Har vedlevande tvåvingar nytta av naturvårdsåtgärder i svenskt skogsbruk?

Vi vet väldigt lite om tvåvingarnas krav på veden. Syftet med detta projekt är att analysera tvåvingarnas krav för att få veta om detta kan ge anledning att modifiera naturvårdsrekommendationerna vid skogsbruk, som idag till stor del bygger på kunskap om vedlevande skalbaggars habitat.

Många arter som lever i döda träd har brist på sina livsmiljöer vilket påverkar insekternas fort­levnad. För att gynna biologisk mångfald genomförs en rad olika naturvårdsåtgärder vid skogsbruk, alltifrån att större skogsområden skyddas från skogsbruk till att enskilda träd, både döda och levande, sparas vid avverkningar. Dessa åtgärder har utformats efter den kunskap som vi idag har om den biologiska mångfalden i skogen. Rekommendationer om åtgärder för död ved bygger till stor del på de habitatkrav som vedlevande skalbaggar har. Det finns ca 1450 arter vedlevande skalbaggar i Norden. Det finns ca 2000 vedlevande tvåvingar men man har knappast agit fram rekommendationerna. Anledningen är att vi vet väldigt lite om tvåvingarnas krav på veden.

Syftet med detta projekt är att analysera om tvåvingarna har samma krav på veden som skalbaggar. Artantal ska jämföras i olika vedtyper, och hur specialiserade de olika gruppernas arter är på vedtyperna. För analyserna utnyttjas ett material som redan samlats in och analyserats vad gäller skalbaggar. Proverna består av insekter som kläckts fram ur olika typer av ved som kan användas för bioenergi: grenar, toppar och stubbar. Vedtyperna skiljer sig åt vad gäller trädslag, diameter, rötstadium, svampflora, markfuktighet och stamdel (gren/stubbe). Projektet ska bestämma tvåvingarna och jämföra deras val av ved med skalbaggarnas val. Detta kommer att ge ny kunskap om vad tvåvingar har för krav på miljön och få veta om deras krav kan ge anledning att modifiera naturvårds­rekommenda­tionerna vid skogsbruk.