Max nuvärde på Brattön – under vissa villkor

I skogsbruket används ofta nuvärdeskalkyler för att hantera ekonomi och fatta affärsstrategiska beslut. Men vad innebär det att använda nuvärdet som stöd för målanpassning? Exemplet från Skogssällskapets demonstrationsfastighet Brattön i Västra Götaland visar hur det kan gå till.

– Nuvärdet är ett bra hjälpmedel om man vill jämföra olika sätt att sköta skogen och hitta det som är optimalt utifrån sina egna målsättningar, säger Mattias Berglund, skogschef och ansvarig för Skogssällskapets skogsinnehav.

Han förklarar att det ekonomiska nuvärdet är summan av alla framtida kostnader och intäkter från skogsbrukets virkesproduktion tillbakaräknat (diskonterat) till i dag. När man diskonterar använder man en kalkylränta som motsvarar det avkastningsskrav man har på sitt skogskapital.

• Målanpassad förvaltning på Brattön
• Brattön omfattar cirka 650 hektar produktiv skogsmark. Fastigheten är grandominerad och är – sett till skötselhistoriken – en relativt utpräglad produktionsfastighet. Skogssällskapets vill bedriva långsiktig förvaltning med jämn ekonomisk avkastning på Brattön.
• Skogsskötseln ska styra mot ökat virkesvärde.
• I centrala delar av fastigheten finns områden med höga naturvärden där Skogssällskapet tänker använda naturvårdsinriktade skötselmetoder.
• Förräntningskravet (kalkylräntan) på det kapital som är bundet i Brattöns skogar är 2,5 procent.
• En del av fastigheten upplåts för demonstrations- och forskningsförsök. Syftet är att bidra till ökad kunskap om hållbar utveckling av skog och mark – en av Skogssällskapets övergripande uppgifter.

– Förenklat kan man säga att ett nuvärdesinriktat trakthyggesbruk innebär att skog ska slutavverkas när den inte längre når upp till skogsägarens krav på avkastning.

– Vi kan jämföra med en aktie. När den inte längre ger den avkastning du vill ha, kan du sälja aktien och placera kapitalet där du tror dig få en bättre förräntning. I skogen kan du välja att avverka när värdetillväxten på skogen är så låg att det bundna kapitalet inte längre förräntas på den nivå du önskar. Då är det dags att göra något åt saken.

Jämn avverkning minskar risken

Skogssällskapet vill bedriva ett lönsamt skogsbruk på hela sitt innehav – men det är inte ett villkorslöst krav.

– Vi vill visserligen styra mot så hög lönsamhet som möjligt, men vi vill samtidigt ha jämn ekonomisk avkastning sett över en längre tid. Det är också viktigt för oss att utveckla natur- och kulturmiljövärden, rekreation och friluftsliv och undvika att ta onödigt stora risker, säger Mattias Berglund.

Att sätta upp mål för mer än virkesvärdet, skapa jämn avkastning och sprida risker innebär att man gör avsteg från principen om maximalt nuvärde. Man formulerar helt enkelt villkor under vilka nuvärdesmaximeringarna ska göras. Enligt Mattias Berglund gör många skogsägare klokt i att sträva efter en förhållandevis jämn avkastning från skogen även om det sänker skogsbrukets nuvärde.

Mindre risk för stormskador

– Att styra mot högsta nuvärde utan krav på jämn avkastning skulle innebära att vi periodvis avverkar mycket skog på en fastighet som Brattön. Stora virkesuttag på kort tid kan visa sig kostsamt när virkespriserna ständigt förändras, samtidigt som vi ska föryngra stora arealer under nästan lika kort tid. Större arealer exponeras då för risken att drabbas av torka eller insektsangrepp. Med en jämn avverkningstakt sprider du riskerna.

Skogssällskapet har gjort nuvärdesberäkningar på Brattön med hjälp av planeringsverktyget Heureka. Det visade sig att kravet på jämn avkastning sänker nuvärdet av skogsbruket på Brattön med cirka 0,4 procent, jämfört med att slutavverka varje bestånd när det inte längre når upp till förräntningskravet.

Skogssällskapet kan också tänka sig ett mindre gallringsintensivt skogsbruk för att minska risken för stormskador, även om det skulle betyda minskade virkesinkomster. Man la därför in en gallringsspärr i Heureka som innebär att systemet inte föreslår gallring i granskogar med en medelhöjd högre än 20 meter.

– Heurekas analyser visade att det kostar relativt lite att minska risken för stormskador på Brattön. Att använda en gallringsspärr som stormskadeförsäkring kostar 0,65 procent av nuvärdet. Färre gallringar minskar dessutom risken för rotröta eftersom vi inte går in i bestånden lika många gånger, säger Mattias Berglund.

Mindre optimalt

Mattias Berglund tycker att nuvärdesanalyser av olika skogsskötselprogram är ett bra hjälpmedel för den som vill styra sitt skogsbruk mot strategiska mål. Men nu är ju inte skog och skogsbruk bara teori och ekonomi – vi fattar ju också beslut på känslomässiga grunder.

– Med Heureka kan vi väga samman skogsägarens behov av ett visst kassaflöde, riskvilligheten och förräntningskravet. Men det som till sist avgör inriktningen på skogsbruket är hur man vill att skogen ska se ut och vilka övriga mål man sätter upp för sitt skogsbruk.

Mattias Berglund vill att skogsägaren ska vara medveten om att kalkylräntekravet högst påtagligt kommer att påverka den framtida skogens utseende i de förslag som Heureka räknar fram.

– Med höga förräntningskrav får vi kortare omloppstider, fler hyggen och troligtvis lite färre välgallrade skogar. Det skulle nog många uppfatta som mindre tilltalande. Samtidigt skulle skogsbrukets lönsamhet kanske bli lite högre – men nu är vi inne på avvägningar som varje skogsägare själv måste fatta beslut om, säger Mattias Berglund.

TEXT: Malin von Essen