Peak cotton öppnar för svensk skog

En miljöförstörande bomullsproduktion som slagit i taket. Rusande olje- och bomullspriser. Det är bakgrunden till det ökande intresset för att omvandla svensk skog till textil. Och den nya marknaden växer snabbt.

Världen behöver gröna konsumentprodukter – och bomull är inte en av dem. Vi har nått ”peak cotton”. Odlingen kan inte öka mer, för bomullens krav på bevattning sänker grundvattennivåerna, vilket hotar livsmedelsproduktionen. Odlingen kräver också väldiga mängder bekämpningsmedel som förgiftar både miljön och produkterna.

– Av ett enda träd kan man göra 1 500 mil cellulosatråd. Det räcker till 200 byxor, säger Ola Hildingsson, vd för bioraffinaderiet Domsjö Fabriker AB – ett skogsföretag som går mot strömmen.

År 2010 ökade Domsjö Fabriker omsättningen från 1,9 miljarder kronor till 2,3 miljarder. Ökningen – 22 procent – torde vara branschledande.

– Flera av de traditionella skogsprodukterna utsätts för ett väldigt tryck i den strukturomvandling som pågår och som förstärks av it-revolutionen, fortsätter Ola Hildingsson. Istället för att göra pappersmassa utvecklar vi andra produkter som vi möter i vardagen, även om alla kanske inte känner till att de görs av skog.

Specialcellulosa

Huvudprodukten, som står för 80 procent av omsättningen, är specialcellulosa och den går huvudsakligen till textil – viskos, filament och modal. Antioxidanter och konsistensgivare görs också av cellulosa. Både efterfrågan och pris växer snabbt och Domsjö vill öka produktionskapaciteten för så kallade specialcellulosa från dagens 200 000 ton till 255 000 ton.

En produkt som däremot bara astronauter möter i vardagen finns i NASA:s rymdkapslar. Filament (tråd) från Domsjö används i det specialtyg som finns i rymdkapselns värmesköld, producerad av cellulosa från Norrland. Kanske från Vilhelmina – Skogssällskapet kör barrmassaved på tåg från Norrlands inland till Domsjö.

Av ligninet görs flytmedel för betongindustrin, en alternativ, grön kemikalie som bidrar till att sänka betongens klimatpåverkan. Och nu ska Domsjö också använda sin restprodukt svartlut på ett klimatsmartare sätt.

– Istället för att elda upp svartluten har vi planer på att förgasa den och göra syntesgas och av det kan vi i sin tur göra gröna drivmedel och ersätta diesel. Det är ett jätteprojekt på tre miljarder kronor som vi nu har framför oss.

Indisk koncern Satsningarna säkras av den nya ägaren, indiska jättekoncernen Aditya Birla Group som är världens största tillverkare av viskosfiber. Köpet av Domsjö betecknas av marknaden som en logisk och lovande affär.

Vi sitter på en fantastisk råvarureserv. Den svenska skogen passar utmärkt för att göra bomullsliknande produkter

– De har ju hela ledet fram till slutkonsument, berättar Ola Hildingsson. Det handlar om att göra fibern – och kläderna. De har egna varumärken och återförsäljare med egna butiker. Vi får alltså tillgång till hela värdekedjan inom textilledet – det är på många sätt ett genombrott.

Domsjö stävar mot nya marknader och Ola Hildingsson tror att andra följer efter – i sinom tid:

– En pappersmaskin kostar flera miljarder kronor, och därför sitter skogsindustrin fast i en produktionsapparat som man måste använda. Därför är det en viss trögrörlighet. Men den här typen av aktiviteter kommer.

Fantastisk råvarureserv

– Södra börjar med viskosmassa nu. De har sett det som vi har bevisat, att textilmarknaden är jätteintressant, säger Ola Hildingsson, som snart tar plats i Södra Cells styrelse.

– Vi sitter på en fantastisk råvarureserv. Den svenska skogen passar utmärkt för att göra bomullsliknande produkter. Bomullen kommer inte att räcka till jordens befolkning och här kan det svenska skogsbruket och skogsindustrin få en jättefin framtid!

TEXT: Sverker Johansson