Hållbarhet - så tycker vi:
Olika syn på hållbarhet

Åsikterna om hur skogsbruket sköter skogen går isär. Här svarar företrädare för skogsindustrin, naturvården och friluftslivet på hur de ser på hållbarhet.

1. Hur tycker du att det svenska skogsbruket bidrar till en hållbar utveckling i allmänhet och till ett hållbart skogsbruk i synnerhet?

2. Har vi den kunskap som behövs för att utveckla ett långsiktigt hållbart skogsbruk? Om inte, vad saknas?

Mårten Larsson, Skogsindustrierna:

1. Skogsbruket bidrar till att bevara biologisk mångfald. Dess frivilliga avsättningar är väsentligt större än den areal som staten skyddat formellt, och den generella hänsynen – hänsynsbiotoper, kantzoner, naturvårdsträd med mera – omfattar i genomsnitt åtta procent av den areal som avverkas varje år. Syftet med åtgärder i alla skalor från reservat till högstubbar är att skapa tillräckligt med strukturer och element i landskapet för att alla skogslevande arter ska kunna fortleva.

Skogsindustrins tillverkningsprocesser är, till skillnad från nästan all annan industri, fria från fossil energi.

Ett aktivt skogsbruk mildrar klimateffekterna genom att binda koldioxid i växande skog – skog som gör ytterligare klimatnytta genom att skogsprodukter ersätter mer energikrävande produkter som bygger på fossil råvara. Skogsindustrins tillverkningsprocesser är, till skillnad från nästan all annan industri, i stort sett fria från fossil energi. 97 procent av behovet av värmeenergi i pappers- och massaindustrin och 100 procent av sågverkens behov täcks av förnybar bioenergi. Dessutom levereras bränslen till kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme och el. Skogsnäringen bidrar till arbetstillfällen i hela landet och främst i annars sysselsättningssvaga områden.

2. Vi har ett bra kunskapsläge i Sverige, men vi blir aldrig fullärda. Ska vi behålla vår konkurrenskraft behöver vi lära oss mer om allt; från hur vi bedriver växtförädling till hur vi bedriver ett skogsbruk som bidrar till människors livskvalitet. Ett viktigt område är hur vi kan öka kvaliteten i naturvårdsarbetet. Det samlade skogsbrukets insatser inom naturvårdsområdet motsvarar enorma värden. Vi har beräknat produktionsvärdet av de insatser som görs i skogsbruket, utöver skogsvårdslagens krav, till 1,7 miljarder kronor om året. Det är naturligtvis mycket viktigt att detta skapar så stor naturvårdsnytta som möjligt. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Kunskaperna om hur vi bäst kombinerar skydd och skötsel behöver stärkas.

Ulf Silvander, Svenskt Friluftsliv:

1. Frågan är inte lätt. Det som kan vara hållbart på kort sikt behöver inte vara det på längre sikt och tvärt om. Jag har ofta frågat mig om de träd som planteras i dag kommer att vara efterfrågade när de ska tas ner. Och skogsbruket förutsätter slentrianmässigt att efterfrågan kommer att se likadan ut i framtiden som den gör nu. Jag tror inte det och förordar därför större variation i skogsbruket både när det gäller avverknings- och skötselmetoder och när det gäller trädslag. Ett mer varierat skogslandskap med fler trädslag och träd i olika åldrar är positivt för friluftslivet.

... vi har stor kunskap. Låt oss använda den!

I ett kort och medellångt perspektiv kan skogen, som producent av bioenergi, bidra till en hållbar utveckling. På längre sikt tror jag att den i större utsträckning används till mer förädlade varor.

2. Kunskap finns hos en del inom skogsbruket, men det brister i genomförandet. Om det beror på bristande kunskap, ekonomisk rationalitet, felaktiga instruktioner eller annat vågar jag inte uttala mig om. På frågan om skogsbruket har kunskap att utvecklas långsiktigt och hållbart är det lätt att svara nej. Samtidigt som vi har stor kunskap. Låt oss använda den! Den räcker långt. Jag ser det som mycket positivt att man nu inser vikten av skogens sociala värden och att man lyfter fram olika perspektiv på hur skogen kan användas.

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen:

1. Markanvändning och nyttjande av naturresurser måste hålla sig inom de gränser som naturen sätter. Med andra ord: Ekonomisk och social utveckling är hållbar endast om den sker inom ekologiskt hållbara ramar. Miljökvalitetsmålen är en ansats mot hållbar utveckling, men 14 av de 16 miljömålen kan inte nås med dagens styrmedel. Det gäller inte minst miljömålen ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”, där skogsbrukets påverkan är mycket stor.

Redan i dag råder brist på skogar som kan tillhandahålla alla skogens ekosystemtjänster. Resursutnyttjandet måste tillgodose och säkerställa samhällets samlade behov och önskemål i dag och i framtiden. När det gäller skogsbruket är vi i dag inte där. Utöver ökade anslag och regeringens aviserade översyn av skogsvårdslagen behöver hela politikområdet ses över i syfte att styra mot ett hållbart skogsbruk.

Ekonomisk och social utveckling är hållbar endast om den sker inom ekologiskt hållbara ramar.

2. Forskning har under de senaste decennierna förbättrat kunskapen om tillståndet i miljön och ökat den naturvårdsbiologiska kunskapen. Men dagens skogspolitik och skogsbruk bygger inte på naturvårdsbiologisk forskning eller på hur den ska anpassas till skogens förutsättningar. För att utveckla ett långsiktigt hållbart skogsbruk och uppnå miljökvalitetsmålen krävs ett helhetsperspektiv på skogslandskapet och markanvändningen. Vi behöver analysera landskapets naturtyper och livsmiljöer, liksom den rumsliga fördelningen – storlek, fragmentering, närhet till områden av samma karaktär. Vi måste veta mer om hur landskapet omkring brukas.

Kunskap behövs även om kvalitet och långsiktighet i frivilliga avsättningar och den naturhänsyn som tas vid avverkningar. När det gäller skogens sociala värden är kunskapsluckan stor; det saknas bristanalyser på både lokal, regional och nationell nivå.