Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väderförhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål
I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början
22 maj 2017
Artskyddsförordningen i praktiken – tre olika perspektiv på tjäderanpassad avverkning
En avverkning uppdelad i tre områden, med tre olika perspektiv representerade. Alla med hänsyn till tjädern på Skogssällskapets mark utanför Lerum. Ett område planerat av naturvårdsorganisationer, ett av Skogsstyrelsen och ett av Skogssällskapet. Här
22 maj 2017
Ellert Karlsson har levt ett långt liv i skogen
Under de över 50 år som har gått sedan Ellert Karlsson började arbeta i skogen har han hunnit vara med om mycket. Han har upplevt förändringen från manuell huggning till moderna avverkningsmaskiner, från hormoslyrbekämpning till lövinblandning och
15 maj 2017
Virkeskrönikan: Stark efterfrågan på den svenska virkesmarknaden
Det är lätt att hitta positiva signaler på marknaden. Nästan oavsett vilken statistik man tittar på har kurvorna gått uppåt sedan botten 2008. Även den överblickbara framtiden ser bra ut, men det är ändå så att ”allting hänger på en skör tråd”.
6 april 2017
Utställningen ”Från rot till barr” vill höja statusen på kvalitetsvirke från gran
Granen (Picea abies) är vårt vanligaste trädslag i Sverige, och den används i dag framförallt till konstruktionsvirke och massaved. I utställningen ”Från rot till barr”, som bland annat fått stöd av Skogssällskapet, vill hemslöjdskonsulent Magnus
9 februari 2017
Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper
Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårdsintressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i
12 januari 2017
Virkeskrönikan: Det reala virkespriset har halverats sedan 1950-talet
Skogsbrukets nettoresultat har legat i stort sett konstant sedan slutet av 1950-talet. Efter justeringar med konsumentprisindex (KPI) har alltså mycket lite hänt. Den svarta kurvan i diagrammet nedan visar utvecklingen.
20 december 2016
Gemensamma riktlinjer för ökad hänsyn till forn- och kulturlämningar
I januari 2016 kom skogsbrukets gemensamma riktlinjer om hänsyn till forn- och kulturlämningar.
25 oktober 2016
Kunskap och nytt verktyg hittar och skyddar fler fornminnen
Skogsbruket måste bli bättre på att identifiera och förebygga skador på forn- och kulturminnen. Med finansiering från bland annat Skogssällskapet har Skogforsk nu tagit fram ett nytt verktyg som stöd. Sebastian Backlund, skogsförvaltare på
25 oktober 2016
Forskarnas tips för fler och bättre naturhänsyn på hygget
Här är forskarnas tips på fler och bättre naturhänsyn på hygget. Råden bygger på tidigare och på nya rön hämtade från forskningsprogrammet Smart Hänsyn.
6 oktober 2016