Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Man borde sälja, men... hjärtat säger nej

Per Lindvall

Foto: Håkan Flank

Per Lindvall är kluven. Som ekonomisk analytiker säger han "sälj skogen och satsa på andra investeringar!" Men skogsägaren Per Lindvall tänker annorlunda: "Nej för tusan. Skog är inte bara ekonomi. Behåll skogsfastigheterna."

– Det ser ovanligt mörkt ut för skogen nu.

Det är ingen vanlig gnällspik som säger detta, utan en av Sveriges vassaste ekonomijournalister, Per Lindvall. Han spår en usel framtid för sågverken. Ännu värre kan det bli för pappersindustrin. Och när räntorna stiger kommer också priserna på skogsfastigheter att falla.

Per Lindvall är utbildad civilekonom och har, efter några år som kreditriskanalytiker på Standard & Poor's, ägnat sitt yrkesliv åt ekonomijournalistik på tidningar som Finanstidningen, Affärsvärlden och Dagens Industri. Skogsvärden träffar honom på hans nuvarande arbetsplats, nättidningen E24, en annonsfinansierad affärstidning som ägs av Schibstedkoncernen.

Per Lindvall är också engagerad skogsägare, och han är inte imponerad av den svenska skogsindustrins prestationer.

– Den som har köpt aktier i skogsföretag de senaste 10-20 åren har fått en sämre avkastning än den som köpt svenska statsobligationer, säger han. I vissa fall hade det varit bättre att stoppa pengarna i madrassen...

Och nu ger han en lika dyster prognos för skogsägandet.

– En investering i en skogsfastighet innehåller två plusposter. Det är den årliga avkastningen från avverkningarna, och i bästa fall en värdestegring på fastigheten. Den som köpt en skogsfastighet de senaste åren kommer med stor sannolikhet att bli besviken på båda de här posterna, säger han.

Den som har köpt aktier i skogsföretag de senaste 10-20 åren har fått en sämre avkastning än den som köpt svenska statsobligationer. I vissa fall hade det varit bättre att stoppa pengarna i madrassen

Under 2007 pekade alla kurvor rätt för sågverksindustrin och några företrädare pratade om att sågade trävaror var inne i en ”superkonjunktur”. Ett halvt år senare hade branschen åter gått igenom isen. Några företag sjönk och andra kunde med stor nöd klamra sig fast vid kanten.

Enligt Per Lindvall finns det inte mycket som talar för att sågverken skulle gå mot en ny ”guldskärarera”, utan det kommer att handla om en tuff kamp för att överleva.

Byggandet på de traditionella marknaderna i Europa och Nordamerika förutspår han kommer att ligga på en låg nivå i många år framåt. Den globala finanskrisen började ju som en fastighetsbubbla i USA. Man hade förbyggt sig, och i dag finns det helt enkelt för många hus där.

Den nya eurokrisen i Sydeuropa är till stor del också en fastighetsbubbla, som kommer att hämma nyproduktion, menar Per Lindvall. Spanien och flera andra euroländer hade under många år en negativ realränta som stimulerade en gigantisk överproduktion av bostäder. Att arbeta bort dessa bostads- och skuldberg kommer att bli mycket kostsamt, och Greklands bekymmer är bara lite av taknocken på det rangliga eurobygget.

– Och vi kan mycket väl snart ha en fastighetsbubbla i Sverige också, säger Per Lindvall. Räntorna har varit låga under en lång tid och boendekalkylerna har sett försåtligt trevliga ut. Men när räntorna går upp, och det måste de göra inom en ganska snar framtid, kan det bli en rejäl sättning av fastighetspriserna. Det kommer naturligtvis att hämma byggsektorn, och därmed sågverken.

Kronans gynnsamma utveckling under finanskrisen visar "att svensk skogsindustri och svenska skogsägare ska vara mycket tacksamma för att vi inte gick med i eurosamarbetet", menar Per Lindvall.

