Habitatbanker – ny intäktskälla för skogsägare?

Jessica Nordin, Sveaskog, medverkande vid Skogssällskapets exkursion om ekologisk kompensation och habitatbanker intervjuas av Lotta Möller, Skogssällskapet. Foto: Malin von Essen

Habitatbanker kan bli en framtida affärsmöjlighet för skogsägare vid sidan om virkesproduktion, jakt och turism. Men först krävs en större efterfrågan på skogsområden där naturvärden har restaurerats.

Det har blivit vanligare att svenska myndigheter med stöd av miljöbalken ställer krav på ekologisk kompensation för att ge tillstånd till verksamheter som förstör naturvärden, till exempel vid en gruvetablering. Om kraven från myndigheterna fortsätter att öka skulle efterfrågan på kompensationsmarker kunna uppstå. Det kan i så fall skapa en marknad för skogsägare som vill satsa på att skapa naturvärden utöver det vanliga.

Habitatbanker bygger på att en markägare, eller en mellanhand, sköter ett naturområde på ett sådant sätt att naturvärdena ökar och att området sedan skyddas från annan mark­användning. I och med det skapas så kallade kompensationskrediter som kan säljas på en marknad. Köparen är en verksamhetsutövare i behov av ekologisk kompensation.

Habitatbanker är ingen nyhet, berättar Jessica Nordin, affärsutvecklare på Sveaskog och en av föredragshållarna vid Skogssällskapets exkursion om ekologisk kompensation i september 2016.

– I USA finns sedan flera decennier en marknad för våtmarks- och artkrediter och i Australien har myndigheter börjat bygga upp kompensationsprogram och tagit initiativ till en databas där verksamhetsutövare kan hitta markägare som erbjuder kompensationskrediter.

Även i Tyskland finns habitatbanker och fler länder i Europa är på god väg, berättar hon.

– Myndigheter i flera länder, till exempel i Spanien och Frankrike, har sett behov av att stimulera tillgången till kompensationsmarker och ser över möjligheterna att bygga upp habitatbanksystem. Det är intressant eftersom det skapar ekonomiska incitament för markägare att arbeta med naturvård.

Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

I Sverige är ekologisk kompensation en realitet. Habitatbanker är däremot fortfarande en vision och här används hittills istället direktkompensation, alltså att verksamhetsutövare gör kompensationsåtgärder nära exploateringsplatsen och nära i tiden.

På frågan om habitatbanker skulle kunna bli verklighet i Sverige svarar Jörgen Sundin, Naturvårdsverket:

– Vi har inte tagit ställning till om det är något vi förespråkar. Det vi tycker är viktigt är att titta på vad man vill åstadkomma med ekologisk kompensation och hur habitatbanker eventuellt skulle kunna hjälpa till att åstadkomma det.

Jörgen Sundin hänvisar för övrigt till den pågående statliga utredning som kommer med sitt slutbetänkande i mars 2017.

Naturvårdsnytta utöver basnivån

En utmaning i ett system för ekologisk kompensation, oavsett om det sker med direktkompensation eller habitatbanker, är att berörda parter behöver komma överens om beräkningsmodeller för biologisk mångfald, så att förlusten av naturvärden kan jämföras med nyttan av kompensationsåtgärderna. Jessica Nordin, Sveaskog, har varit med och testat en modell i ett pilotförsök där etablering av en ny gruva innebar krav på ekologisk kompensation för verksamhetsutövaren LKAB.

– Att enbart titta på yta är ett trubbigt mått. Vi använde en australiensisk beräkningsmodell som även beaktade kvalitet och anpassade den för svenska förhållanden genom att inrikta oss på ett antal kvaliteter som död ved, naturvärdesträd, kontinuitet samt rödlistade svampar och lavar i de olika naturtyper som berördes av den planerade gruvetableringen.

När exploateringsområdet hade inventerats så att naturvärdena var kända, kunde de förlorade naturvärdena i gruvområdet jämföras med det tänkta kompensationsområdet och skötselåtgärder föreslås för att höja naturvärdena.

– En viktig del av kompensationsåtgärden är att det sker restaurering så att nya naturvärden skapas – annars sker ingen faktisk kompensation, betonar Jessica Nordin.

