Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Ökad precision med rymdteknik

    Den 25 juli i år sköts ytterligare fyra Galileo-satelliter upp från den europeiska rymdhamnen i Franska Guyana. År 2020 kommer EU:s globala satellitnavigeringssystem att vara i full drift med 30 satelliter och ge positionsbestämning med 20 centimeters

  2. Digital revolution i skogsbruket

    Det pågår en digital revolution i skogsbruket. Traditionella arbetssätt utmanas tack vare moderna tekniker för datainsamling, låga kostnader för hantering av stora datamängder och smarta sätt att kombinera information från olika källor.

  3. Naturvård och skogsproduktion kan samsas till lägre kostnad

    Med en ny metod skulle markägare kunna göra betydligt större avsättningar till naturvården utan stora kostnader. Det framgår av en studie som Skogssällskapet finansierat. Metoden skulle också kunna underlätta dialogen mellan skogsägare och myndigheter när

  4. Virkeskrönikan: Brexit och granen

    Storbritanniens utträde ur EU kommer att få konsekvenser för Sverige – inte minst avseende möjligheterna till handel. Storbritannien är Sveriges största exportmarknad för sågade trävaror – 70 procent av det vi exporterar till Storbritannien är trävaror av

  5. Fem sätt att använda gran

    Byggmaterial och pappersmassa i all ära – men granen har större potential än så. Skogsvärden har tagit sig genom barren på granen och hittat en guldgruva för såväl konstnärer som kockar och modetillverkare.

  6. Den svenska granen ska sätta smak på världen

    Byggmaterial och pappersmassa – vad mer kan granen användas till? Jo matlagning, berättar entreprenören Eva Magnusson. Med sin produkt Gran Zirup har hon tagit Restaurangsverige med häpnad – nu ska smaken av svensk gran gå på export.

  7. Skogsindex: Ökade priser på bred front

    Virkespriserna fortsätter att öka – något som bäddar för fortsatta prisökningar även på skogsfastigheter. Starkast är utvecklingen i Götaland, men även i norra Sverige är trenden positiv. Det berättar Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson.

  8. Ny studie om samband mellan vindfällen och risken för barkborreangrepp

    Hur stor mängd vindfällen av gran går det att lämna kvar efter en storm utan att riskera angrepp av granbarkborre under följande år? I ett projekt vid SLU, finansierat av Skogssällskapet, har fyra områden i norra Sverige studerats.

  9. Myter och sanningar om gallring på skogsdag i Ullared

    Vad är sant och vad är en myt när det kommer till gallring? Skogssällskapet bjöd in till skogsdag med professor Urban Nilsson för att reda ut begreppen.

  10. Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring

    Urban Nilsson är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Under de senaste åren har han vänt upp och ner på etablerade sanningar inom skogsbruket genom att slå hål på ett antal myter om gallring. Här presenteras de nio