De svenska sågverken går ju ganska bra just nu, kanske någon invänder. Men en stor del av detta beror, enligt Per Lindvall, på kronans gynnsamma utveckling för exportindustrin. När finanskrisen slog till sjönk kronan och våra sågverk kunde framgångsrikt ta marknadsandelar från sina finska bröder och även från kusinerna på kontinenten.

– Det här visar att svensk skogsindustri och svenska skogsägare ska vara mycket tacksamma för att vi inte gick med i eurosamarbetet, säger han. Nu får finnar och andra dra en stor del av lasset med den övervärderade euron. De som inte kan anpassa sig får ta den största smällen. Man kan jämföra med 30-talet då de länder som längst höll fast vid guldmyntfoten fick en mycket djupare ekonomisk kris än andra.

Tidningspapperet är en annan krisbransch. Det är en gammal svensk paradgren, som har genererat mycket pengar till skogsföretagen genom åren. Men den epoken går mot sitt slut, tror Per Lindvall. I USA har efterfrågan sjunkit med 50 procent på tio år och upplageraset fortsätter. Nu ser vi samma utveckling i Europa, där gratistidningarna ett tag såg ut att erbjuda en motvikt, men även de har det tufft nu.

Tidningspappersbruken plågas dessutom av de ökade elpriserna. Tidningspapper är en eltjuv – det går åt oerhörda mängder el när granveden mals ner till fibrer. Varje tidningspappersbruk gör av med ett par procent av all el som konsumeras i Sverige.

– De höga elpriserna i Sverige har kommit för att stanna, säger Per Lindvall. Svensk basindustri kan skrota alla drömmar om att åter få ett lågt elpris. För nu får vi allt fler kablar i Östersjön – elen kan snabbt och lätt flyttas till den som för ögonblicket betalar bäst. De tre dominanterna på svensk elmarknad, Vattenkraft, Fortum och Eon har inget som helst intresse av att Sverige och Norden blir en avskärmad lågprisbutik för el. Nordeuropa är på väg att bli ett sammanlänkat prisområde – med en prisnivå en bra bit över de gamla svenska priserna.

Momentant ser dock Per Lindvall ett sätt att få ner elpriserna i Sverige: Det är om ett eller ett par tidningspappersbruk skulle läggas ner.

– De är så stora förbrukare att elpriserna då borde sjunka – i alla fall på en fungerande marknad, säger han.

Sen har vi den digitala tekniken, med läsplattor som iPad som det senaste exemplet. Dessa plattor kommer att ersätta en stor del av papperstidningarna och pappersböckerna, det är Per Lindvall övertygad om.

– Slår inte iPad så kommer någon annan teknik att göra det när tiden väl är mogen. Frågan är inte om pappersböcker och papperstidningar kommer att få tuff konkurrens från någon elektronisk pryl – bara när. Kostnadsfördelarna är helt enkelt för stora. Det enda problemet, vilket inte är så litet, är hur intäktsmodellerna ska utformas för att bokutgivare och tidningshus inte ska vandra samma väg som skivindustrin.

– Nej, det enda ljuset som brinner i skogen i dag är energisektorn, säger han. Kraftvärmeverk har på senare år kommit in som en ny fräsch aktör på en trög och sluten virkesmarknad. De har god betalningsförmåga och kommer att behöva mycket råvara. Relativt andra förnyelsebara energikällor, som exempelvis vindkraft, har den mycket stora fördelar. Den stärker den befintliga infrastrukturen, den är tillförlitlig och producerar som mest el när den som bäst behövs, och inte minst är den klart mindre subventionsberoende.

Många tror att skogsenergi kan bli en ny stor svensk exportvara, nu när EU ska nå sina 20-20-20-mål. De innebär bland annat att EU-länderna ska ha 20 procent förnybar energi i sina energisystem år 2020.

Men även här kan en pessimist känna oro, menar Per Lindvall. För marknaden för förnybar skogsenergi är helt politikerstyrd. Utan politiska styrmedel som koldioxidskatt, utsläppsrätter och för Sverige gröna elcertifikat tappar skogsråvaran naturligtvis i attraktivitet relativt kolet i såväl Sverige som i Europa.

