Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Krönika

Virkeskrönikan: Det reala virkespriset har halverats sedan 1950-talet

Avverkningarnas brutto- och rotnettovärden samt resultat efter kostnader i 2015 års prisnivå (justerat med KPI).

Avverkningarnas brutto- och rotnettovärden samt resultat efter kostnader i 2015 års prisnivå (justerat med KPI). Den röda kurvan visar bruttovärdet av virket per kubikmeter.Den svarta kurvan visar resultatet av skogsbruket. Klicka för en förstoring av bilden.

Skogsbrukets nettoresultat har legat i stort sett konstant sedan slutet av 1950-talet. Efter justeringar med konsumentprisindex (KPI) har alltså mycket lite hänt. Den svarta kurvan i diagrammet nedan visar utvecklingen.

Om vi jämför med till exempel priset på en biobiljett, så kostade den för 50 år sedan 3,60 kronor, i dag kostar den cirka 100. Räknar vi upp priset med enbart KPI skulle biobiljetten kosta runt 40 kronor. Realt har alltså ett biobesök blivit 2,5 gånger dyrare än på 1960-talet.

Att skogsnettot skulle stiga realt är inte sannolikt; det har inte stigit på 60 år, och det kommer troligen inte att stiga inom överskådlig tid. Frågan är snarare om skogsnettot kan undvika att sjunka. Det som sedan slutet av 1950-talet hindrat skogsnettot från att minska är att skogsbruket ständigt lyckats sänka kostnaderna. Men nu är den trenden bruten.

Att vi ska lyckas sänka skogsbrukets kostnader med ytterligare två eller tre procent per år är tveksamt; just nu har vi problem att bibehålla den nivå vi har. På kort sikt hoppas jag då mer på att branschen på bred front lyckas höja maximilasten på timmerbilarna till 68 eller 74 ton, i det ligger en stor besparingspotential. Men samtidigt hotar högre skatt på transporter runt hörnet.

På många platser i Sverige är det nu inte lönsamt att gallra. Ska vi räkna med att det fortsätter att vara så under överskådlig tid? Eller kommer gallringen i framtiden vara en skogsvårdsåtgärd som kostar pengar?

Om nettovärdet i skogsbruket legat still sedan 1950-talet, så har bruttovärdet i reala termer (den röda kurvan i diagrammet) halverats under samma period. Virket är alltså värt hälften så mycket i dag som för 60 år sedan. Den trenden är lika tydlig som oroväckande.

Nu verkar ändå virkesvärdet ha nått botten, men för att behålla dagens rotnetto måste priserna gå upp realt – för timmer och massaved, men också för grot och biprodukter.

När nu svensk skogsindustri investerar mer än på länge, får vi hoppas att det är investeringar som stärker industrins betalningsförmåga – så att skogsägaren även i framtiden åtminstone kan räkna med oförändrat rotnetto.

Magnus Juntikka

Virkeschef Skogssällskapet

I virkeskrönikan analyserar Magnus Juntikka fyra gånger per år den aktuella virkesmarknaden.