Syskonen Andersson: ”Våtmarken har gjort platsen till något speciellt”

En vacker plats för utflykter och umgänge med familjen, tillgång till vatten för viltet, ett sätt att gynna den biologiska mångfalden och samtidigt en reservoar i händelse av skogsbrand. För syskonen Andersson fyller den nyanlagda våtmarken på släktens fastighet många funktioner.

Boel Andersson Gäre äger tillsammans med sina bröder Lars och Mats Andersson en skogsfastighet på 300 hektar i Applaryd norr om Orrefors i Småland. Sedan de tog över skogen efter sin morfar på 1960-talet har den blivit en samlingspunkt dit syskonen kommer tillsammans med barn och barnbarn.

Fastigheten består till stor del av tallskog, men runt byn Applaryd, där boningshusen ligger, har lövträden bevarats och här finns i dag gott om ek, asp och lind. Boel berättar att det på sommaren blir väldigt torrt i markerna och närmaste sjö ligger åtta kilometer bort, så tankarna på att anlägga en våtmark har funnits länge.

– Det har varit vår dröm att kunna ha en vattenspegel någonstans på fastigheten, säger hon.

Sociala värdena i skogen viktiga

När det blev möjligt att få bidrag för att anlägga våtmarker tog syskonen hjälp av Skogssällskapet för att göra en analys och ta reda på var det fanns bäst förutsättningar för att vattnet skulle rinna till.

– Här finns inte något naturligt tillflöde av vatten, de bäckar vi har torkar ut på sommaren, så det behövde vara ett område där det är lite våtare, där vatten samlas under vår och höst, säger Boel Andersson Gäre.

De sociala värdena är en viktig del i skogsbruket för syskonen Andersson. Att kunna komma till skogen för utflykter, blåbärsplockning och korvgrillning betyder mycket.

– När vi växte upp var vi ofta vid en lada på en utäga till gården, som ligger i slutet av en skogsväg. Det är en jättefin utflyktsplats och nu var det så tursamt att det var det bästa läget för att anlägga en damm, säger Boel Andersson Gäre.

Entreprenör specialiserad på våtmarker anlitades

När placeringen av våtmarken var bestämd tog noggrann planering vid och en entreprenör specialiserad på våtmarker anlitades för grävningen.

– Det är viktigt att det görs på rätt sätt, och vi var väldigt imponerade av hur grävaren tog vara på det material som redan fanns på platsen och använde det till att bygga dammvallen, berättar Boel Andersson Gäre.

Syskonen bestämde sig för att avsätta fyra hektar till våtmarken, som när den är helt klar ska ha en vattenspegel på två hektar, och när växterna i kantzonerna kommer upp är tanken att de ska attrahera både insekter och vilt. Projekteringen startade 2021 och i somras var det ett år sedan anläggningsarbetet på plats drog igång.

– Vi kan reglera vattennivån med hjälp av en munk* och har släppt på vattnet lite i omgångar för att kantväxterna ska hinna etablera sig. Man brukar säga att det tar tre år, men resultatet är redan över våra förväntningar. Nu ser vi fram emot att få höja vattenytan lite till, säger Boel Andersson Gäre.

Våtmarksbidrag täckte största delen av kostnaden

Skogssällskapet hjälpte syskonen att ansöka om bidrag genom LONA – Lokala naturvårdssatsningen, som i slutändan stod för mellan 80 och 90 procent av anläggningskostnaden.

– Vår egen investering landade på cirka 80 000 kronor och vi tycker att vi har fått väldigt mycket för pengarna. Våtmarken har verkligen gjort den här platsen till något speciellt. Det är fantastiskt att följa den över årstiderna och se hur fåglar och djur börjar hitta hit, säger Boel Andersson Gäre.

Text: Monica Forsberg

*En munk är en brunn som installeras för att kunna höja och sänka vattennivån i en våtmark eller damm.