Klimatdebatten har under de senaste åren blivit extremt laddad, menar Per Lindvall. Vissa teser och beslut har inte fått ifrågasättas. Det är naturligtvis olyckligt eftersom frågan är så stor och allomfattande att den behöver en bred och sansad genomlysning.

Men nu skymtas en bredare kritik i massmedia. De som ifrågasätter koldioxidens påverkan på klimatet betraktas inte längre automatiskt som rättshaverister, extrema nyliberaler, som ser statlig styrning som det värsta av allt ont, eller som företrädare för oljelobbyn. Om dessa får mer vatten på sina kvarnar så kanske skattebetalarna om några år inte är lika villiga att betala ett kraftigt överpris för sin energi.

– Visst känns det långsökt i dag, erkänner han, men på lite sikt är det inte helt orealistiskt. Och då skulle en stor möjlighet omvandlas till ett hot mot den framtida lönsamheten i svenskt skogsbruk.

Lever då Per Lindvall som han lär? Är hans skogsfastigheter i Dala-Floda till salu?

– Nej för tusan, svarar han snabbt. I en ren, krass analys är det lätt att se att en investering i skogsfastigheter är en dålig affär just nu, och att det antagligen är bättre att sälja den skog man har.

– Men hjärtat säger helt entydigt att jag ska behålla mina skogsfastigheter. För skog är ju inte bara en ekonomisk investering. Att vara skogsägare är ett sätt att leva och för mig en del av min identitet. Jag skriver hellre hemmansägare än civilekonom och analytiker på mitt visitkort. Detta för att betona vikten av att vara jordnära, försöka hålla sig till sunt förnuft samt inte minst visa en viss självständighet. Samtidigt hoppas man att man bygger något för barn och barnbarn.

– Det är roligt att gå i sin egen skog – mycket roligare än att sitta och titta på ett kontoutdrag, även på de ställen där det föreligger ett visst röjningsbehov. Och har man dessutom ett par åkerlappar och en bra jordkällare så klarar man en riktigt djup lågkonjunktur.

– Och man ska ha en skeptisk ödmjukhet inför analyser och prognoser, tillägger han. Så sent som 2007 kunde man i pressen läsa att svenska skogsägare satt på ett guldägg. Ryska virkestullar, skenande sågverkskonjunktur och ett ökande intresse för skogsenergi fick alla kurvor att peka uppåt. Det fanns överhuvudtaget inga moln.

– Det är bara tre år sedan – några futtiga procent av en skogs omloppstid. Det visar att ekonomiska långtidsprognoser är färskvara.

– Nej, med lite tur, sunt förnuft och is i magen kommer skogen upp på banan igen. Men okey, jag skulle inte köpa skog för lånade pengar just i dag.

– Att äga skog, där omloppstiden är flera industrigenerationer, är alltid ett stort risktagande, även om det förhoppningsvis även innebär möjligheter som vi i dag inte kan överblicka.

TEXT: Carl Henrik Palmér

Per Lindvall

Familj: Hustru Lotta och tre barn. Sixten, 8 år, Lisen, 14 år och Otto, 16 år.

Intressen: Ankare i dragkedjan i Gumbubergets jaktlag i Venjan i Dalarna. Fiskar och fuskar med en del idrott och kulturyttringar, (skulpterar).

Okänd talang: Jag borde ligga topp tio i Sverige i min åldersklass i tränördskombinationen, Sudoku och vedklyvning.

Senast lästa bok: Hjärtdjur av Herta Müller. Längtar till just nu Lite mer tid i skogen.

Senast sedda film: ”Inglorious Bastards” En riktigt blodig och mustig skröna.

Ska göra snart: Åka till Rom och träffa en kompis, (med familj). Han har snickrat en trätron till Påven. Kanske kan han göra en åt min fru.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.