Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Mer kunskap i skogsbranschen  ger mindre körskador

    Den snabba kunskapsspridningen i skogsbranschen är en positiv kraft i kampen mot körskador, tycker Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

  2. Virkeskrönikan: Rundvirkesmarknaden börjar bli lite het

    För första gången på flera år har vi haft en större prisuppgång på massaveden och även timret har fått en justering uppåt. Än så länge är det dock nästan tvärstopp för prisutvecklingen i norra Sverige.

  3. Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål

    I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början

  4. Artskyddsförordningen i praktiken – tre olika perspektiv på tjäderanpassad avverkning

    En avverkning uppdelad i tre områden, med tre olika perspektiv representerade. Alla med hänsyn till tjädern på Skogssällskapets mark utanför Lerum. Ett område planerat av naturvårds­organisationer, ett av Skogsstyrelsen och ett av Skogssällskapet. Här

  5. Ellert Karlsson har levt ett långt liv i skogen

    Under de över 50 år som har gått sedan Ellert Karlsson började arbeta i skogen har han hunnit vara med om mycket. Han har upplevt förändringen från manuell huggning till moderna avverkningsmaskiner, från hormoslyr­bekämpning till lövinblandning och

  6. Virkeskrönikan: Stark efterfrågan på den svenska virkesmarknaden

    Det är lätt att hitta positiva signaler på marknaden. Nästan oavsett vilken statistik man tittar på har kurvorna gått uppåt sedan botten 2008. Även den överblickbara framtiden ser bra ut, men det är ändå så att ”allting hänger på en skör tråd”.

  7. Utställningen ”Från rot till barr” vill höja statusen på kvalitets­virke från gran

    Granen (Picea abies) är vårt vanligaste trädslag i Sverige, och den används i dag framförallt till konstruktionsvirke och massaved. I utställningen ”Från rot till barr”, som bland annat fått stöd av Skogssällskapet, vill hemslöjds­konsulent Magnus

  8. Vinter i skogen för våra skogs­förvalt­are: Avverk­ning, bokslut och nog­grann väder­planering

    Avverkningar och bokslut hos kunder är typiska vinter­aktiviteter för våra skogs­förvaltare Marie och Gustav. Men den allt vanligare bristen på tjäle under vintermånaderna gör tillvaron svårplanerad.

  9. Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper

    Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårds­intressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i

  10. Virkeskrönikan: Det reala virkespriset har halverats sedan 1950-talet

    Skogsbrukets nettoresultat har legat i stort sett konstant sedan slutet av 1950-talet. Efter justeringar med konsumentprisindex (KPI) har alltså mycket lite hänt. Den svarta kurvan i diagrammet nedan visar utvecklingen.