Att äga skog lockar allt fler – även i städerna

För somliga går skogen i arv i generationer, för vissa handlar det om en investering medan det för andra är själva livsstilen som lockar. Skogsägande kan se ut på många olika sätt, och trots urbaniseringen är det ett intresse som ökar. Det berättar Joakim Larsson, skog- och lantbruksexpert på SEB.

Ungefär hälften av Sveriges skogar ägs av bolag, kommuner och landsting, staten och andra institutioner, medan privata skogsägare står för den andra hälften. Omkring 330 000 privatpersoner äger och förvaltar skog i dag, och Joakim Larsson upplever att intresset är stort.

– Att det finns ett tryck märks bland annat på priserna på skogsfastigheter som ligger relativt högt i dag jämfört med för ett antal år sedan. Vi får dessutom en hel del frågor från förstagångsköpare som vill titta närmare på förutsättningarna för att köpa och äga skog, säger han.

Skogen en trygg och stabil investering

Men vilka är det då som köper skog i dag? Enligt Joakim Larsson representerar skogsägare alla grupper i samhället, men en kategori som sticker ut lite extra är befintliga skogsägare som är lågt belånade – företrädesvis äldre män som ser skogen som ett alternativ till att investera på börsen.

– Tittar man på åldersfördelningen ligger tyngdpunkten på en äldre målgrupp, personer som hunnit jobba en stor del av sitt arbetsliv och byggt upp det kapital som behövs för att investera i skog. Många ser det som en både trygg och stabil placering, oavsett svängningar i konjunkturen, säger Joakim och fortsätter:

– Vissa sköter skogen så att den ger ett jämnt inkomstflöde över tid, andra ser det som en långsiktig investering medan somliga vill använda skogen för rekreation och jakt. Det finns de som köper en skogsfastighet för att bosätta sig där medan andra kanske har skogen som sitt yrke. Skogsägaren har många olika skepnader!

Ökat intresse för att äga skog bland kvinnor

Bilden av en typisk skogsägare är för många likställt med en man, men enligt Joakim Larsson har allt fler kvinnor börjat intressera sig för att äga skog – en utveckling som han tror kommer att öka.

– Det är en rätt stor andel kvinnor som äger skog i dag och jag tror att det kommer att bli ännu mer utjämnat i framtiden. Traditionellt sett har skogen varit en arena för männen, med fysiskt tunga jobb, och det har förstås präglat bilden av skogsägaren. Men i takt med att de tyngsta jobben tagits över av maskiner är skogen inte längre lika manligt kodad och det har öppnat för kvinnor att investera i och förvalta skog och mark på samma villkor som män.

Distansägandet ökar

Något som förändrats över tid är också att distansägandet har ökat. Det är färre i dag som bor och brukar sin skog på plats – en trend som påverkats av samhällets urbanisering, tror Joakim.

– Distansägandet har blivit vanligare i takt med landsbygdens avfolkning och har gjort att fler skogsägare sköter sin skog med hjälp av leverantörer och samarbetspartners. Det blir mer som att man investerar i skogen och förväntar sig en viss avkastning, till skillnad från om man bor på sin skogsfastighet och brukar skogen mer fysiskt. Närheten och den dagliga kontakten med skogen försvinner, men man kan fortfarande jobba aktivt med förvaltningen på distans, säger han.

Att äga skog ger känsla av beständighet

Känslan av att äga en bit av naturen, förvalta den och skicka vidare till nästa generation är för många en stark drivkraft och en anledning till att vilja äga skog istället för att investera i exempelvis värdepapper, säger Joakim Larsson.

– Att äga skog är speciellt, det är något mer beständigt. Många skogsfastigheter går i arv, och att vandra omkring på marken som funnits i släkten i generationer gör att man kommer lite närmare sitt ursprung. Att kunna lämna över en välskött skog när det är dags att generationsväxla ser många som en motor som driver en framåt, säger han och fortsätter:

– Jobbar man aktivt med förvaltningen kan man dessutom påverka utvecklingen och därmed avkastningen, till skillnad från värdepapper som lever sitt eget liv fram till att du säljer.

Att intresset för skogen kommer att öka hos yngre generationer är Joakim Larsson övertygad om. Klimatfrågan är högaktuell och i debatten om hur vi ska lämna över världen till kommande generationer har skogen en given plats, säger han.

– Många unga i dag funderar mycket på hur man kan jobba för att skapa rätt förutsättningar för en hållbar framtid, och jag tror att man kommer att värdesätta skogens förnyelsebara resurser på ett helt annat sätt i framtiden.

Text: Therese Johansson