Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Ny kunskap om tillväxt och skogsskötsel i Lettland

    Nya produktionsmodeller för gran på åkermark och mer kunskap om risken för rotröta. Det är två konkreta resultat från de examensarbeten som Skogssällskapet finansierat med fokus på skogsskötsel i Lettland.

  2. Älgens biologi

    Storlek, livslängd, maxhastighet och föda – här är allt du vill veta om älgens biologi.

  3. "Livspusslet" styr älgarnas rörelser i landskapet

    Älgarnas rörelse mellan sommar- och vinterbetes­marker är ett beteendemönster som funnits i tusentals år. Vissa individer i norra Sverige vandrar tiotals mil medan andra flyttar något hundratal meter. Drivkraften är dock alltid densamma.

  4. Jakt i stan väcker känslor

    Jakt är inte bara något som hör de djupa skogarna till. Städerna breder ut sig, bilarna blir fler och konflikterna mellan människor och djur ökar vilket gör att jakten rör sig in mot tätorterna – något som rör upp känslor. Skogssäll­skapets Robert

  5. Älgen – Sveriges national­symbol

    Att komma riktigt nära en älg i dess naturliga miljö kan liknas vid en andlig upplevelse. Det säger Leif Lindh som driver Gårdsjö Älgpark i Heby, en av Sveriges största älgparker. Han kallas för älgmannen och har på nära håll sett hur viktig älgen är som

  6. Ohållbara kostnader för viltskadorna

    Varje år äter älgar och andra hjortdjur upp skog till ett värde av 7,2 miljarder kronor, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Myndighetens viltspecialist Christer Kalén hoppas att markägare och jägare kan enas i att lösningen framåt är att både

  7. Mer viltfoder ger bättre förutsättningar för tallen

    Rätt trädslag på rätt mark är en viktig devis inom skogsbruket. På Skogssällskapets fastighet Selesjö finns mycket tallmark, men höga viltstammar gör föryngringen till en utmaning. Vi tog dit ett gäng forskare för att diskutera olika vägval i

  8. Åtta tips för att minska skadorna från viltet

    Höga viltstammar är för många markägare förknippade med stora betesskador, särskilt på tallungskog. Så vad kan du göra för att minska skadorna? Ett svar är att öka mängden viltfoder i landskapet.

  9. Skogsägarskolan om stamkvistning

    Stamkvistning kan både vara trevligt och öka värdet på din skog. Men hur ska man gå tillväga – och när? Skogsägarskolan guidar dig till en rolig och lönsam sommaraktivitet.

  10. Skogsbrand en av alla risker att ta hänsyn till i skogs­skötseln

    På senare tid har frågan om en genomgripande skogsbrandanpassning av svensk skogsskötsel lyfts, bland annat i Vetenskapens värld i SVT. Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet, tycker dock att det perspektivet är alltför ensidigt –