Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Krönika

Virkeskrönikan: Risk för rekyl

Virkeskonjunkturen ser snabbt ljusare ut. Redan finns ett sug i omvärlden efter den allt billigare svenska veden. I Baltikum rusar massavedspriserna rekordsnabbt uppåt och timret på kontinenten betalas mycket bra. Dessutom ligger biobränsle från skogen på fina prisnivåer jämfört med massaveden.

Den svenska sågverksindustrin går för fullt och premierna haglar. Men många varnar för en rekyl på marknaden. Massaindustrin rullar på. Det är främst tidningspapperet som fortfarande går kräftgång. Marknaden för sågade trävaror och massa/papper – liksom för svenskt rundvirke – är fortfarande dopad av valutaeffekten. Kronan stärks dock fortlöpande vilket minskar de svenska produkternas konkurrenskraft. Å andra sidan är priset för slutprodukterna på väg upp.

Så här ineffektivt kan bränslebolagen bara använda råvaran om den är för billig

Över hela Sverige är det betydligt lättare med avsättningen än före sommaren. I norra Sverige har lagren successivt minskat och nu har vi även fått en prishöjning på massaveden. I Mellansverige är virkeslagren mer i balans, någon lokal prisökning har kommit. Inom vissa områden har massabruken varit tvingade att ta till kvoteringar för att bromsa flödet mot industrin. Så marknadsbilden är inte helt homogen. I södra Sverige har vi precis fått en prishöjning. En annan positiv nyhet är att Stora Ensos bruk Enocell i Finland som har varit stängt sedan mars i år startas igen.

Utropstecknet är björken. Här finns nämligen konkurrens – från energisektorn och vedhandlarna. Många tror att det blir brist på björk i vinter. Situationen är ganska likartad i hela Sverige.

Priserna i Baltikum rusar. I maj låg priset för barrmassaved i Baltikum på 20 euro per m3. Sedan dess har priset rusat med över 60 procent – och priset ökar ännu mer för björken. Det går snabbt och innan marknaden justeras riskerar Sveriges skogsägare åter att ha sämst betalt i Europa, vilket var fallet så sent som 2007 innan exporten av virke till Finland tog fart. I Tyskland och Österrike är råvaran ännu lika billig som i Sverige – men på väg upp.

Det är finnarna som drar upp priset. De har inte importerat speciellt stora volymer under året – stundtals låg deras virkesimport helt stilla. Nu trycker de upp priset både i Baltikum och Ryssland. Kanske är den finska flottan snart tillbaka för att fynda jämförelsevis billig massaved längs den svenska kusten? Den svenska skogsindustrins mål är uttalat: man vill helst ner till 2006 års prisnivåer, då Sverige hade de lägsta virkespriserna i Europa.

Redan i våras ljusnade det för sågverken och det håller i sig. Inom flera områden har också rotpostmarknaden tagit fart. Aktiviteten på timmermarknaden är störst i södra Sverige. Här kan det bli prislistehöjningar på bred front. Ute i Europa är sågtimret än mer eftertraktat. Priserna på grantimmer ligger över 80 euro inte långt från svenskt territorialvatten.

Men frågan är förstås: hur snabbt sågas marknaden sönder? I Sverige gasar sågverken. Finnarna vill köpa timmer från Sverige och tyskarna ökar produktionen. Det har varit en trög start hos de tyska skogsägarna men nu börjar det lätta. Fast – vad händer med marknaden när tyskarna börjar såga stora volymer? Är efterfrågan så pass stark att marknaden tål ett ökat utbud? Byggstatistiken är inte munter. Om det finns några positiva signaler från analytikerna på ökat byggande är det från en mycket låg nivå. Risken är stor att marknaden snabbt mättas när produktionen ökar runt om i Europa. Redan i dag får vi signaler om en viss avmattning på trävarumarknaden. Skogsägarna bör passa på om de behöver kapital – det kan bli betydligt mörkare om marknaden viker när lagren är fyllda igen.

Biobränslepriserna har sjunkit mycket mindre än massaveden under lågkonjunkturen. Marknaden stabiliseras – om vi backar två år så har efterfrågan på bränsle ökat rejält. Det vi märker är att bränsleaktörerna har svårt att sätta en prisnivå. Hittills har energisektorn haft stor nytta av att skogsindustrin håller nere priset på biobränsle för att inte massaveden ska bli dyrare. Om skogsindustrin på sikt tvingas höja måste energisektorn hänga på – och vice versa.

Omognaden på bränslesidan märks bland annat då man diskuterar kvaliteter med energisektorn. Kraven är luddiga, man diversifierar inte påtagligt priserna efter kvaliteten på råvaran och tar i praktiken det man får. Det här är en tydlig indikation på biobränslets låga pris. Så här ineffektivt kan bränslebolagen bara använda råvaran om den är för billig.

Just nu är många bränsleköpare välförsedda. Sågverken drar igång på allvar och bränslemarknaden får mer av sågverkens biprodukter. Samtidigt förbrukar massaindustrin mer råvara igen, så råvarubalansen kanske blir oförändrad. Det bäddar för en fortsatt högintressant bränslemarknad för skogsägarna!

Skogs- och sågverksindustrin är osäkra om framtiden. Ändå ligger massavedspriserna på en hyfsad nivå, stöttade av de goda bränslepriserna och timret är riktigt bra på många håll. Bränslesektorn är just nu ganska välförsedd men vill trygga volymerna. Stärks kronan en omgång till, vilket många tror, blir det en påtaglig konkurrenshämmande effekt för den svenska skogsindustrin. Då kommer våra grannar i öster att vara laddade för att ta tillbaka de marknadsandelar de förlorat.

Om vi bortser från förra årets riktigt goda virkespriser – vilket är en hög referenspunkt – så är avverkningsvillkoren riktigt bra. Nu. Det är svårt att bedöma hur länge det håller i sig.

EU:s konjunkturindikator för byggnadsindustrin viker upp. Möjligen är bottenläget passerat och har avlösts av en svagt stigande trend.

Magnus Juntikka

Virkeschef Skogssällskapet

I virkeskrönikan analyserar Magnus Juntikka fyra gånger per år den aktuella virkesmarknaden.