Utmaningen är att bruka och bevara

– Vi behöver mer kunskap om hur konflikter som rör skogen kan tas om hand. Det svarar Lisa Sennerby Forsse på frågan om vi har tillräcklig kunskap för att bruka skogen på ett långsiktigt hållbart sätt.

Lisa Sennerby Forsse är nybliven pensionär efter nio år som rektor vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Men hon är fortfarande mycket engagerad i forskningsrelaterat utvecklingsarbete, både nationellt och internationellt.

– Det som är gemensamt för alla mina uppdrag är att de handlar om miljö och produktion. För mig är det jätteviktigt att dessa båda hänger ihop. Vi ska överleva på jorden på ett bra sätt. Och vi ska bli bättre på det, säger hon.

Hon menar att det finns flera svar på frågan om vi har tillräcklig kunskap för att bedriva ett hållbart skogsbruk.

– Om vi menar att det handlar om att skapa en i stort sett frisk skog som växer så det knakar har vi i dag mycket kunskap – men frågornas komplexitet gör att vi behöver mer forskning. Detta trots att produktiviteten är hög och att vi har en skogsvårdslag som jämställer produktion och miljö.

Vi skulle till exempel behöva veta mer om markbearbetning – om utlakning av näringsämnen – och andra effekter av skogsbruket på växter och djur, menar Lisa Sennerby Forsse.

– Vi behöver också mer kunskap om ungskogsskötselns och gallringens effekter på den biologiska mångfalden.

Med övergången till ett biobaserat, fossiloberoende samhälle ställs nya krav på skogen, krav som i sin tur skapar behov av ny kunskap. Det kan handla om hur man brukar skogen mer intensivt, men också om hur avvägningen kan göras mellan motstående intressen.

Forskningsprogrammet Future Forests har utvecklat framtidsscenarier med hjälp av olika intressentgrupper. Där framgår det tydligt att bilden av framtidens skogar ser olika ut beroende på vilken infallsvinkel man har.

– Där kan man se konfliktytorna, säger hon, och vi behöver mer kunskap om hur konflikter som rör skogen kan tas om hand.

Mot bakgrund av klimathot och urbanisering tror Lisa Sennerby Forsse att samhällsvetenskaperna behöver få större utrymme i forskningen om skogen.

– Vi vet ungefär hur vi ska göra för att jämka samman olika intressen, men skogsbruket kan bli bättre på att omsätta ny kunskap i praktisk handling och arbeta mer med konfliktlösning.

Lisa Sennerby Forsse menar att vi behöver förstå vilka krafter som driver opinion mot skogsbruk bättre och lyfter fram professor Lars Kardell, som redan under 1970-talet började studera allmänhetens attityder till skog och skogsbruk.

– Han gav dem som jobbade med skog kunskap om vad människor tycker. Inom det området finns mer att göra, och samhällsvetenskaperna skulle kunna bidra med förslag på lösningar när intressen krockar.

Om skogsbruket ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat måste vi tänka mer 'out of the box'.

Lisa Sennerby Forsse vill se mer forskning om utländska trädslag som komplement till de vanligaste svenska trädslagen tall och gran. Hon menar att regelverk och attityder står i vägen för introduktion av nya trädslag och att det under de senaste decennierna varit närmast politiskt inkorrekt att finansiera forskning om andra trädslag än tall, gran och vissa svenska lövträd.

Men kanske gör klimatförändringen, med högre temperatur och mer nederbörd, att dörren nu står på glänt:

– Kanske kan forskningen hitta trädslagsblandningar som står emot extrema väder bättre än dagens, till exempel lövträdblandningar av både svenska och utländska trädslag, säger hon.

De obekväma frågorna får inte bli "elefanten i rummet"

Om skogsbruket ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat måste vi tänka mer ”out of the box”, menar hon.

– Skogsvårdslagen föreskriver lika värden överallt. Men det kan finnas områden där miljöaspekterna inte är lika väsentliga och där man därför skulle kunna intensivodla skog. Då skulle man istället kunna ta mer hänsyn och göra avsättningar på andra platser.

Den forskningen borde, menar Lisa Sennerby Forsse, handla om var och hur man ska gödsla, vilka andra skötselmetoder man kan använda och vilka snabbväxande trädslag och vilka arealer som kan bli aktuella för intensivodling.

– Vi behöver titta på flera modeller för skogsbruk. Det händer saker i omvärlden som ökar intresset för modeller som klarar sig bättre i ett förändrat klimat. Men frågan är tabu i Sverige.

– Jag tror att det bottnar i en skräck för att intensivodling kan bli verklighet och att naturvärden i vissa områden skulle kunna förstöras. Men även icke politiskt korrekta frågor måste diskuteras. De obekväma frågorna får inte bli som ”elefanten i rummet”, säger hon.

Det borde vara möjligt att uppbringa finansiärer till forskning om ”elefanten i rummet”, tror Lisa Sennerby Forsse, men det finns även andra utmaningar:

– Skogsbruket måste jobba i verkligheten, och någon måste släppa till mark för dessa forskningsprojekt. Det är dessvärre inte alltid så enkelt att hitta lämplig mark för fältförsök.

… Med alla de krav som ställs på skogen i bioekonomin har vi inte råd att inte bruka den.

Under de senaste åren har Lisa Sennerby Forsse ägnat mycket tid och engagemang åt klimatfrågan. Att den brukade skogen är en förutsättning för ett biobaserat samhälle – det är självklart för Lisa Sennerby Forsse, men det innebär en svår balansgång.

– Med alla de krav som ställs på skogen i bioekonomin har vi inte råd att inte bruka den. Och ju högre krav på fossiloberoende, desto mer skog behöver vi använda för råvaror, biobränsle och många andra ekosystemtjänster. Det rimmar samtidigt illa med kravet på att bevara stora skogsområden orörda. Det är den balansgången som är den stora utmaningen.

Avsättning av mark för naturvårdsändamål kan balansera ett mer aktivt brukande, men det räcker inte, menar Lisa Sennerby Forsse.

– Samhället har råd med avsättningar, även om man kan diskutera omfattningen. Vår nuvarande regering har föreslagit många hundra miljoner till att köpa in skog för att skapa naturskyddsområden, men problemet är att det ofta inte finns pengar för att sköta avsättningarna så att deras biologiska värden bevaras. Här handlar hållbarhetsutmaningen inte om brist på kunskap utan i första hand om brist på pengar.