Klimatförändringar är ett faktum som vi måste hantera

Foto: Terje Heiestad

Exakt hur den svenska skogen och livsbetingelserna i Sverige kommer att förändras på grund av den globala uppvärmningen är svårbedömt.

– Men vi vet att förändringarna är successiva – och att de kommer att fortsätta, säger professor Markku Rummukainen.

Markku Rummukainen är programchef för forskningsprogrammet Mistra-SWECIA, professor vid Lunds universitet och även verksam vid SMHI. Han pekar på skogens dubbla roll i klimatförändringarna: Skogen både påverkar och påverkas av klimatförändringarna.

– Skogen är en mycket stor kolsänka. Trädens livsuppehållande processer och deras tillväxt är beroende av den koldioxid som binds in genom fotosyntes. Det är skogens mest betydande insats för klimatet. Skogen tillsammans med annan vegetation tar emot cirka 25 procent av all koldioxid från mänskliga aktiviteter.

– Samtidigt påverkar klimatförändringarna skogen och förutsättningarna för hur den kan brukas. Och ett klimat i förändring innebär både risker och nya möjligheter för skogsbruket.

Skogsägare är de som handgripligen måste hantera de förändrade förutsättningarna.

Skogen binder in koldioxid genom fotosyntes. Foto: Skogen Bild

Det handlar till exempel om förändrad tillväxt i skogen, ökad risk för stormfällningar under mildare vintrar och mer insektsangrepp, liksom risk för torka och bränder. Dessa trender kan föranleda förändringar i avverkning och nyplantering och andra åtgärder. Även den biologiska mångfalden förändras av ett varmare klimat, och naturvården kan behöva anpassas.

– Skogsägare, både bolag och enskilda, är de som handgripligen måste hantera de förändrade förutsättningarna, samtidigt som andra mål inom skogsbruket också ska uppnås, säger Markku Rummukainen.

Klimatet blir varmare och blötare. Det är forskarvärlden i dag överens om. I forskningsprogrammet Mistra-SWECIA:s preliminära rapport, Klimatanpassat skogsbruk, uttrycker man det så här:

”Det är i dag uppenbart att det är vi människor som genom utsläpp av växthusgaser orsakar denna förändring. Utsläppen härrör från utnyttjandet av kol, olja och naturgas för energi samt markanvändning, speciellt avskogning.”

– Vid två grader högre medeltemperatur kommer klimatet att bli en verklig utmaning, men uppvärmningen kan även blir tre eller fyra grader högre, säger Markku Rummukainen. I dag har jordens medeltemperatur ökat med cirka 0,9 grader sedan slutet av 1800-talet. Men egentligen är det redan nu mer än så, eftersom havens stora vattenvolymer tar lång tid att värma och utsläppens uppvärmande påverkan inte syns till fullo än. Om vi räknar med världshavens bidrag är uppvärmningen nu snarare cirka 1,5 grader.

– Att begränsa uppvärmningen till under två grader är målet som världens länder har satt upp. Det förutsätter att världens nationer samarbetar och röjer undan hinder för att minska fossila utsläpp.

Det kommer att påverka våra samhällen – och det kommer att påverka skogen. Det exportbaserade svenska skogsbruket påverkas i hög grad om efterfrågan på trävaror och biomassa från andra länder ändras. I Mistra-SWECIA:s rapport kan vi till exempel läsa:

”Efterfrågan i Europa på biomassa förväntas att öka med mer än 70 procent under de kommande 15 åren för att uppnå de hittills satta europeiska klimat- och energimålen.”

– Och det är inte alls otänkbart att ytterligare skärpta mål kommer att sättas upp i det fortsatta klimatarbetet, säger Markku Rummukainen.

Klimatscenarier visar att den globala uppvärmningen skapar ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. För skogsbruket kommer det att leda till ökad tillväxt, eftersom vegetationsperioden förlängs och tillgången på markvatten bibehålls eller ökar. Detta gäller dock inte för landets sydligaste delar, där den ökade temperaturen i kombination med en liten förändring av sommarnederbörden kan leda till att mängden markvatten minskar på grund av ökad avdunstning under sommaren.

