Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Professor Sten Nilsson spår tuffa år för skogsindustrin: ”Perspektiven är hisnande”

    Svensk skogsindustri befinner sig mitt i en djup internationell storm. Men efter regn kan det komma sol, om vi gör rätt. Eventuella positiva resultat av strukturomvandlingen ser vi dock först om 10–15 år.

  2. Högstubbar i fokus

    Högstubbarna i skogslandskapet bör bli flera, till exempel genom att de koncentreras till vissa hyggen. Det är det effektivaste sättet att gynna de rödlistade insekter som trivs i den döda veden.

  3. Högstubbar önskas av predatorer, pollinatörer och parasiter

    Under 90-talet gjorde högstubbarna entré i skogslandskapet. Nu visar ny forskning att inte bara skalbaggar utan också pollinatörer som bin, rovsteklar och getingar gynnas av högstubbar och döda träd.

  4. Smartare gallring med flerträdsteknik

    Andreas Melin på Skogssällskapet i Växjö är produktionsledare. Hans jobb är att få ut den nya, effektiva flerträdstekniken på så många skördare som möjligt. Allt för att kunderna ska kunna tillgodogöra sig den här tekniken, som håller nere

  5. Framtiden är här - 5 heta tekniklösningar

    Jakten på sänkta skogsbrukskostnader går vidare. Här listar Skogsvärden fem spännande, nya teknikspår som inom några år finns i din skog.

  6. Bandgående kombimaskin -  en klok kompromiss

    Sedan en tid har Skogssällskapet använt en kombinerad skördare och skotare i några av sina uppdrag hos kunderna. Timbear, som maskinen heter, tar sig fram på blöta och känsliga marker utan att lämna alltför stora spår efter sig. Maskinen är högintressant

  7. Körskador: Bättre resultat med samtal och samarbete

    Med rätt åtgärder finns stora vinster att göra i kampen mot körskador. Entreprenören Per Öhrman minimerar markskador som orsakas av skördare och skotare genom god planering, bra kommunikation och noggrann dokumentation.

  8. Intensiv kamp mot körskadorna

    Skogssällskapet arbetar med en ny policy för att begränsa körskadorna, som är allt svårare att undvika på grund av blöta somrar, otjälade vintrar och krav på jämna leveranser till industrin – året runt.

  9. Skogsbruket i Lübeck ger lönsamhet och nöjda naturvänner

    – Naturvännerna får sina jätteträd. Men det får jag också, ler Knut Sturm nöjt. Han leder Lübecks kommunskogar, där naturvänner och skogsbruk enats om hur skogen ska skötas. Målet är att efterlikna de naturliga skogarna – och samtidigt tjäna grova pengar

  10. Virkeskrönikan: Sommarens kalldusch

    Det skrevs en hel del om euron när den var uppe i 11,70 kr. Lika självklart blir det att kommentera valutakursen när den nu är nere i drygt åtta kr. I procent är det en väldigt stor skillnad. Båda noteringarna är kanske extremer åt varsitt håll, det får