Smartare gallring med flerträdsteknik

Träd i bukett. Många träd på en gång betyder lägre avverkningskostnader.

Andreas Melin på Skogssällskapet i Växjö är produktionsledare. Hans jobb är att få ut den nya, effektiva flerträdstekniken på så många skördare som möjligt. Allt för att kunderna ska kunna tillgodogöra sig den här tekniken, som håller nere avverkningskostnaderna.

Andreas Melin

Andreas Melin

Det svenska skogsbruket står inför stora utmaningar. Produktiviteten faller sedan flera år och avverkningskostnaderna ökar. Skogsbruket har i och för sig lyft sig förr; med 60-talets motorsåg, 70-talets mekanisering, 80-talets engreppsskördare, 90-talets entreprenörisering och 2000-talets fokus på flöden och virkesvärden. Nu hoppas alla på ett nytt tekniklyft.

En ny, effektiv teknik är flerträdshanteringen, där skördaren plockar träd ”i bukett”. Särskilda armar ovanför aggregatet håller fast de först avverkade träden, medan skördarföraren tar nästa träd. Tekniken passar extra bra i de skogsbestånd som är dyrast att gallra – de klena, täta ungskogarna.

Vi ser att den ger en prestationsökning på mellan 10 och 20 procent.

– Jag samlar erfarenheter från hela landet och försöker få våra skogsentreprenörer att investera i nya skördaraggregat genom att visa upp och berätta om tekniken, säger Andreas Melin. Vi ser att den ger en prestationsökning på mellan 10 och 20 procent.

Torgny Lisjö

Många fördelar. Torgny Lisjö har några års erfarenhet av flerträdsteknik i gallring.

Positiva erfarenheter i Södermanland

De av Skogssällskapets skogsentreprenörer som köper ny gallringsskördare skaffar för det mesta ett flerträdsaggregat i dag. Extrakostnaden är cirka 50 000 kronor och den investeringen betalar sig ganska snabbt.

Torgny Lisjö är Skogssällskapets produktionsledare i Södermanland, och de entreprenörer han anlitar har kört flerträdshantering i flera år med gott resultat. De tar också ofta ut ett hybridsortiment – ”delkvistat” virke.  

– Vid flerträdshanteringen slår aggregatet av de finare kvistarna. Så det mesta av grönmassan stannar i beståndet. Vi kan köra på riset för att undvika markskador – det är förstås jätteviktigt i granbestånd, där de ytliga rötterna annars skadas och kan ge rotröta på sikt. Dessutom blir en stor del av växtnäringen rimligen kvar i skogen.

När det gäller valet av sortiment är det priset på bränsleved i förhållande till massaved som styr, liksom transportavståndet till värmeverken.

Torgny har följt upp andelen stammar som flerträdshanteras i olika bestånd. På medelstamsvolymer mellan 0,06 och 0,18 m3fub (kubikmeter, mätt fast under bark) varierar andelen flerträdshanterade träd ganska stort, mellan tre och 18 procent. På större träd, över 0,2 m3fub, blir inte andelen flerträdshantering speciellt hög.

– Så medelstammen har riktigt stor betydelse, säger Torgny Lisjö.

Men hybridsortimentet innebär enligt Torgny Lisjö också en stor extra volym.

– Vi får med oss mera av toppen och fler mindre träd som annars hade fällts vid förröjningen. Dessutom lämnar vi ju det mesta av det näringsrika riset kvar i skogen och min gissning är att vi inte behöver räkna detta som ett energiuttag. I så fall måste vi återföra aska här om vi ska ta ut grot i framtiden, och det blir dyrt.

Bättre skötsel

Torgny framhåller att flerträdstekniken ger bättre skogsskötsel:

– Eftersom tekniken är kostnadseffektiv i klenare bestånd kan vi gallra i tid, innan trädkronan börjar hissas upp och träden tar skada av att stå för trångt. Det har inte alltid varit ekonomiskt rätt med en vanlig engreppare som tar ett träd i taget och kräver större medelstorlek på träden för att gå runt.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.