Alla projekt

Sök

Ämne

Startår

Status

Projekt

Avslutat

Hur påverkas skogars potentiella klimatnytta av olika skötselsystem?

Osäkerheterna kring vilken klimatnytta hyggesfria skötselmetoder har gör det svårt att utvärdera vilken effekt ett skifte i skötselmetoder får för Sveriges klimatmål. Projektet vill fylla viktiga kunskapsluckor kring klimatnyttan av hyggesfritt skogsbruk och kan bidra till kunskapsbaserade beslut kring skogsskötsel som upprätthåller skogars virkesproduktion, ökar den totala klimatnyttan och samtidigt minimerar negativa miljökonsekvenser.

Forskare

Patrik Vestin

Ämne

Klimatanpassat & hållbart skogsbruk

Startår

2022
Avslutat

Slutavverkningens effekter på vatten – en kunskapssammanställning

Skogforsk och LUKE i Finland kommer att sammanställa befintlig kunskap kring slutavverkningens effekter på hydrologi och vattenkemi i ett nytt projekt.

Forskare

Eva Ring

Ämne

Mark & vatten

Startår

2022
Avslutat

Hur påverkar markberedning kol- och kväveförråd i mark och biomassa?

I projektet undersöker man hur markens kolförråd påverkas på längre sikt av markberedning och gödsling, två åtgärder som är vanliga för att öka tillväxten i skogen. Man tittar även på hur artdiversiteten av mykorrhizan påverkas av åtgärderna på längre sikt.

Forskare

Monika Strömgren

Ämne

Klimatanpassat & hållbart skogsbruk

Startår

2023
Avslutat

Kan hänsynsytor buffra mikroklimat och extremväder?

För att skogslevande arter ska kunna överleva i det brukade skogslandskapet, måste de klara förändringar i mikroklimatet i samband med avverkning. I projektet används moderna klimatloggar och högupplösta nederbördsdata för att undersöka om hänsynsytor kan buffra mikroklimat och extremväder, jämfört med hyggesmiljö och uppvuxen äldre skog.

Forskare

Mari Jönsson

Ämne

Klimatanpassat & hållbart skogsbruk

Startår

2022
Avslutat

Hur skapa funktionella kantzoner vid gallring?

I projektet testas hur olika typer av gallring i grandominerad strandnära skog påverkar mark- och buskvegetationen samt trädskiktet. Syftet med gallringen är att på sikt skapa mer funktionella kantzoner med en högre andel lövträd.

Forskare

Eva Ring

Ämne

Mark & vatten

Startår

2021
Pågående

Vad kräver knärot? – Populationsdynamik i produktionsskog

Studien kommer titta på behoven hos den rödlistade signalarten knärot för att skapa bättre underlag till avvägningar mellan skogsbruk och naturvård, vilken kan spara tid i ansökningsprocesser och samråd.

Forskare

Victor Johansson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2024
Pågående

Kvarvarande markeffekter av tidigare intensiv gödsling i ung tallskog

Projektet undersöker de långsiktiga effekterna av intensiv gödsling i tallskogsmark. Mer kunskap om långtidseffekter av gödsling är efterfrågad i ljuset av att behovet av biomassa från skogen ökar.

Forskare

Bengt Olsson

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2024
Avslutat

Genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent till Sverige

Inom ramen för detta projekt utförs en genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent till Sverige där befintlig nationell och internationell kunskap och erfarenheter från visenter och visentförekomst sammanställs och kunskapsluckor identifieras.

Forskare

Carl-Gustaf Thulin

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2023
Pågående

Naturbaserade lösningar för resistens mot almsjukan

I projektet studeras almarnas symbiotiska mikrobsamhällen och hur dessa kan användas i bekämpningen av almsjukan. Projektet kopplar till det nationella samarbetsprojekt som syftar till att rädda almen genom att utveckla en långsiktig förädlingsstrategi.

Forskare

Johanna Witzell

Ämne

Skador på skog

Startår

2023
Pågående

ANTFOREST – Så kan skogsbruk anpassas för stackmyror

I projektet mäts mikroklimat, myrstackarnas överlevnad och arbetarmyrornas kondition i stackar som är belägna på olika avstånd från hänsynsytor. Man jämför också myrstackar inom skogsbestånd som avverkas på olika sätt. Syftet är att ta fram rekommendationer för hur skogsbruket kan anpassas för att i högre utsträckning bevara stackmyrorna vid avverkning.

Forskare

Jouni Sorvari

Ämne

Klimatanpassat & hållbart skogsbruk

Startår

2023
Pågående

Mikrobiell medicin från granskog mot gråmögel i plantskolor

Gråmögel är ett stort problem i plantskolor. Idag sker bekämpningen med kemiska preparat som på längre sikt ska fasas ut. Nytto-jästsvampen Aureobasidium pullulans finns naturligt på skogens granar och har potential att bekämpa gråmögel. I projektet undersöker forskarna mekanismerna bakom nyttosvampens biologiska bekämpning och vilka enskilda jästsvamplinjer som är mest effektiva.

Forskare

Johan Stenberg

Ämne

Skador på skog

Startår

2023
Avslutat

Blandbestånd av gran och björk – riskspridning och ökad produktion?

I projektet undersöks föryngringsmetoder där färre högförädlade granplantor planteras på lämpliga trakter och naturligt föryngrad björk tillåts växa upp i luckorna mellan granplantorna. Syftet är att skapa blandbestånd som kombinerar den höga tillväxten hos de förädlade granplantorna med riskspridningen och den ökade biologiska mångfalden det innebär att blanda barr- och lövträd.

Forskare

Mats Berlin

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2022
Avslutat

Kiselupptag från aska i skogsträdplantor

Kisel är ett viktigt ämne för trädplantor, som bland annat ökar motståndet mot snytbaggeangrepp och torka. Andelen växttillgängligt kisel i jorden är mycket lågt, och kisel förs bort från skogsmarken när biomassa tas ut vid skogsavverkning. I projektet undersöks hur askåterföring kan användas som ett sätt att öka kiselupptaget hos tall- och granplantor.

Forskare

Maria Greger

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2021
Avslutat

Satellitradardata för framtidens skogsbruksplanering

I projektet undersöks hur tidsserier av satellitradardata kan användas för att få fram trädhöjd, diameter, basarea, stamvolym och biomassa ovanför marken. Syftet är att se hur tidsserierna kan utgöra underlag för olika skogsskötselåtgärder.

Forskare

Henrik Persson

Ämne

Planering

Startår

2021
Avslutat

Risk för MeHg-bildning vid våtmarksrestaurering i skogsmark

Restaurering av dikade våtmarker kan öka biodiversiteten, minska risken för översvämningar och torka, samt minska utsläppen av växthusgaser. Men risken finns att bildningen av metyl-kvicksilver samtidigt ökar. I projektet undersöks både nyligen restaurerade och permanenta våtmarker för att ge svar på var den största risken finns för ökade halter av metyl-kvicksilver i vattnet vid restaurering.

Forskare

Karin Eklöf

Ämne

Mark & vatten

Startår

2021