Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Visst går det att odla tall!

Johan Johansson, Skogssällskapet

Konkurrenskraftigt. Johan Johansson räknar hem självföryngring i hägn. Foto: Sverker Johansson

Larmet går över landet. Älgstammen är för hög. Skogsskadorna är för stora. Plötsligt är hela näringen på fötter. Tallen är hotad! Är det ens möjligt att odla tall numera? – Jo, säger Christian Landberg på Skogssällskapet. Men du kan inte odla den som gran.

Ryd,18 november 09:00 – Nog är det 15 000 fina tallplantor per hektar!

Skogsförvaltaren Christian Landberg hukar sig över småtallarna som flockas i markberedningsfårorna under frötallarna. Antalet träd i ungskogen är hemligheten bakom att odla tall i ett viltrikt landskap, menar han:

– Med så här mycket tall i föryngringen kan man tåla en hel del bete. Hade vi schablonmässigt planterat 2 500 tallar här hade det varit kört från början!

Beståndet intill har kommit längre, det har nått över fem meters medelhöjd och kan klassas som ”älgsäkert”. Visst har beståndet tagit en hel del stryk från älgarna under åren. Men det finns tillräckligt många oskadade tallstammar för att bilda ett bra bestånd.

Men hos grannen ser det inte kul ut. Vi tjuvkikar. Markägaren, det stora skogsbolaget, gjorde först allt rätt. Fröträd och markberedning har borgat för en manshög, tät föryngring. Men sedan röjde man.

– För hårt och för tidigt, säger Christan Landberg. Man har schablonröjt som om det vore en vanlig granföryngring. Man har inte väntat till älgsäker höjd, man har glesat ut föryngringen för mycket och gjort det lätt för älgen att kliva in och äta det som finns kvar att äta – framtidsstammarna. Man har fällt de redan älgskadade tallar – som älgarna gärna fortsätter äta på – och närmast sanerat bort alla lövträd. Och efter en enda vinter är allt förstört.

Åryd, 18 november 14:00 I skogen öster om Växjö har Skogssällskapet valt att helt stänga ute älgarna. Med hägn. Föryngringskostnaden? Billigare än planterad gran.

– Här har vi fyra försöksled, berättar skogsförvaltaren Johan Johansson. Självföryngring och plantering i hägn samt självföryngring och plantering utan hägn. Det ska bli spännande att följa det här.

Inne i hägnet sprutar fröplantorna upp i harvfårorna. Johan Johansson ser genuint glad ut. Och berättar om kalkylen.

Katastrofröjning. Röj inte tallen som gran, varnar Christian – då ger du älgarna chansen.

Självföryngrad tall i hägn (10 hektar) Hägn: 90 000 kr Markberedning: 20 000 kr Totalt: 110 000 kr

Granplantering (10 hektar) Markberedning: 20 000 kr Plantor och plantering: 130 000 kr Totalt: 150 000 kr

– Tallkalkylen ger 40 000 kronor över i jämförelse – och det måste man ha till avveckling av fröträd och intensivare röjning. Men det viktiga är inte att föryngringskalkylen är bättre än granens. Det viktiga är att odla tall på tallmark, säger Johan Johansson. Jag tror tyvärr att vi ännu inte sett omfattningen av den dåliga tillväxt gran har på fel marker. Den dör, den ruttnar. Mer tall ger också ett bidrag till din riskspridning på virkesmarknaden – och när det stormar!

Mjölby, 18 november 18:00 I bilen hem slår det mig att den nya älgdebatten inte handlar om att tallen är hotad. Det som gör många upprörda är att det allra enklaste och billigaste sättet att odla skog är hotat. ”Granskötselmodell 1A”. Plantering. Röjning. Klart.

Och det fungerar inte på tall. Inte i älgars sällskap. Visst måste älgstammen förvaltas på en rimlig nivå. Men i ett landskap med vilt måste det finnas skötselkunskap också. Inte bara granskötselmodell 1A.

3 viktiga forskningsresultat

Riktigt hårt älgbete kan ge lika stora produktionsförluster som gran på tallmark – upp till 70 procent. (Skogforsk)

Granen växer upp till 70 procent sämre än tallen på tallmark enligt en stor norrländsk studie. För södra Sverige finns inga data än, men troligen växer granen mycket sämre på tallmark även där. Gran är alltså inget alternativ på fel mark – bara en dyr felsatsning. (SLU)

Det går inte att röja bort älgskadorna. Då måste du röja stora luckor i beståndet eftersom älgens betning inte är jämnt fördelad. (Skogforsk)

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.