Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Anna-Stina Nordmark råder kvinnor att ta eget ansvar för skogen

Foto: Johnér Bildbyrå

Foto: Johnér Bildbyrå

– Delegera inte bort ansvaret för skogen. Det rådet ger skogsägaren och styrelseproffset Anna-Stina Nordmark till skogsägande kvinnor. – Att vara ett manligt muskelpaket är inte längre ett inträdeskrav för att vara skogsägare. Det är en av många myter som vi måste göra upp med.

Anna-Stina Nordmark

– Jag tror i allt att det är bättre med balans. Blandskog är bättre än monokultur, ingenstans är det bättre med monopol och det gäller även ägandet och förmögenhetstillväxten, säger Anna-Stina Nordmark. Foto: Peter Cederling

Anna-Stina Nordmark har haft många anledningar att fundera över kvinnor och ägande, både i sin egenskap av skogsägare, karriärkvinna och numera konsult och styrelseproffs.

– Min erfarenhet är att kvinnor varken är bättre eller sämre än män som ägare och förvaltare av företag. Det är bara det att kvinnor är aktiva i andra branscher – och då gärna i branscher som de känner till, eller där de har förebilder som de inspireras av och känner samhörighet med.

– Därför är det oerhört bra att skogsägande kvinnor tar plats och gör sig synliga genom att delta i debatter eller gå in i föreningar och nätverk. På så sätt får inte bara kvinnor, utan även män, positiva förebilder.

Och det behövs, enligt Anna-Stina Nordmark, för det finns en misstro mot kvinnor inom företagande – och i synnerhet i skogsnäringen som är en mansdominerad bransch med mycket långsiktigt ägande.

– Det tycks vara svårt att tro att en kvinna kan satsa och vara en uthållig ägare. Den underliggande uppfattningen är att hon inte själv styr, anpassar sig till familjen och maken.

Sönerna skolas in

I skogsbruket är traditionerna starka. För inte alls länge sedan var det fullkomligt självklart att sonen skulle ta över efter pappan.

– Fortfarande är det så att man indirekt, kanske utan att kanske vara medveten om det, skolar in sönerna att ta över ansvaret för skogen. Flickorna uppmuntras inte och förstår inte att möjligheten finns.

Skogsägaren, kvinna eller man, behöver inte vara specialist på att röja och bruka skogen. Det finns folk som gör det där mycket bättre och det blir allt vanligare att anlita dem.

– I efterhand, när de får klart för sig vilket värde skogen har, uppstår ibland livslånga konflikter mellan föräldrar och barn, syskon och i nästa led deras barn.

Även i dag, när 38 procent av skogsägarna är kvinnor, släpper de oftast huvudmannaskapet till männen och är passiva ägare. Kvinnan, som i regel ärvt eller gift sig till skogsfastigheten, delar den vanligtvis med sin man, sina bröder eller kusiner. I en LRF-enkät svarade endast sex procent av kvinnorna, mot 70 procent av männen, att de ensamma bestämmer över skogsförvaltningen, berättar Anna-Stina Nordmark.

– Om du som kvinna ärver skog och har ryggmärgsreflexen ”sälj”, vill jag därför säga: Gör ingenting förrän du gått grundkursen och skaffat dig hyfsat med baskunskaper – för då inser du att skogsförvaltning inte är så märkvärdigt och får lite självförtroende!

– Skogsägaren, kvinna eller man, behöver inte vara specialist på att röja och bruka skogen. Det finns folk som gör det där mycket bättre och det blir allt vanligare att anlita dem.

– Och ska du göra en långsiktig och trygg investering så glöm inte bort skogen som alternativ. Det finns specialister på skogssidan som kan tala om för dig när det finns köpvärd skog till salu.

Skydda din egendom

Anna-Stina Nordmark är övertygad om att verklig jämställdhet också kräver jämställt ägande. Själv köpte hon sina 150 hektar skog tillsammans med sin man på lika villkor.

– Den största reformen för ägandet är faktiskt ROT-avdraget, eftersom det är knutet till den enskilde individen som fastighetsägare. Sedan det infördes 2008 har det ökat antalet gåvor mellan makar med 300 procent. I mer än nio fall av tio är det maken som skriver över halva fastigheten till sin maka för att kunna göra maximala avdrag.

Utgångspunkten borde vara att alla skyddar sin egendom och, som i alla affärer, låter juridiken vara grunden i övertaganden och avtal.

– Jag råder kvinnan att skriva ett äktenskapsförord när hon gifter sig – något som mannen vanligen gör för att skydda sitt ägande, men som inte är lika självklart för kvinnan. Annars riskerar ägandet att splittras vid en skilsmässa.

– Blir partnern sårad över ett äktenskapsförord ska man fråga sig om det är rätt partner man gifter sig med. Bäst är förstås om föräldrarna, i god tid före ett generationsskifte, gör skogsfastigheten till enskild egendom, för då behöver sonen eller dottern inte ta den fajten.

– Till föräldrarna vill jag rikta uppmaningen: Se potentialen i alla barnen, ta vara på den bästa kraften och skapa så lite snedfördelning av förmögenhetsvärden som möjligt. Likabehandlingsprincipen måste vara rättesnöre!

TEXT: Lotta Sellberg

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.