Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Höst i skogen för våra skogs­förvaltare: Budget­planering, viltbehandling och vägunderhåll

Foto: Ulrika Lagerlöf

När löven gulnar i Skåne väntas första snön i Västerbotten. Våra skogsförvaltare, som sitter utspridda över landet, får hantera olika vädermässiga utmaningar, men verksamheten är sig lik. Under hösten är de upptagna med budgetplanering, avverkningar, viltbehandling av plantor och vägunderhåll.

David Israelsson, skogsförvaltare i Umeå

David Israelsson

När årets sista plantering är avslutad och barmarkssäsongen snart är över, då ägnar David Israelsson, skogsförvaltare i Umeå, mycket tid åt att förbereda nästa års verksamhet på sina kunders fastigheter.

– Tillsammans med ekonomikonsulten förbereder jag ett förslag till budget. Vi utgår från deklarationen och ser hur vi kan tillvarata olika utrymmen på bästa sätt, och hur räntor och skatt kan planeras och fördelas. Sen träffar vi kunden, antingen på kontoret i Umeå, eller så åker jag ner till Stockholm. Många av mina kunder bor i Stockholm men äger skog i Västerbotten, berättar David.

Johan Nilsson, skogsförvaltare i Hässleholm, säger att september och oktober är viktiga budgetmånader även hos honom, för att planera den kommande verksamheten. Men hösten är också full av avverkningar, ofta på mer svårtillgängliga platser.

– Under tidig höst brukar det vara torrt här i södra Sverige, så då passar vi på att komma åt att gallra och avverka fuktiga områden, där det annars är risk för körskador, berättar Johan.

Johan Nilsson, skogsförvaltare i Hässleholm

Johan Nilsson

Underhåll och förtrampning av vägar

Hösten 2016 har varit torrare än vanligt – vilket inte bara är positivt.

– Vi har haft entreprenörer som skulle röja buskar längs med vägar, men där fick vi avbryta på grund av brandrisken, berättar Johan.

Att röja och underhålla vägar är annars en viktig aktivitet under hösten, för att se till att de är i bra skick innan vintern kommer.

I norra Sverige väntas snart det som David Israelsson kallar för ”höstförfallet” av vägarna.

– Det är lite konstigt, men på hösten här i Västerbotten uppstår samma situation som vid tjällossningen på våren. Vägarna blir ofarbara när det börjar regna, men innan det fryser till ordentligt. Under några veckor kan vi inte få ut virke ur skogen, för att riskerna för körskador är så stora.

När det sedan fryser till blir det lättare, och då öppnas dessutom nya möjligheter till vägar över sjöar, åar och myrar.

– Vi är beroende av tjäle här för våra vinteravverkningar, men i och med att klimatet förändras har vi fått börja planera mer och förbereda på hösten, berättar David.

Förberedelserna innebär att vägar över myrar och andra fuktiga marker ”förtrampas”. Det innebär att man kör upp vägar när det fortfarande är snöfritt, för att marken ska kompakteras och på så sätt frysa snabbare.

– Det kostar lite, men det minskar å andra sidan risken för körskador rejält, säger David.

Underröjning ger bättre framkomlighet

För tallplantornas del innebär vintern en stor risk att få toppskottet uppätet av en hungrig älg.

– Nu under hösten viltbehandlar vi tallplanteringar och i områden med högt betestryck, för att skydda toppskotten, berättar Johan Nilsson.

En annan typisk höstaktivitet enligt David Israelsson i Umeå är underröjningar – för att få bättre framkomlighet i vinterns gallringar och avverkningar.

– Underröja kan man göra även om det har kommit lite snö, eftersom du har ett övre skikt av träd som skyddar. Så det gör vi allra sist på hösten. Ungskogsröjningarna måste däremot vara klara innan snön kommer, för där blir det omöjligt att komma fram med röjsågen när väl snön har kommit, berättar David.

Önskeväder: stormfritt och kallt

De senaste åren har stormarna orsakat stora skador. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stormen Hilde 2013, och många bestånd i gallringsbar ålder skadades svårt. När Johan och David får önska vilket väder som senhösten ska bjuda på så är de överens:

– Ingen blåst, inga stormar. Det är nog högsta önskemålet, säger Johan.

David Israelsson instämmer.

– De senaste årens stormar har skadat många bestånd så pass att de inte klarar en storm till. Då kommer vi bli tvungna att avverka och sen börja om. Det bästa vore om det blir en kall senhöst, och stormfri. När sen snön kommer har rotsystemen hunnit armera sig med påfrysning, och då klarar träden blåst bättre. Men det kan lika gärna bli tvärtom – att det regnar och blåser och vi får hantera nya stormfällningar, säger David.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.