Tempot ökar i bekämpningen av askskott­sjukan 

Forskaren Michelle Cleary i den skyddade miljön i växthuset där odlingsmaterial från resistenta askar ympas på grundstammar för att sedan planteras ut efter ett år. Foto: Göran Ekeberg

Forskaren Michelle Cleary i den skyddade miljön i växthuset där odlingsmaterial från resistenta askar ympas på grundstammar för att sedan planteras ut efter ett år. Foto: Göran Ekeberg

Askskottsjukan breder ut sig och asken klassas numera som akut hotad. I ett projekt som Skogssällskapet finansierat ger genetiskt material och modern teknik hopp om tempoökning i räddningsaktionen – ett arbete som är en ständig kamp mot klockan.

Resultaten från forskningsprojektet, som bedrivits vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ökar möjligheterna att rädda asken som skogs-, park- och stadsträd. Med hjälp av genetiskt material från den lilla andel av askarna – mindre än fem procent — som är motståndskraftiga mot askskottsjukan, försöker forskarna skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden.

Michelle Cleary, forskare vid Sverige lantbruksuniversitet i Alnarp. Foto: SLU

Michelle Cleary

– ­­­ Vi har konstaterat att det finns individer med motstånds­kraft i askpopula­tionen och har tagit några kritiska första steg som lägger grunden för kommersiell förädling och försäljning av motstånds­kraftiga askar, säger Michelle Cleary, forskare på SLU.

Den ena delen av projektet handlar om traditionell urvalsförädling. Det innebär att man väljer ut individer som ser ut att ha de egenskaper man är ute efter och sedan förökar dessa. Ur avkomman från de utvalda individerna väljer man ut de bästa för fortsatt förökning, och så vidare.

Urvalsprocessen för att hitta askar som är motståndskraftiga mot askskottsjuka började för flera år sedan då forskare med allmänhetens hjälp lyckades hitta och märka ut ett större antal friska askar i fält. Askar som hade mer än 80 procent av kronan intakt definierades som friska.

Ympning ger snabbare odlingsmaterial

Ympade askplantor. Foto: Michelle Cleary

Kvistarna från de friska askarna ska ympas på grundstammar. Foto: Michelle Cleary

Michelle Cleary och Lars-Göran Stener, Skogforsk, återbesökte under sommaren 2018 de utvalda träden för att kontrollera deras hälsostatus. Under 2019 kommer forskarna att samla in kvistmaterial från de träd som fortfarande är friska – ett material med stor genetisk variation och hög sannolikhet att vara motståndskraftigt mot den svamp som orsakar askskottsjuka. De insamlade kvistarna ska ympas på grundstammar av ask och sedan planteras ut i fält. Genom regelbundna tester räknar forskarna med att på sikt få fram ett odlingsmaterial som håller för förökning av friska askar i framtida fröplantager. Ett problem är att denna traditionella form av växtförädling tar lång tid.

– Det är en stor utmaning att få fram tillräckligt långsiktig finansiering för att fullfölja förädlingsprogram av den här typen, berättar Michelle Cleary.

Kemiska markörer visar motståndskraft

Ett sätt att snabba på urvalsarbetet är att istället välja ut askar med hjälp av modern teknik för kartläggning av kemiska markörer hos träden. Metoden kallas FT-IR-spektroskopi (Fourier-Transform Infrared Spectroscopy) och gör det möjligt att avgöra om ett enskilt träd är känsligt eller motståndskraftigt mot en viss sjukdom.

I den andra delen av projektet som Skogssällskapet finansierat ville forskarna därför kartlägga just de kemiska mönster som skiljer askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan från dem som är känsliga. För detta krävdes ett stort material av friska träd att utgå ifrån. Tack vare samarbete med kollegor i USA och forskare som följt friska askar i andra europeiska länder kunde Michelle Cleary och hennes kollegor få fram det underlag som behövdes för att utveckla metodiken för ask. Michelle Cleary är förhoppningsfull när det gäller FT-IR-spektroskopi som vapen i kampen mot askskottsjukan.

– Tekniken kan användas på landskapsnivå för att hitta motståndskraftiga askar till klart lägre kostnad än vid traditionellt urval. Den öppnar också för möjligheten att utveckla avancerade instrument, till exempel en handhållen apparat som gör det möjligt att på plats analysera enskilda träds egenskaper.

Prototyp behövs

I förlängningen skulle man kunna hålla en sensor mot ett träd och inom några minuter få svar på om det är motståndskraftigt eller känsligt. FT-IR-spektroskop skulle, menar Michelle Cleary, kunna öka hastigheten när det gäller att välja ut motståndskraftiga askar och samtidigt minska behovet av att lägga ut stora avkommeförsök som vid traditionell skogsträdsförädling.

– Vi är inte där ännu, men det är ett lovande verktyg för framtiden som kan göra att vi vinner många år jämfört med att använda traditionella metoder.

Hon hoppas att de nya forskningsresultaten ska motivera finansiärer att stötta utvecklingen av en prototyp för praktisk användning.

– Resultaten har gett oss en rejäl språngbräda för fortsatt forskning och utveckling, säger hon.

Text: Malin von Essen

Fakta om asken

  • Asken är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Mer än 220 rödlistade arter är knutna till trädslaget och dryg 40 procent av dessa är helt beroende av asken för sin existens.
  • Även kulturarvet hotas av askskottsjukan. Många gamla veteranträd i kulturlandskapet som hamlats under lång tid är askar.
  • Asken är ett ljust träslag med virke som lämpar sig för användning inomhus. Det har tydliga årsringar och en ofta brunfärgad kärna. Tack vare sin hårdhet och seghet används ask i golv, möbler och snickerier. Segheten gör att träet är lätt att böja.

Fakta om askskottsjuka

  • Askskottsjuka är en invasiv svampsjukdom som angriper europeisk ask.
  • Sjukdomen sprids via vindburna sporer som infekterar blad och sedan tar sig in i kvistar och skott för att till slut växa in till stammen och slutligen strypa hela trädet. Svampen kan också angripa stambasen och tillsammans med honungsskivlingen snabbt döda träden.
  • Sjukdomen uppmärksammades först i Polen under tidigt 1990-tal. Till Sverige kom den 2001 och den har nu spridits till de flesta områden med ask i Europa.
  • Svampen (Hymenoscyphus fraxineus) har sitt ursprung i östra Asien där den bryter ned askförna och inte alls orsakar sjukdom på inhemska askarter. Svampen kom troligen in i Europa via import av prydnadsträd. Infektionen har sedan sannolikt spritts till skogar och parker via vindbruna sporer och infekterade plantor i plantskolor.
  • Eftersom sjukdomssymptomen är svåra att känna igen i tidigt stadium och särskilt under vinterhalvåret, har det varit svårt att uppmärksamma problemet i tid, något som bidragit till att sjukdomen spritts över stora områden.

Källa: SLU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fruktkroppar av Hymenoscyphus fraxineus, svampen som orsakar askskottsjuka hos den europeiska asken. Foto: Michelle Cleary

Fruktkroppar av Hymenoscyphus fraxineus, den introducerade svampen från Asien som orsakar askskottsjuka hos den europeiska asken. Foto: Michelle Cleary

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.