Föryngringsstarten viktig i skapandet av blandskog

Vad är det långsiktiga målet? Vilka värden är viktigast? Lägger du för många ägg i samma korg? Vill du ha hjälp att skapa mer mångfald? Sådana frågor blir allt viktigare i samtalen med uppdragsgivarna, menar Lennart Nilsson på Skogssällskapet i Falun.

Ökad virkesproduktion fortsätter att vara det övergripande målet inom skogsbruket. Sverige behöver mer klimatvänlig råvara från skogen för att ersätta de fossila alternativen. Detta behöver dock inte betyda att skogsbruket ska fortsätta i de invanda hjulspåren.

– Andra värden som biologisk mångfald, rekreation, jakt med mera får allt större betydelse. Istället för ensartade produktionsskogar kommer vi att få se mer blandskog med större inslag av lövträd, säger Lennart Nilsson.

Under femton år som skogsförvaltare på Ericsbergs Slott i Sörmland skaffade Lennart sig värdefull erfarenhet från sådana bland- och lövskogar. Sedan 2012 är han skogsförvaltare inom Skogssällskapet och numera i Gävleborg/ Dalarna med placering i Falun. Flytten från Sörmland till Dalarna innebar att Lennart återvände till sina rötter. I Dalarna hade han redan som liten grabb fått prova på familjeskogsbruk. Denna erfarenhet, från både ”slott och koja” och av både Dalarnas barrskogar och Sörmlands lövskogar, har Lennart idag god nytta av.

– Skogsägare kan ha väldigt skilda mål för sitt skogsbruk och jag tror att de skillnaderna kommer att öka då nya generationer tar över. För oss som förvaltare är det en spännande utmaning.

Bra föryngringsstart viktigt

Att hjälpa skogsägare med anläggning av blandskogar är en viktig del av denna utmaning. Det är många faktorer att ta ställning till, men Lennart framhåller att det allra viktigaste är att få till en bra föryngringsstart. Därför rekommenderar han i de flesta fall markberedning, till exempel i form av en lätt harvning. Björk och andra lövträd behöver ha en störd markyta med många gropunkter för att kunna etableras på ett bra sätt mellan barrträdsplantorna.

– Tidpunkten är också väsentlig om man satsar på björk. Här i Svealand bör man vänta med markberedningen till i juli-augusti månad, alltså precis innan björkfröet faller. Annars finns risk att du får in gräsfrö i harvspåren, vilket kan försämra resultatet för lövföryngringen.

Skogsägare kan ha väldigt skilda mål för sitt skogsbruk och jag tror att de skillnaderna kommer att öka då nya generationer tar över.

SLU-forskare har genomfört en föryngringsstudie i södra Sverige där man bara satte två tredjedelar så många granplantor som normalt för att på så sätt få ett större uppslag av björk. Virkesproduktionen blev visserligen lägre, men ganska marginellt. På plussidan ligger större artrikedom och högre upplevelsevärden.

– Lönsamheten behöver inte bli sämre i en sådan blandskog. Björkmassaved är idag högre betald än barrmassaved. Dessutom finns det ett betydande bränslevärde i björk, säger Lennart Nilsson.

Skapa foder för att minska viltskadorna

Ett dilemma är förstås viltet, som kan förstöra skogsägarens goda intentioner om större variation och mångfald.

– Om viltet äter upp för mycket av de lövträd och den tall som skogsägaren satsat på kan slutresultatet ändå bli en ensartad granskog. Att alltid tänka ”hur kan vi skapa foder i samband med aktivt skogsbruk” och att ha viltstammar på en nivå som det finns naturligt foder för, kan vara avgörande för att de önskade satsningarna på mer blandskog i landet ska lyckas, säger Lennart Nilsson.

Akriv röjning och gallring är andra väsentliga åtgärder. Det är i de faserna som möjligheterna att styra trädslagsblandningen är som störst.

– För att skapa variationen måste man spara det som är annorlunda. Jag brukar säga till mina röjare att – när de i barrskogen stöter på sälg, rönn, asp eller något annat som avviker – så ska det förstås sparas och gynnas! De som utför röjningen måste ha frihet att själv göra sådana val.

Sprid riskerna med olika trädslag och skötselmetoder

Att skapa och sköta blandskog kan kräva ett lite större engagemang, men är egentligen inte så svårt, framhåller Lennart Nilsson. Mest handlar det om att anpassa trädslagsval och skötselmetod till markens förutsättningar. Har man inte den kompetensen själv kan man vända sig till Skogssällskapet.

 Skogsägare kan ha väldigt skilda mål för sitt skogsbruk och jag tror att de skillnaderna kommer att öka då nya generationer tar över.

Rätt anlagda blandskogar blir ofta mer robusta än ensartade barrskogar. Till exempel står blandbestånden bättre emot skadegörare som insekter och svamp. Sådana angrepp förväntas bli vanligare som en följd av klimatförändringarna, vilket innebär att blandbeståndens fördelar blir allt mer intressanta.

– Som skogsägare bör man förmodligen undvika att lägga alla ägg i samma korg. Det är väldigt svårt att idag förutse hur ett förändrat klimat kommer att påverka förutsättningarna för skogsbruket. Att välja olika trädslag och skötselmetoder kan därför vara en klok strategi, såväl på landskapsnivå som på den egna fastigheten, säger Lennart Nilsson.

TEXT: Anders Thorén