Skogsägande i Sverige: Fritt men reglerat

Skogsägarna står friare från staten än på länge, man får söka sig tillbaka till det tidiga 1900-talet för att hitta samma grad av frihet. Trots det upplever många skogsägare att deras ägande är starkt reglerat. Det är en paradox, menar professor Erland Mårald och forskaren Anna Sténs.

Anna Sténs

Anna Sténs

Vem som äger skog i Sverige har växlat över tid åtminstone sedan medeltiden. Kungen och adeln har alltid varit stora skogsägare. I dag ägs cirka 20 procent av den produktiva skogsmarken av staten och andra allmänna ägare, medan privata ägare, enskilda och bolag, äger resten. I sydligaste Sverige är andelen enskilda ägare större, närmare 80 procent. I nordligaste delen av landet dominerar statliga Sveaskog och Fastighetsverket.

Under 1800-talet ändrades skogsägandet i Sverige tämligen radikalt som en följd av avvittring, skiftesreformer och industrialiseringen med resursstarka skogsbolag som köpte upp skog. Men i början av 1900-talet stoppade staten skogsbolagens uppköp.

– Sedan dess har det inte skett några betydande förändringar av vilka grupper som äger skog, och vi ska sannolikt inte räkna med några inom överskådlig tid, säger Erland Mårald, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Däremot har ägarnas
förhållande till statsmakten förändrats och kommer sannolikt att förändras i framtiden.

– Under perioden 1979 till 1993 var den statliga styrningen av skogsbruket – och därmed skogsägandet – mycket omfattande, säger Anna Sténs, forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Vi får gå tillbaka till 1700-talet för att hitta lika hårda regleringar.

– Men 1993 förändrades förutsättningarna grundligt, fortsätter hon. Den nya skogsvårds­lagstiftningen som beslutades det året innebar en tydlig avreglering med mindre detaljstyrning
av skogsbruket.

Erland Mårald

Erland Mårald. Foto: Mattias Pettersson/Umeå universitet

Skogsägaren står friare – men upplever en starkare styrning

– Trots att skogsägarna enligt lagen står friare och starkare gentemot staten än i mannaminne argumenterar de allt intensivare mot det de uppfattar som en orimlig och övermäktig styrning av deras ägande. Det är en paradox, säger Erland Mårald. Man hör till och med skogsägare säga att de vill bruka sina skogar som på 1980-talet, en tid som de upplever som tydligare och enklare.

– Men var det verkligen bättre då, eller är det bara en känsla? Det skulle vi gärna vilja undersöka närmare!

En förklaring till paradoxen som Erland Mårald talar om kan vara att även om den svenska statens styrning av skogsbruket och skogsägandet har minskat så kringgärdas skogsägandet i dag av en rad andra, nya regleringar.

– Det som tillkommit är certifieringsregler och överstatliga regleringar – framför allt från EU – som kan upplevas som inskränkningar av skogsägarnas rättigheter, säger Anna Sténs.

Även miljörörelsen medverkar till att skogsägare i Sverige upplever att deras äganderätt inskränks, menar Anna Sténs och Erland Mårald. Den nya skogslag­stiftningen 1993 ger till exempel ett starkare gehör för miljörörelsens strävanden.

Mer dialog behövs för att öka förståelsen

Det är, enligt Umeåforskarna, de mindre och medelstora skogsägarna som mest direkt känner av förändringar av nationella regelverk och äganderätt, medan storbolagen agerar mer på en global arena. Det är också de enskilda skogsägarnas organisationer som tydligast driver kraven på färre regleringar.

En tankebild som forskarna ofta tycker sig se hos skogsägare är att kritiken mot och angreppen på skogsbruket bara kommer från folk som inte begriper, från stadsbor som lägger sig i och vill styra hur de som bor kvar ska bruka jorden och skogen.

… 1979 till 1993 var den statliga styrningen av skogsbruket mycket omfattande.

– På det viset är stämningarna infekterade, säger Erland Mårald. Skogsägarna på landsbygden menar att de drabbas av beslut som fattats långt bort och högt över deras huvuden i anonyma organisationer, där deras långsiktiga brukande av skogen som skapat värdena inte respek-teras. Skogsägarna måste följa dessa regelverk och uppfylla dessa mål, men de upplever att de erbjuds lite inflytande och inga verktyg och instruktioner som underlättar.

– Här brister det sannolikt mycket i både kommunikationen och pedagogiken. Mer och tydligare dialog skulle sannolikt vara ett steg närmare ett gemensamt språk och en gemensam plattform för att skapa ömsesidig förståelse och utveckling, säger Erland Mårald.

TEXT: Bosse Jönsson

Sågverket i Baggböle

Baggböleriet

Sågverket i Baggböle har gett upphov till begreppet ”baggböleri”. Ursprungligen innebar ordet att olovligt avverka statliga skogar, vilket sågverket anklagades men aldrig dömdes för.

Senare kom ordet att användas när skogsbolag på 1890-talet köpte virke eller skogs-fastigheter av norrländska bönder till alltför låga priser eller på ett ohederligt sätt. Ett återkommande påstående är att säljarna skulle ha supits fulla innan de lurats att skriva på kontraktet.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.