Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

En massa ved

– Massaved? Nej, men en massa ved! Lennart Jansson, Skogssällskapets produktionsledare i Jönköping, klappar kärleksfullt på traven som ser ut som massaved. Men den här veden ska bli pellets – och det är i dag bättre betalt än massaved.

Timmer och bränsle är de två huvudsortiment som nu faller ut från allt fler avverkningar i Sverige. Betalningen för massaveden är så låg att bränslesortiment i många fall är ett bättre alternativ.

På grusplanen intill Skogsvallen i Nässjö ligger ett par timmertravar och något som ser ut som en massavedstrave – det är pelletsveden som biobränsleproducenten Neova beställt. Där tronar också en väldig limpa med risruskor. Långa Toppar – ”LT” – kallas bränslesortimentet som nu syns längs allt fler vägar i landet. LT består av toppen på trädet, ofta kapad vid cirka tio centimeters diameter.

– Principen är att grenar och toppar – GROT – helt enkelt sitter kvar på stammen, vilket gör allting effektivare, berättar Lennart Jansson. Och så blir det färre sortiment. Avverkningen, skotningen, flisningen – alla moment går snabbare. Långa toppar kör vi med den vanliga skotaren, vi behöver alltså inte hit med en särskild risskotare.

Studier vid Högskolan i Dalarna visar att ungefär dubbelt så mycket bränsle tas ut per hektar om man kör långa toppar jämfört med en konventionell avverkningsmetod (timmer, massaved och GROT-flis). LT-flis har dessutom en högre kvalitet än GROT-flis och betalas därför bättre. Det beror bland annat på att LT-flis innehåller en mycket mindre andel fina fraktioner. Det gör att flisutbytet från långa toppar blir mycket högre – närmare 90 procent blir flis jämfört med cirka 75 procent av GROT:en.

Principen är att grenar och toppar – GROT – helt enkelt sitter kvar på stammen, vilket gör allting effektivare.

Skogsägaren får betalt för rötveden och slipper dessutom några procents vrakavdrag.

– Massaved vrakas ju regelmässigt av skogsindustrin, det är inte ett problem här, berättar Lennart Jansson. Så sammantaget visar våra och andras erfarenheter att skogsägaren får ett högre netto i jämförelse med en konventionell avverkningsmetod.

Lennart Jansson ser också andra, mjukare värden:

– Vi förvaltar ju skogen hos ungefär 80 kommuner i landet och de vill gärna att den tätortsnära skogen är ”städad” – alltså mera parklik och inbjudande än en vanlig skog. Avverkningsrester får inte göra det svårt för människorna att ta sig ut i skogen – eller förfula områden där de vill ströva. Då är den här typen av energiuttag väldigt uppskattad

TEXT: Sverker Johansson