Anlägg eller restaurera en våtmark: Lönsamt och bra för miljön

Behovet av våtmarker är stort. Stödet har därför hög prioritet. Länsstyrelsen delar årligen ut miljoner. Foto: Skogssällskapet

I snabb takt växer nyanlagda dammar och små sjöar fram i det svenska landskapet. Kraftigt förbättrat ekonomiskt stöd till markägare har gjort att våtmarker fått en renässans. En bonus är att fastighetens värde ökar.

Utöver vackra vattenspeglar erbjuder våtmarker ökad biologisk mångfald, bättre miljö samt goda möjligheter till rekreation och jakt. Som grädde på moset är chansen stor att fastigheten ökar i värde när attraktiva vattenområden ersätter lågproduktiv skogs- eller jordbruksmark.

Många markägare tjänar bra på att anlägga dammarna, som samtidigt ger många mervärden.

Människor, djur och växter måste ha vatten för sin överlevnad. Därför kan det tyckas självklart att det ska finnas våtmarker i anslutning till jord- och skogsbruk. I dag är de flesta positiva till att våtmarker återskapas och restaureras, men så har det inte alltid varit. För bara några decennier sedan sågs våtmarker som problemområden. De kallades surhål, sumpmark eller träsk och dränerades för att man skulle få mer odlingsbar mark.

Sedan 1700-talet har det skett en omfattande utdikning i Sverige eftersom behovet av odlings- och skogsmark varit stort. Ungefär 70 procent av de våtmarker vi hade i början av 1900-talet har torrlagts. Vattendrag har rätats ut och täckdikats. Ingreppen har resulterat i att vi fått mer skogs- och jordbruksmark, men samtidigt har våtmarker blivit en bristvara. Viktiga ekologiska funktioner och naturvärden har försvunnit.

– Glädjande nog är intresset stort för att återskapa våtmarker. Allt fler upptäcker vilka fördelar det innebär för miljö, djurliv och rekreation, säger Carl Pfeiff, viltvårdare på Skogssällskapet, som i 25 år arbetat med att anlägga våtmarker.

Våtmarker bra för djurlivet

En damm fungerar som en näringsfälla och har en vattenrenande funktion. Kväve, fosfor och andra näringsämnen hindras från att rinna vidare ut i havet och orsaka övergödning. När bäckar och åar rinner in i dammarna lugnas vattnets hastighet ner. Växter tar upp näringen, vilket gör att våtmarkerna fungerar som effektiva filter.

Enligt Carl Pfeiff har nya våtmarker även mycket stor dragningskraft på djurlivet. Ganska snart bildas en miljö som är idealisk för den biologiska mångfalden. Däggdjur, fåglar och insekter dras till vattnet, och vid vissa dammar finns mer än 100 fågelarter.

– Möjligheterna till bra jakt på klövvilt och fågel ökar. De viltåkrar och brynkantzoner som skapas vid dammarna gynnar jakten genom att där finns foder som håller djuren kvar på markerna. Förbättrad jakt gör att markägaren kan ta ut ett högre jaktarrende, vilket i sin tur bidrar till ett högre markvärde, menar Carl Pfeiff.

Ju större vatten desto bättre för den biologiska mångfalden. Även mindre dammar kan vara till stor nytta som drickplats för traktens djur. Vattnet bör ligga öppet så att fåglarna har fri sikt och kan upptäcka faror i god tid.

– En våtmark skapas bäst genom uppdämning eftersom man då får en mer naturlig flora och fauna än vid grävda vatten. För att våtmarken ska bli mer attraktiv som häckningsbiotop och rastplats kan man även anlägga öar i vattnet, säger Carl Pfeiff.

Dammar kan även användas för magasinering av vatten under torrperioder. De fungerar då också som bevattningsresurs, men då krävs ofta stora ytor och relativt stort djup för att få tillräckliga vattenvolymer.

De ekonomiska villkoren har på senare år blivit mycket goda tack vare ökat stöd. Att anlägga, återställa eller restaurera en våtmark räknas som en miljöinvestering som gynnar hållbar utveckling. Det betyder att man höjer natur-, kultur- och rekreationsvärdet. Det medför också möjlighet till EU-bidrag till både anläggningskostnader och skötsel.

Stort behov av våtmarker

Eftersom det finns ett stort behov av våtmarker är de ett högprioriterat stödområde. Länsstyrelserna delar årligen ut miljontals kronor i bidrag till markägare som väljer att ställa om delar av sin jordbruksmark till våtmark. På skogsmark är de olika värdena med en våtmark i stort sett desamma, men bidragsmöjligheterna är tyvärr obefintliga för våtmark med vattenspegel.

– Dammarna skapas ofta på lågproducerande mark. Jordbruksstödet till dessa marker är ungefär lika stort som bidragen till skötseln av en vacker vattenspegel som omges ett rikt växt- och djurliv, säger Magnus Strandberg, viltförvaltare på Skogssällskapet.

– I valet mellan dessa väljer många i dag att anlägga våtmarker, eftersom de för mycket positivt med sig och skötselåtagandet är minimalt för markägaren. För att få bidrag krävs dock att anläggningen görs kostnadseffektiv. Den måste ligga på rätt plats och göra så stor miljönytta som möjligt. Om dammen anläggs vid jordbruksintensiva områden och kustnära lägen ökar möjligheterna att få stöd, menar Magnus Strandberg.