En annan nöt är frågan om additionalitet. Det betyder att de ekologiska kompensationsåtgärderna måste leda till naturvårdsnytta utöver den utveckling som skulle ha skett ändå. I ett system med habitatbanker bli då frågan vilken basnivån ska vara när ”additionalitet eller ej” ska bedömas – skogsägarens ambition som markägare eller en nivå som samhället sätter och som är lika för alla. Lotta Möller, anslagschef i Skogssällskapet, anser att samhället måste sätta ribban.

– Samhället måste bestämma en så kallad baseline för additionalitet. Annars finns risken att naturvårdsambitiösa markägare straffas genom att de inte får tillgodoräkna sig åtgärder de skulle ha gjort ändå men som kanske ligger på högre nivå än grannen som inte gjort mer än nödvändigt genom åren.

Lotta Möller framhåller att ekologisk kompensation och habitatbanker är nya begrepp för många markägare, och tycker att samhället har en viktig roll i att visa vägen.

– Om man från samhällets sida bestämmer sig för att få igång ekologisk kompensation och habitatbanker tror jag att det är viktigt att skapa goda exempel som markägare kan inspireras av.

Om markägare i framtiden ska vilja och våga satsa på att skapa, förstärka och förvalta naturvärden i habitatbanker är det också viktigt med tydliga spelregler, anser Lotta Möller.

– Med en fungerande marknad för habitatbanker och tydliga regler på plats kan markägare få en större bredd i sin markanvändningspalett. Det ger fler valmöjligheter för skogsägare som vill utveckla sin fastighet.

Frågan om ekologisk kompensation och habitatbanker var ämnet för dagen vid Skogssällskapets exkursion i skogarna runt Göteborg i september 2016. Ett 50-tal deltagare från bland annat myndigheter, miljöorganisationer, kommuner, skogs-, gruv- och anläggningsföretag hade samlats för att diskutera möjligheter och svårigheter med ekologisk kompensation och habitatbanker.

TEXT: Malin von Essen

Fakta om ekologisk kompensation

Ekologisk kompensation handlar om att kompensera för förlorade eller skadade naturvärden genom att skapa nya eller restaurera naturvärden i andra områden.

I Sverige kan tillståndsmyndigheterna med stöd av miljöbalken ställa krav på ekologisk kompensation för verksamheter som förstör naturvärden, till exempel vid gruvetablering eller andra exploateringar som påverkar naturvärden i stora områden eller som ger stor påverkan på enskilda arter. Krav på ekologisk kompensation är också vanligt vid ingrepp som påverkar biotopskyddade områden, till exempel stenmurar eller alléer.

Grunden för ekologisk kompensation är den så kallade ”no net loss-principen”, att stoppa nettoförlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystemtjänster.

En oro som ofta lyfts fram är att ekologisk kompensation kan bli en fribiljett till förstörelse av naturvärden i samband med exploatering. Därför är den så kallade ”skadelindringshierarkin” central. Den innebär att ekologisk kompensation ska tillämpas först när all rimlig hänsyn tagits inom ramen för exploateringsprojektet (se figur nedan).

Skadelindringshierarkin

Skadelindringshierarkin

Skadelindringshierarkin innebär att ett exploateringsprojekt i första hand ska undvika att skada naturmiljön (A). Om det inte räcker ska skadelindrande åtgärder vidtas (B). Nästa steg är restaureringsåtgärder inom ramen för projektet (C). Om förlust av biologisk mångfald kvarstår ska ekologisk kompensation tillämpas (D).

I Sverige används direktkompensation som innebär att verksamhetsutövare gör kompensationsåtgärder genom att förstärka eller skapa naturvärden i ett område nära exploateringsplatsen och nära i tiden. I vissa andra länder används så kallade habitatbanker där en markägare eller en mellanhand skapar kompensationskrediter genom naturvårdande skötsel och sedan förvaltar naturvärdena. Krediterna kan sedan säljas till verksamhetsutövare som är ålagda att, eller frivilligt vill, göra ekologisk kompensation. Habitatbanker förutsätter att det finns en fungerande marknad för krediterna.

Läs mer om ekologisk kompensation i Naturvårdsverkets handbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.