Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Den vackraste platsen på jorden

Kerstin Skarne och Ann-Sofie Mattson

Foto: Håkan Flank

John Mattson, grundare av byggbolaget JM, ansåg att Ortala bruk var den vackraste platsen på jorden. När han gick bort ingick bruket i det stora arvet. Döttrarna Kerstin Skarne och Ann-Sofie Mattson valde att ta över och bedriva ett aktivt skogsbruk.

Det sägs att bondpojken John Mattsson på 1920-talet satt i det lilla röda skolhuset på Väddö och tittade ut över havsviken och Ortala bruks stora herrskapshus på andra sidan. Där ska jag bo, tänkte han. Ett miljardimperium senare var bruket hans.

John Mattson tog bort ett s i namnet, startade 1945 byggbolaget John Mattson, senare JM, byggde delar av Västerås, miljonprogram och 3:e och 4:e Hötorgsskraporna i Stockholms city. Som några exempel.

Han gick bort 1995 och av de fyra barnen valde döttrarna Kerstin och Ann-Sofie att ta över Ortala. Sedan 1996 har de ägt bruket med 950 hektar produktiv skogsmark, 75 hektar åkermark och ett 15-tal hyresbostäder.

Vi har stämt träff i mangårdsbyggnaden på Ortala. Det fungerar i dag som sommarställe för Kerstins och Ann- Sofies familjer. Sedan pappan dog för nu 15 år sedan har systrarna steg för steg renoverat hus och lägenheter på bruket.

Vi önskar båda att pappa varit med nu och fått uppleva att vi tycker om Ortala och gärna vistas här

Under uppväxten var familjen Mattson ute på Ortala nästan all ledig tid.

Pappa John sa ofta att av alla platser på jorden är detta den vackraste. Han förvaltade gården själv och var engagerad i byggnaderna. På uppfarten till bruket står en stor timmerlada som lyser nästan aggressivt faluröd i höstsolen. Den fraktade han till platsen från Västerås.

– Pappa byggde i Västerås och gamla byggnader fick ge plats åt nya. Han ansåg väl att ladan var så fin att den skulle bevaras, säger Kerstin.

Under tonårstiden tyckte inte Kerstin och Ann-Sofie att det alltid var så kul att åka ut till Ortala någon dryg timmes resa från hemmet i Djursholm utanför Stockholm.

– Vi klagade när vi skulle hit och våra kompisar hade fest i stan. Vi uppskattade inte den här miljön på samma sätt. Vi önskar båda att pappa varit med nu och fått uppleva att vi tycker om Ortala och gärna vistas här, säger Kerstin.

Systrarna är engagerade i brukets skogar och de är båda medlemmar i Spillkråkan, föreningen för svenska kvinnliga skogsägare.

Den största och mest långdragna frågan sedan de tog över Ortala har varit avsättningar till naturreservat, nyckelbiotoper och andra skyddade områden. Sammantaget handlar det om inte mindre än 300 hektar, varav de senaste hundra förhandlas just nu.

Det betyder ungefär en tredjedel av hela innehavet. Som ersättning för marken erbjuds de andra skogsområden eller ekonomisk ersättning. De föredrar skogsmark som ersättning eftersom det är skogsbruk de vill bedriva.

Men ersättningsskogen ligger på andra platser.

– Som pappa har kämpat med att köpa skiften som hänger ihop, det fanns en tanke bakom det. Nu splittras marken. Det betyder att vi inte kan dra de vägar vi planerat och inte kan utnyttja gamla vägar fullt ut. Man känner sig lite förföljd, säger Ann-Sofie.

Kerstin håller med.

– Vi frågar om de inventerat allt. Är det nog nu? Är ni nöjda? Men så dyker det upp någon ny nyckelbiotop och det är dags att gå till förhandlingsbordet igen. De lämnar oss aldrig ifred.

Det område som det förhandlats om under hösten beskriver systrarna som en riktig Bauer-skog. I förhandlingarna har de hjälp av Tomas Hedlund från Skogssällskapet för att få ut rätt pris.

– Vi har varit ordentliga skogsägare och sparat den. Den är jättehärlig att gå i.

