Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Förädling höjer värdet på fastigheten

    Genom viltvårdsåtgärder har jakten blivit bättre, betesskadorna färre och landskapet vackrare på Skogssällskapets fastighet Selesjö. Här samverkar vilt och skogsbruk. Och omdaningen har ökat fastighetens värde med tio procent.

  2. Så bromsar du rotrötan

    Rottickan, som i många fall är boven bakom rotröta, skördar sina offer tyst och effektivt. Röta brukar framförallt framställas som ett problem i granskog, men på Skogssällskapets fastighet Ruder-Röå utanför Tibro är även tallen svårt drabbad. Men det

  3. Viltbruk och skogsbruk i balans på Selesjö

    Selesjö är Skogssällskapets fastighet utanför Finspång där viltbruk och skogsbruk sker i harmoni. Viltåkrar, viltvatten, brynzoner och breddade vägar ökar den biologiska mångfalden, förebygger körskador, minskar betesskador från viltet och bidrar

  4. Markbered med naturhänsyn

    Skonsam och småskalig markberedning ger bättre naturhänsyn – och samtidigt bra resultat för skogsbruket. Mindre maskiner skapar inte minst nya möjligheter att undvika skador på fornlämningar.

  5. Fler skogsägare försäkrar när riskerna ökar

    Försäkringsbolagen tror att riskerna för skogsskador ökar på grund av den globala uppvärmningen. Det påverkar skogsägaren och dennes försäkringar.

  6. Ökad tillväxt - men till vilket pris?

    Varmare klimat medför risker för skogsbruket. Skogsstyrelsens klimatspecialist, Hillevi Eriksson, ger skogsägarna råd om hur de kan minimera och förebygga de negativa effekterna av ett varmare klimat.

  7. Färre sjuka almar på Gotland

    Antalet sjuka almar på Gotland var 200 mindre sommaren 2014 än samma årstid 2013.

  8. Stort betestryck hotar tallen

    Inventeringen av betesskador i Götaland (SydÄbin) visar att det är ytterst svårt att bedriva bra tallskogsbruk i stora delar av södra Sverige.

  9. Jägare hittade balansen

    Jägareförbundets jaktvårdskonsulenter studerade balansen mellan produktion av virke, viltfoder och naturvård.

  10. Klart färre älgbetesskador i norr

    Den senaste vinterns betesskador i skogarna i Norrbotten och Västerbotten är färre än föregående vinters. Det visar Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering.