Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Tänk på juridiken!

Anna-Stina Nordmark

– Om kvinnor tänkte mer på juridiken skulle jämlikheten mellan könen vara större - och öka, säger Anna-Stina Nordmark. Foto: Peter Cederling

– Skriv äktenskapsförord, och släpp inte ägandet till männen av ren slentrian. Det är Anna-Stina Nordmarks råd till skogsägande kvinnor – och företagare. Vi intervjuar företagarnas förra vd, Anna-Stina Nordmark, om kvinnors ägande, gröna gummistövlar, gamla spöken och skogsägande.

Hon bär gröna gummistövlar till den eleganta, svarta kjolen, den vita blusen och den nätta, gråa koftan. Hon är vd, karriärkvinna och styrelseproffs. Och jordnära, skogspraktisk norrländska från Överkalix.

Anna-Stina Nordmark Nilsson är nöjd med framtoningen. Den är helt medveten och vad jag kan bedöma helt sann. Hon är rejäl och skogsnära, kanske till och med lite skogstokig, och samtidigt affärsmässig chef, vd och flerfaldig styrelseledamot.

Att förvalta skog är att förvalta kapital. Det går inte att likställa med entreprenörskap, som oftast har en mycket tydligare affärsprägel

I båda miljöerna – både i skogen och i näringslivet – är hon ganska ensam kvinna. Systrarna är inte många på varken det ena eller det andra stället. Anna-Stina Nordmark har aldrig känt sig utsatt, eftersatt, i underläge. Men hon noterar tecknen, tolkar statistiken, och ser att könet fortfarande allt för ofta gör skillnad. Hon är inte millitant, men klarsynt.

– Min mans farmor var satt under förmyndare. Hon ärvde skog och var tvungen att ha en förmyndare!

– Jo, det var då. Men än i dag är det många företagsöverlåtelser där mannen tar över inte bara det operativa, utan också ägandet från kvinnan. Jag har sett det så många gånger. Det operativa må vara okej. Men inte ägandet. Det är på ägandet det hänger. På ägandet och juridiken kring ägandet.

Vi träffar Anna-Stina Nordmark på Företagarnas huvudkontor på Regeringsgatan i Stockholm någon månad innan hon slutar som vd. Hon tar emot i sitt rum, ett stort, stökigt och ljust hörnrum på sjunde våningen. Hon tar emot klädd som ovan, så när som på stövlarna, som nu är storstadsmässigt blankpolerade, svarta, högskaftade och högklackade. De gröna i gummi och med Sveaskogs logga tryckt på sidorna har hon i en plastkasse under skrivbordet.

– Jag tänkte att ni ville ha en bra bild. Så jag tog med mina skogsstövlar.

Det blir en bra bild. Det är en bra bild, vd-utstyrseln och de gröna i gummi. Det är en sann bild. Anna-Stina Nordmark är både och. Hennes framgångar som chef och affärskvinna är väl kända i näringslivet och på regeringskansliet, oberoende av vem som för tillfället befolkar det. Däremot är hennes meriter som skogsägare och hennes kunskaper om skogsbruk inte lika kända.

Under uppväxten var köket hemma i Överkalix fullt av skogsmänniskor. Pappa var skogsfaktor hos SCA, även mamman arbetade för SCA. Familjen ägde inte skog, men man hölls i skogen. Över köksbordet talade man om skogen och havet.

I en intervju har Anna-Stina Nordmark sagt att hon äter allt utom lamm och får. Hennes pappa sa alltid att lamm smakar som kofta, att det inte går att äta. Att viltkött, det däremot är riktig mat.

Min mans farmor var satt under förmyndare. Hon ärvde skog och var tvungen att ha en förmyndare!

– Jag tycker egentligen inte det är något fel på får och lamm. Jag är bara inte van. Hemma var det alltid älg och tjäder och hare. Och älg.

– Skogen, skärgården, jakten, fisket – och viltkosten – var vardag när jag växte upp. Inget märkvärdigt. Här i stan är det så annorlunda. Här är jakten en hobby. Man åker till Widforss butik och köper jaktkläder i Goretex och hattar och fina kängor...

På sommarlovet i sexan och de fem efterföljande somrarna planterade hon skog och ”fickade” asp, hon slog alltså en yxa i en asp och hällde gift i jacket så att den dog. På högskolan läste hon först ekonomi och juridik , men också arbetsvetenskap. Hon gjorde då en analys av följderna när man för första gången införde månadslön för skogsarbetare.