Kraven och bidragsmängden varierar mycket mellan olika län. Det är därför viktigt att känna till förutsättningarna på den aktuella platsen, både avseende bidrag och de tekniska förutsättningarna för att få en kostnadseffektiv anläggning samt långsiktigt optimal skötsel. Villkoren som sätts vid olika stödformer begränsar oftast möjligheten att sätta ut fågel,
fisk eller kräftor i våtmarken liksom utfodring.

Genom anläggningsstöd kan markägaren få upp till 90 procent av kostnaderna täckta. Ersättningstaket är 200 000 kronor per hektar våtmark. I vissa projekt, där miljönyttan är särskilt stor, kan täckningsbidraget vara 100 procent.

Ersättningen för skötsel är ett årligt bidrag på 4 000–5 000 kronor per hektar om dammen anläggs på åkermark. För betesmark och övrig mark är ersättningen 1 500 kronor per hektar. Skötselstödet kan kombineras med ersättning för bete/slåtteräng.

En förutsättning för att få skötselbidrag är att markägaren åtar sig att sköta våtmarken i fem år. Möjlighet finns till förlängning med fem år åt gången, och ambitionen är att våtmarken ska finnas kvar minst 20 år.

Anlägga dammar

En bra skötselmetod, som kan ge ytterligare 800 kronor per hektar i bidrag, är betesdjur, om betet sker i närheten av våtmarken. Djuren skapar en så kallad blå bård när de betar ner vass och kaveldun. I den blå bården mellan land och vasskant myllrar det av småkryp, grodor och frörika våtmarksväxter, som är bra föda för vadare och simänder.

– Många markägare tjänar bra på att anlägga dammarna, som samtidigt ger många mervärden. Under alla år jag jobbat med detta har det alltid blivit positiv respons när arbetet är klart, även om det kan ha funnits en viss tveksamhet innan.

– Inom Skogssällskapet har vi stor erfarenhet av och är bra på helhetslösningar för att anlägga våtmarker. Det är viktigt att göra rätt från början, och vi finns med hela vägen som konsulter – från det att vi tittar på marken och berättar om de möjligheter som finns, via projektledarskap under byggnadsfasen. Vid behov hjälper vi även till med råd om skötsel av våtmarken, avslutar Carl Pfeiff.

TEXT: Stefan Hällberg

Stöd att hämta

  • Anläggningsstödet täcker 90-100 procent av kostnaderna. Ersättningstaket är 200 000 kronor per hektar och år. Om miljönyttan är mycket stor kan taket vara 400 000 kronor per hektar i kustnära områden.
  • Årligt skötselstöd på 4 000-5 000 kronor per hektar. Bete och övrig mark 1 500 kronor per hektar.
  • Betesdrift med djur ger ytterligare 800 kronor per hektar om betet sker i närheten av våtmarken.

Därför ges stöd:

  • För att minska näringsläckage till haven. Högre bidragsnivåer på platser närmare havet och för stora arealer åker som ligger uppströms våtmarken.
  • För att öka den biologiska mångfalden. Våtmarker ger alltid bättre förutsättningar för detta jämfört med ensartade produktionsmarker.

Svensk våtmarksfond

Svensk Våtmarksfond är en stiftelse som bildades 1995. I fonden samarbetar Svenska Jägareförbundet, Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Världsnaturfonden (WWF).

Fondens huvudmål är att skapa förutsättningar för att bevara, återskapa, restaurera och vårda våtmarker för fåglar, så att arealen våtmarker av hög kvalitet ökar i landet. –

Våtmarksfonden ger en del bidrag till projekt. Men det är inga stora pengar det handlar om. Totalt sett fördelar vi 300 000 kronor per år till objekt vi stöder. De markägare som får bidrag från oss kan se det som grädde på moset och en bekräftelse på att de har ett bra projekt, säger Carl von Essen, generalsekreterare.

Våtmarksfonden får stöd till sin verksamhet, bland annat av Skogssällskapet. Så gott som alla markägare är positiva till att anlägga våtmarker, men det är en ganska omfattande pedagogisk process att få dem att starta ett våtmarksprojekt.

– Här fyller Skogssällskapet en viktig roll, eftersom de har stor kompetens och erfarenhet, särskilt i form av Carl Pfeiff och Per Andreasson, som kan otroligt mycket om våtmarker och som genomfört många våtmarksprojekt. Skogssällskapets breda kundbas gör att de har en brokig skara kunder, bland annat kommuner och landsting, som de tar hand om på ett professionellt sätt, menar Carl von Essen.

Det här är en våtmark

  • Grund vattensamling, max två meter djup.
  • Kanterna ska vara flacka med mjuk övergång mellan vatten och land.
  • Vegetation ska vara typisk för våtmarker.
  • Gärna varierande vattennivå över året.

Så fungerar den:

  • Renar vatten från kväve, fosfor, bekämpningsmedel med mera.
  • Skapar livsutrymme för vattenlevande arter som saknas i produktionslandskapet, exempelvis grodor och vadarfåglar.
  • Jämnar ut flödet vid högvatten.
  • Är en buffert som jämnar ut svängningar i grundvattennivåer.
  • Skiljer av slam, stoppar sediment.
  • Möjliggör rekreation och skapar estetiska värden.
  • Ökar möjligheterna till god jakt, fågelskådning med mera.

Jordbruksverkets bidrag till miljöinvesteringar av olika slag ändras från år till år.

För att ta reda på vad som gäller just nu, besök Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.