Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: markberedning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreationsvärden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

Björkskog kräver aktiv skötsel
Att få björk att etablera sig och växa är inte svårt. Men vill man ha hög virkeskvalitet måste skogen skötas aktivt. Tidig röjning och två gallringar är nödvändiga.
16 juni 2016
Björken ska röjas två gånger
Magnus Strandberg, viltförvaltare hos Skogssällskapet, sticker ut hakan och hävdar att björken ska röjas två gånger. Det minskar betestrycket på tall och förbättrar tillväxten för både barr- och lövskog.
16 juni 2016
Planteringspunkten viktigare än avståndet vid föryngring
Urban Nilsson, professor på SLU i Alnarp, har genomfört föryngringsförsök på contorta, gran och tall. Hans studier visar att avståndet mellan plantorna varken påverkar kvalitet eller tillväxt.
15 juni 2016
Myter och sanningar om contorta på välbesökt skogsdag i Jämtland
Contorta växer snabbt i jämförelse med vår inhemska tall, och på vissa marker har den betydligt bättre förutsättningar. På Skogssällskapets fastighet Västerälven har 100 hektar planterats med contortatall. På en skogsdag 1 juni fick deltagarna lära sig
15 juni 2016
Askskottsjukan – hot och hopp
I Sverige är i dag nästan varenda ask infekterad av askskottsjukan. Men alla dör inte. Vissa askar äger en genetisk motståndskraft mot sjukdomen, något som forskare vid SLU tittat närmare på. Hoppet om att asken ska finnas kvar i skogen och
3 juni 2016
Utmaningar och möjligheter med hyggesfritt skogsbruk
22 april samlades 21 deltagare från bland annat Skogssällskapet, Skogsstyrelsen, SLU och ett flertal kommuner för att lära sig mer om föryngring vid hyggesfritt skogsbruk. Exkursionen leddes av Lars Drössler som forskar på självföryngring i barrskog.
27 april 2016
Skogssällskapet i Finland: Familjen Sohlberg får hjälp med helheten
Sebastian Sohlberg driver familjegården Malmgård Sjundeå på 650 ha sex mil väster om Helsingfors. Cirka 400 ha är odlingsmark, resten är skogsmark. Sedan 2015 tar han hjälp av Skogssällskapet med skötseln av fastigheten.
7 april 2016
Specialbestånd kräver specialaffär – kustgranen fick åka till Kina
Amerikansk kustgran, eller Abies grandis, är ett ståtligt träd. Så ståtligt att det blir 35 meter högt på 60 år, och att virket blir för grovt för de allra flesta svenska sågverk. När Skogssällskapet skulle avverka ett bestånd av kustgran fanns först
3 mars 2016
Svamp angriper tallar
Rödbandssjukan finns nu, enligt Vetenskapsradion, över hela Sverige.
11 december 2015
Lågproduktiv mark kräver nya trädslag
I Sverige och Baltikum äger Skogssällskapet lågproduktiv skogs- och jordbruksmark, som man vill bruka effektivare. Därför gör man försök med föryngringar av olika traditionella trädslag och undersöker även snabbväxande varianter som hybridasp och poppel.
30 september 2015