– Jag undersökte om produktiviteten sjönk, vilket många hävdade att den skulle göra. Så blev inte fallet, kan jag berätta.

Efter utbildningen började hon som revisor på Öhrlings revisionsbyrå, på lokalkontoret i Luleå.

– Gissa vilken bransch som blev min specialitet! Skogsbranschen förstås. Under flera år arbetade jag med SCA och med dåvarande ASSI.

I dag är hon ledamot av Sveaskogs styrelse och valberedningens ordförande för Setra. Hennes man äger Bodensågen, ett företag inom träförädling, men han har också varit vd för olika sågverk och pappersbruk.

Tillsammans med sin man äger Anna- Stina Nordmark 150 hektar skog invid älven i Överkalix. Marken har de köpt och de har planer på att köpa mer, i första hand i Överkalix, men gärna också i närheten av Stockholm.

I dag hinner Anna-Stina Nordmark inte sköta sin skog själv men hon följer bruket av den, och när hon slutar sin Stockholmskarriär vill hon göra så mycket som möjligt själv.

– Då vill jag också engagera mig mycket mer i skogspolitiska frågor.

Jag frågar henne om hon ser likheter mellan att äga och bruka skog och det entreprenörskap som hon ofta träffar på hos sina medlemmar i Företagarna. Men hon tycker inte att entreprenören och skogsägaren har särskilt mycket gemensamt:

– Att förvalta skog är att förvalta kapital. Det går inte att likställa med entreprenörskap, som oftast har en mycket tydligare affärsprägel. Som skogsägare måste jag ibland göra uttag, och då händer det att jag tänker att jag helst skulle avstå...Nej skogsbruk handlar mycket mer om att förvalta än att skapa nytt.

Ägandet däremot. Ägandet av skog, ägandet av företag, och kvinnors förhållande till det. Där finns det likheter.

– I mitt arbete på Företagarna ser jag dagligen hur central frågan om ägande är. Samma sak gäller i skogen.

– Hur långt sträcker sig skogsägarens rätt att bruka och förvalta sin skog? Hur långt får staten och olika myndigheter inkräkta på den rätten? De frågorna är ständigt aktuella – och ibland kontroversiella.

– Jag känner igen problematiken från min tid som vägdirektör för vägnätet från Riksgränsen till söder om Umeå. Vi behövde, och behöver, ta mark för att anlägga väg. Det var ständiga förhandlingar med markägare.

För jämställdheten mellan könen är frågan om ägande avgörande. Verklig jämställdhet kräver jämställt ägande. Det handlar om ägande av kapital och om ägande i rent juridisk mening.

– Här är kvinnornas ställning fortfarande väldigt svag. 1921 fick gifta kvinnor själv förvalta sin egendom – om de gift sig före 1921. Först 1950 fick alla gifta kvinnor rätt att förvalta sin egendom.

– Men fortfarande ser jag hur kvinnor försummar rätten att äga. Det gäller kvinnor som ärvt skog, det gäller kvinnor som tar över familjeföretag. För männen är det självklart, men inte för kvinnorna.

– Det är det verkliga spöket. Spöket från generationer av manligt ägande som fortfarande hemsöker oss.

– Jag träffar ofta kvinnor som i sina äktenskap inte fredat sitt ägande. Vid en skilsmässa splittras ägandet och kvinnorna får bara med sig delar.

– Om kvinnor tänkte mer på juridiken skulle jämlikheten mellan könen vara större – och öka. Kvinnor måste skriva äktenskapsförord, där de inte släpper ifrån sig ägandet till männen av ren slentrian.

– Föräldrar som ger gåvor, eller testamenterar, till sina barn, ska göra det i god tid innan barnen gifter sig. Annars ökar risken för konflikter dramatiskt.

– Och är det så att ett tydligt och bra äktenskapsförord för någon part framstår som ett hinder för kärleken – och äktenskapet – då kanske man inte ska gifta sig, eller skulle ha gift sig, över huvud taget.

– Så det så! säger hon, och drar på sig de gröna stövlarna.

– Så vi kan ta en skojig bild.

TEXT: Bosse Jönsson

Företagarna

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation, med närmare 70 000 företagare i många olika branscher.

Organisationen är medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden. Företagarna har 19 regionkontor över hela landet och cirka 260 lokala nätverk och mötesplatser. Man driver opinion gentemot politiker och andra makthavare om förändringar av regelverk och lagar för att dessa ska stimulera företagandet i Sverige.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.