Handfasta råd kring lärk – ett snabbväxande trädslag

Lärkbeståndet står på moränmark på ganska flack men bördig mark på godset Engaholm söder om Alvesta. Beståndet klarade sig nästan helt från stormskador i januari 2005. Det planterades 1972 och har idag, efter tre gallringar, en virkesvolym på ca 350 m3sk per hektar. Enligt skogsförvaltare Gunnar Andersson är det lämpligt att slutavverka inom 5 år.

Gunnar Andersson

Gunnar Andersson, Skogssällskapet

Lärk

Lärk växte naturligt i Sverige innan senaste istiden. Det är ett barrträd tillhörande släktet tallväxter.

– De äldsta lärkbestånden vi hade på Engaholm var 40 år gamla. De blåste ner i januari 2005. Orkanbyarna var så kraftiga att det mesta föll. Till och med ekar blåste ikull. Men det här beståndet som står kvar visar ganska tydligt hur orkanen gick fram i korridorer. Angränsande granbestånd står också kvar. Man kan jämföra med Skottland där det på 1970- och 80-talet planterades kantzoner av lärk med ca 15 meters bredd som skydd för övriga planteringar, berättar Gunnar Andersson.

Kompletterar granen

Produktionsmässigt och ekonomiskt har satsningen på hybridlärk på Engaholm hittills varit lyckosam, enligt Gunnar Andersson. Den enkla filosofin är att i produktionsskogsbruket ha granen som bas och komplettera med hybridlärk. Framöver är Gunnars ambition att öka lärkandelen till 3-5 % av Engaholms totala skogsmarksareal, som är på ca 5 000 ha.

– Vi planterar lärken i förband om knappt 2 500 plantor per ha. Det blir som för gran eller något glesare. Lärk ska i alla fall inte planteras tätare. Den första röjningen är oftast en lövröjning. Den görs efter ungefär två växtsäsonger. Lärken är ett ljuskrävande trädslag med snabb tillväxt. Den får inte trängas. Den andra röjningen innebär viss utglesning i lärken. Högst 2 000 lärkträd per ha får det vara inför första gallringen. Sen beror det alltid på hur mycket löv det kommer. Lövet får komplettera i luckor och i svackor. Jämfört med gran kräver lärk ett intensivare skötselprogram genom att de olika åtgärderna sker med kortare tidsintervaller. Det är lätt att komma in för sent med åtgärder.

Lärken finns i första hand på större fastigheter södra Sverige. Uppåt Alvestatrakten är det mer sparsamt med planterade lärkbestånd. Lärk växte naturligt i Sverige innan senaste istiden. Det är ett barrträd tillhörande släktet tallväxter med ett 10-tal arter som varje höst fäller barren. Lärkarna växer framför allt i de boreala delarna av norra halvklotet, men förekommer även i höglägen inom det tempererade området, t ex Alperna och nordvästra USA. Minst 90 % av världens virkesförråd finns enligt Skogsencyklopedin i Sibirien.

Timmer, stolpar och barrmassaved

– Eftersom lärken har en kort omloppstid, kan det vara en fördel att plantera lite mer lärk efter stormen för att försöka sprida virkesförrådet över åldersklasserna så att inte all volym hamnar i samma åldersklass. Lärken kan avverkas vid 35-40 års ålder. Virket går till timmer och barrmassaved. Timmerköpare är lokala, mindre sågverk. Bland annat används timret i golvtillverkning. Timmerpriset ligger fn strax under granens och betydligt bättre än för tall. Virke från gallringar kan även gå till stolpar, ett danskt sortiment, eftersom de inte tillåter tryckimpregnerat. Kärnan i lärken är motståndskraftig mot röta. Hittills har vi inte haft någon röta på lärken på Engaholm. Preparatet Rotstop använder vi konsekvent i alla avverkningar, berättar Gunnar.

Gunnar Andersson började sin anställning på Engaholm 1989. Från och med växtsäsongen 1992 har han ansvarat för de lärkplanteringar som är gjorda. Den lärk som planterades då är röjd en till två gånger och ska gallras för första gången om två växtsäsonger, dvs hösten 2007. Utfallet blir massaved och eventuellt en del stolpar för marknaden i Danmark. Medelboniteten på Engaholm är 7,2 m3sk/ha och år. Lärken står på den bättre granmarken, dvs ungefär G30-mark.

För närvarande finns det ca 50 ha lärk på Engaholm, vilket motsvarar 1% av den produktiva arealen. Målsättningen är att öka andelen lärk.

Fördyrad etablering

– Det finns bra plantmaterial av hybridlärk av provinienserna Maglehem och Hollbeck. Förädlingen går framåt hela tiden. Lärken är rakare idag. Dock är lärken dyrare än gran att etablera. Det krävs hägn beroende på den stora risken för viltskador. Under 1990-talet var det omöjligt att plantera lärk pga. rådjur och älg. Vildsvinen är inga problem. Vilttrycket är något lägre idag. Men det är säkrast med hägn. Det kostar 60 kr per längdmeter att få stängsel uppsatt inkl. materialkostnad. Sen kostar det ungefär lika mycket att ta ner det för återanvändning. Ett hägn behövs i ungefär 6-7 år. Då har lärken kommit upp i sådan höjd och grovlek att den är ointressant för rådjur och älg. Hur det ser ut på bidragssidan fn med återbeskogningsbidrag för stormdrabbade fastigheter vet vi inte ännu, framhåller Gunnar.

Hybridlärk på bättre granmark handlar på Engaholm om rent produktionsskogsbruk och innebär en ganska intensiv skötsel.

Gunnar summerar:

  • Markberedningen viktig för att hålla undan gräs och snytbaggar
  • Plantorna, proviniens Maglehem eller Hollbeck, ska vara behandlade mot snytbagge
  • Undvik att plantera på frostlänta marker
  • En till två röjningar beroende på lövförekomst
  • Tre gallringar med 5-6 års intervall
  • Slutavverkning vid ca 40 års ålder

TEXT: Hans-Jöran Hildingsson

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.