I hela Sverige kommer vintertemperaturen att öka mer än årsmedeltemperaturen, och vintertemperaturen i norr kommer att öka mer än vintertemperaturen i söder. Även sommartemperaturerna förändras, men inte lika mycket. Detta betyder att gapet mellan de lägsta och högsta temperaturerna minskar; lägsta dygnsmedeltemperatur under vintern ökar avsevärt mer än högsta dygnsmedeltemperaturen.

...den globala uppvärmningen skapar ett allt varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. För skogsbruket kommer det att leda till ökad tillväxt ...

I klimatscenarierna ser forskarna även att vissa extrema väderhändelser förändras i intensitet och frekvens. Kraftiga regn blir till exempel vanligare och intensivare, kalla vinterdagar blir inte lika kalla som i dag och de allra varmaste sommardagarna blir ännu varmare.

– Den här typen av förändringar har stor betydelse för både ekosystemen och samhället. En strategisk fråga blir vilka träd som kommer att växa bäst i ett klimat som successivt blir varmare. Granen i södra Sverige kommer inte att må bättre, men tallen kommer sannolikt att trivas – på mark som är lämplig för tall, säger Markku Rummukainen och fortsätter:

– Förändrade väderföhållanden påverkar skogsvägarnas och markens förmåga att bära tunga maskiner. Torrare somrar ökar risken för skogsbränder och att träden drabbas av torkstress och insektsutbrott. Stormarna kommer sannolikt inte att bli fler eller kraftigare, men mildare och blötare vintrar gör att träden blir mer känsliga för stormar.

Klimatextremer kan leda till att främmande arter etablerar sig, med negativa effekter för ekosystem, djur, växter och människor som följd. Det kan även medföra att känsliga arter lokalt försvinner. Risken för till exempel angrepp av skadeinsekter kan påverkas genom skogsskötsel. En skog som består av många trädslag i olika åldrar är mindre känslig för omfattande angrepp av artspecifika skadegörare än en monokultur.

Ett varmare klimat betyder både förändrade produktionsförutsättningar och nya krav på vad som ska produceras. Omloppstiden för skogen bestäms av trädslag och klimatpåverkad tillväxthastighet samt givetvis av skogsägarna.

– De skogar som planteras i dag kommer att växa under 50–150 år, så det är verkligen relevant att redan nu tänka långsiktigt och väga in klimatförändringen i planeringen, säger Markku Rummukainen.

Viktigast är att fasa ut de fossila utsläppen, säger Markku Rummukainen. Foto: Skogen Bild

Men vad ett varmare klimat leder till är inte skrivet i sten. Det finns både en positiv vision och ett negativt scenario.

– Den positiva visionen är att skogens tillväxt ökar och att vi lyckas anpassa trädslag och skogsbruksmetoder till det nya klimatet. Att vi kan hantera risken för flera angrepp av nya och gamla skadeinsekter och att vi lär oss hantera riskerna med extremer och fler skogsbränder.

Att utveckla nya produkter som kan produceras av både traditionella och nya trädslag är andra inslag i en positiv vision. I en sådan ligger också att skogens mångfald och naturvärden är höga.

– Motsatsen – det negativa scenariot – kan till exempel handla om att kollagringen inte längre fungerar och att vi inte hittar balanspunkten mellan naturvärden och produktionsskog.

– Det viktigaste för klimatet är att vi lyckas fasa ut de fossila bränslena och att marken används hållbart i världen. Det är avgörande. Genom att vi till exempel använder trä som substitut för bland annat cement och olja kan vi bidra till att minska utsläppen av fossilt kol.

Markku Rummukainen

Aktuell: Med den nya forskningsrapporten Kimatanpassat skogsbruk från Mistra-SWECIA.

Bakgrund och yrke: Programchef för forskningsprogrammet Mistra- SWECIA, professor i klimatologi vid Lunds universitet och verksam rådgivare vid SMHI.

Bor: I Norrköping och Lund.

Intressen: Natur, historia och löpning.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.