Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Bästa receptet när skogsbränslet blir hetare: Traditionellt skogsbruk

    Fortsätt producera massaved och timmer. Det är bästa rådet till skogsägaren – trots att den globala omorienteringen mot klimatsmarta energikällor öppnar nya affärsmöjligheter.

  2. Biobränsle

    Det kan vara värt att komma ihåg att skogen gör ungefär samma jobb som solpanelerna, om än med lägre verkningsgrad, men i stället på ofantliga arealer.

  3. Skogsländer mot kol-länder i EU

    Skogsländer står mot kol-länder när det gäller hållbarhetskriterier för fasta bränslen. EU:s kommande förslag i frågan har fått Sverige och flera andra ”skogsländer” att skriva ett gemensamt brev till kommissionen där de propagerar för att slippa

  4. Virkeskrönikan: Ny kris – nytt läge

    Finansoron över Greklands, Italiens och Spaniens läge och den medföljande eurokrisen fortsätter att tynga marknaden. Vid förra krisen var marknadsläget helt annat än i dag.

  5. Genombrott med inversplog

    Skogssällskapet satsar 700 000 kronor på att utveckla en inversplog. Att metoden skapar en perfekt miljö för plantan har man vetat i minst 20 år. Men först nu finns tekniken.

  6. Mindre markskador och billigare drivning

    Med nya datakällor och analysmetoder kan skogsbruket drastiskt förbättra sina planeringsunderlag och fatta bättre beslut. Skogforsk visar att det går att undvika skador på mark och vatten vid avverkningarna. Samtidigt som avverkningarna effektiviseras.

  7. Virkeskrönikan: Trävaror och rundved - Hur hänger de ihop egentligen?

    Det går tungt för trävarorna just nu. Byggstatistiken i Europa och USA visar att aktiviteten är fortsatt låg efter krisen och många trävarumarknader är halverade.

  8. Virkeskrönikan: Föränderlig omvärld – föränderlig marknad

    Jag sitter just nu och ser den katastrof som drabbat Japan. Det känns overkligt hemma i tevesoffan. Nästa reportage handlar om Libyen. Det känns lika overkligt. Två helt skilda fenomen, det ena är naturens kraft och det andra är kraften som kommer från

  9. Ekologiska Ekenäs väljer väg

    På ekologiska Ekenäs Gård utanför Flen var valet självklart för fem år sedan: oljan skulle ut och biobränsle in. Och valet av flis var lika självklart.

  10. Flis blir till flis på Sjösa

    – Att fasa ut oljan var viktigt, säger Johan Löwen med eftertryck. Vi såg ju alla möjligheter att göra en bra affär. – Men jag vill understryka att det lika mycket handlar om ett miljöval – och inte minst det emotionella!