Ortala har anor från 1500-talet då det bedrevs järnbruk och gevärsfaktori här. Järnbruket slogs igen i slutet av 1800- talet. Senare bedrevs ett sågverk som slogs igen 1983. Verkligen slogs igen. Dörren låstes och än i dag finns allt därinne exakt som dagen då det stängdes.

I dag finns planer att sätta igång produktion av grön el i mindre skala. Den gamla turbinen som drivs av ett litet vattendrag under den gamla kvarnen fungerar än.

På en betongvägg finns bokstäverna ”JM” inpräntade.

– Det står för hans namn i det här fallet, inte bolaget, förklarar Kerstin när vi vandrar runt på gården.

Systrarna är engagerade i flera styrelser i bolag som också var en del av arvet efter John Mattson.

De vill hedra pappans minne genom att stödja konst och projekt runt färg och form. Ett av dem är Malmstensskolan på Lidingö som utbildar i träteknik och trädesign.

Ett härligt uppdrag

Tommy Jansson från Skogssällskapet har förvaltat skogarna på Ortala bruk i 20 år. När han började var det John Mattson, grundare av byggbolaget JM, som drev gården.

– Det var en rekorderlig karl som man lyssnade på. Han var naturvän och ofta med ute i skogen, berättar Tommy.

Men allra mest intresserad var han av byggnaderna och jordbruksmarken.

När John Mattson avled 1995 och döttrarna Ann- Sofie Mattson och Kerstin Skarne tog över bruket fick de Tommy ”på köpet”. I dag har Tommys och Skogssällskapets engagemang i gården ökat.

Nu är Tommy också ansvarig för uthyrningen av husen och lägenheterna. När något inte fungerar är det till Tommy samtalet går.

– Eftersom Ann-Sofie och Kerstin har Ortala som ett sommarställe skulle det vara besvärligt att samtidigt vara ”hyresvärd”. Det skulle inte bli så mycket ledigt för dem, säger Tommy.

Vi frågar om de inventerat allt. Är det nog nu? Är ni nöjda? Men så dyker det upp någon ny nyckelbiotop och det är dags att gå till förhandlingsbordet igen

Skogssällskapet ansvarar för avtalen med bonden som arrenderar jordbruksmarken. Sammantaget har Skogssällskapet hand om 30 avtal som rör Ortala bruk.

–Årligen avverkar vi cirka 2 000 m3fub på fastigheten. Självklart bedrivs också en omfattande skogsvård, främst ungskogsröjning och beståndsanläggning, säger Tommy som har täta avstämningar med systrarna via möten och mejl.

Men han är inte ensam på Skogssällskapet om att sköta gården. Sammantaget finns en handfull personer som är experter på olika delar i uppdraget.

Tomas Hedlund, fastighetsmäklare, är huvudansvarig för förhandlingarna runt reservatsbildningar, nyckelbiotoper och andra områden som Naturvårdsverket vill skydda.

Eftersom marken i Roslagen är kalkrik finns många hotade arter och dessutom många gamla skogar.

Jerker Laufors, fastighetsmäklare och agronom, sköter alla förhandlingar och avtal som rör jordbruksmarken.

Ann-Louise Schagerström, jurist och ekonom, sköter ekonomin.

TEXT:Carina Gerken Christiansen

Järnbruk från 1500-talet

Ortala bruk ligger vid Väddöviken i Roslagen mellan Norrtälje och Östhammar. Bruket anlades 1586 och var under 1600- talet ett av Upplands viktigaste järnbruk. Vid rysshärjningarna 1719 brändes Ortala ner, men byggdes upp igen. Kvar sedan brukstiden finns bland annat kolhuset från 1789 och huvudbyggnaden från 1878.

Ortala

  • 950 hektar produktiv skogsmark.
  • Tall 31 procent, gran 47 procent, löv 22 procent.
  • Avverkningen ligger på cirka 2 000 m3/år.
  • Ungskogsröjning cirka 20 ha om året.
  • Plantering, cirka 20 000 plantor /år.
  • 75 hektar åkermark.
  • 15-tal hyresbostäder.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.