använda bioråvaran till att få ut såväl gas som värme och el. Det ger avsättning för ännu större del energi producerad från bioråvara.

Jag tror att framväxten av en bioenergimarknad betyder att skogsägaren kommer att få en rimlig avkastning från sin skog i framtiden

En del tycks anse att energisektorns betalningsförmåga närmast är obegränsad eftersom efterfrågan är så stor. I verkligheten finns det en rad faktorer som påverkar råvarupriset.

– När det gäller priset från skogsägarna till fjärrvärmemarknaden har vi inom E.ON varit noga med att fjärrvärmen från oss måste vara konkurrenskraftigt prissatt, gentemot till exempel bergvärme. Det avgör samtidigt vad vi i vår tur kan betala för skogsråvaran, förklarar Håkan Buskhe. Han fortsätter och kommenterar prisutvecklingen på energiråvaran från skogen så här:

– Jag vill inte sia om hur priserna kommer att utvecklas. Men vi som producerar kraftvärme och el måste hitta en lösning där vi inte konkurrerar med skogsindustrin.

– Vi vill inte skapa en situation där vi bränner upp skogen och skapar en kortsiktig pristopp för skogsägarna. Det skulle leda till att vi konkurrerar ut skogsindustrin och det medför en långsiktig nedgång för alla parter.

– Vi måste istället samarbeta så att vi tar ut rätt produkt för rätt ändamål till våra biomassaeldade enheter. Rätt hanterad kan vi dock få ut mer ur skogsråvaran än vad vi får i dag. Vad detta gör på priset vet jag inte, men självklart kan det betyda att skogsägarna kan sälja mer råvara till fler. Deras intäktskälla kan breddas betydligt.

– Vi får inte heller konkurrera ut basindustrin med höga elcertifikatpriser, framhåller han med tydlig adress statsmakterna.

– Vi har i dag en situation med höga energikostnader för pappers- och massaindustrin. De måste kunna sänka sina kostnader, och det bygger bland annat på att vi kan sänka deras elpriser.

När det gäller Europas mål med 20 procent förnybar energi år 2020 är han långt ifrån övertygad om att större delen kommer att ha skogen som råvarukälla.

– Jag tror inte att bioenergin från skogen kommer att bli den avgörande delen då det gäller elproduktion i Europa. Däremot tror jag på en utbyggnad av bioeldad fjärrvärme, men jag tror också att vi kommer att kunna sälja fordonsbränslen som producerats med hjälp av bioråvara från skogen.

– Totalt kan jag tänka mig att vi hamnar på åtta till tio procent av energin från skogsråvara, säger Håkan Buskhe.

– Sammanfattningsvis tror jag att framväxten av en bioenergimarknad betyder att skogsägaren definitivt kommer att få en rimlig avkastning från sin skog i framtiden.

– Själv söker jag till exempel en egen skogsfastighet och som skogsägare skulle jag inte vara orolig för mina satsningar i skogen.

– Vad man odlar och hur man sköter sin skog måste dock bygga på andra avgöranden än att bara titta på vad energimarknaden behöver.

TEXT: Mikael Falk

Håkan Buskhe

Kurt Ove Håkan Buskhe är född den 8 november 1963 och är uppvuxen i skogsdominerade Norrland, närmare bestämt i Örnsköldsvik. Han läste transportteknik i början av 80-talet och tog teknologie licentiatexamen på Chalmers i Göteborg. Efter det blev han verksam (och så småningom högt uppsatt) i transportsektorn. Det avgörande steget från de energikonsumerande lastbilsflottorna på Schenker North, där han varit vd och koncernchef, över till energiproducerande E.ON tog han i mars 2006. Två år senare, den 1 januari 2008, tillträdde han som koncernchef.

Familj Hustrun Camilla och tre döttrar på åtta, 18 och 21år. Bor i villa nära havet i Falkenberg. Huset är uppvärmt med frånluftvärmepump och kakelugn. Har en lägenhet i Malmö, staden där huvudkontoret ligger. Kör Biogasdriven Volkswagen Passat. Skogsinnehav Äger inte skog – ännu, men är spekulant. Intressen Tycker om opera (E.ON stöttar Göteborgsoperan), sport, slalom, trädgård, jakt och golf.

Störst i världen

E.ON-koncernen är världens största privata energibolag med över 30 miljoner kunder inom främst el, gas och värme. E.ON Sverige ansvarar för cirka 800 värmeanläggningar i Sverige motsvarande omkring sex TWh. E.ON:s huvudkontor finns i Düsseldorf i Tyskland. Hela koncernen omsätter omkring 600 miljarder SEK och har 90 000 anställda. E.ON Sverige, med huvudkontor i Malmö, har en omsättning på 30,9 miljarder SEK (2007) och 6 000 anställda. Av E.ON:s förnybara energi är 3,7 TWh – 25 procent – bioenergi motsvarande 1,6 miljoner ton rundvirke med 50 procent fukthalt. År 2020 uppskattas den till 5 TWh, motsvarande 2,2 miljoner ton skogsråvara. Till detta kommer förgasning, som kan ge ytterligare 15 TWh. Totalt producerar E.ON 12 TWh förnybar energi, varav 8 TWh är vattenkraft. E.ON Sverige satsar årligen 10–15 Mkr (av totalt 100 Mkr) på FoU inom bioenergi.