Kvinnorna kan vara skogsbrukets glömda hjältar

Resenärer från andra länder ska ha förundrats över att en ensam kvinna kunde jobba ihop med 10‒20 skogsarbetande män långt ute i skogen. Foto: Lycksele Skogsmuseum

I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Skogssällskapet, kartläggs nu kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling under perioden 1880–1950. Lars Östlund, professor i skogshistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, tror att projektet kommer att förändra berättelsen om skogsarbetets historia.

Lars Östlund. Foto: Gerd Aurell

Lars Östlund. Foto: Gerd Aurell

‒ Skogsarbetets historia har hittills varit männens historia – män som flottar, män som hugger i skogen, män som kör häst. Det har länge gnagt i mig att bilden av skogsarbetets historia är så stereotyp. Vi vill försöka motverka föreställningen om att skogen och skogsbruket är något som är förbehållet män, eftersom det helt enkelt inte är sant ur ett historiskt perspektiv, säger Lars Östlund.

Tillsammans med forskaren Anna-Maria Rautio och etnologen Alexander Öbom, båda verksamma vid Skogsmuseet i Lycksele, är Lars Östlund nu mitt i arbetet med att samla in data om kvinnornas skogsarbete under den aktuella perioden.

Till forskarnas källor hör förutom intervjuer också dagböcker, studiematerial från kurser för kockor och annat historiskt källmaterial. Och även om forskningsresultaten är långt ifrån färdiga, framträder redan nu en bild av att kvinnorna spelade en central roll för framväxten av svenskt skogsbruk.

‒ Medan mannen arbetade i skogen tog småbrukar­hustrun hela ansvaret för både jordbruket och familjen, yngre kvinnor spelade en viktig roll som kockor med ansvar för matlagning, organisation och hygien i skogsarbetarkojorna och dessutom var många kvinnor skogsarbetare.

Kvinnliga kockor unikt svenskt fenomen

En utmaning har varit att hitta och komma i kontakt med de kvinnor som arbetade i skogen och fortfarande lever.

‒ Det blir som en snöbollseffekt – ju fler vi intervjuar, desto fler får vi tips om. Vi har gjort en del brandkårs­utryckningar till gamla människor för att hinna intervjua dem medan de fortfarande kan berätta.

Flertalet av de kvinnor forskarna hittills kommit i kontakt med arbetade som kockor ute i skogsarbetarkojorna, något som Lars Östlund beskriver som ett unikt svenskt fenomen.

‒ Efter att ha jobbat en hel del i USA och också haft kontakt med forskare i Kanada har jag förstått att det i nordamerikanskt skogsbruk var en självklarhet att det var män som var kockar. Resenärer från andra länder som besökte skogsarbetarkojor i norra Sverige ska också ha förundrats över att en ensam kvinna kunde jobba ihop med 10‒20 skogsarbetande män långt ute i skogen, säger han.

Kvinnliga skogsarbetare har försvunnit ur historien

Lars Östlund berättar att det kommer fram en mängd intressant information om kvinnornas arbets- och levnadssituation i skogsarbetarkojorna.

‒ Vi får precisa uppgifter om mathållning, löner och arbetstider och bilden av yrkesrollen kocka blir väldigt bred. Den sträcker sig långt utanför den traditionella bilden av vad en kokerska gör och arbetet tycks ha kunnat handla också om planering av inköp och sjukvård.

Lars Östlund tror att det är ganska okänt att många kvinnor också jobbade med själva skogsarbetet.

‒ Det förekom att kvinnor jobbade med skogsvård – ofta tillsammans med sina pappor, och särskilt i familjer där det bara fanns döttrar. Men de kvinnorna har inte riktigt passat in i schablonbilden och har på något sätt försvunnit ur historien. Det här måste vi dock gräva djupare i för att få en bättre bild.

Han ser fram emot att få veta mer om vad det var som gjorde att de ofta mycket unga kvinnorna tog jobb i skogsbruket och hur de upplevde sin yrkesverksamma tid i den mansdominerade branschen. För att få en så rättvisande bild som möjligt behöver forskarna fler intervjupersoner som kan vittna om de historiska förhållandena.

‒ Vi hoppas hitta fler kvinnor som har arbetat i skogen, men också skogsarbetande män som kan ge ett utifrånperspektiv på kockornas arbete. Andra generationens kockor, det vill säga barn till kockor, är också intressanta för oss att komma i kontakt med.

TEXT: Malin von Essen

Tipsa forskarna!

Kontakta Lars Östlund om du har tips om intervjupersoner som kan berätta mer!

E-post: lars.ostlund@slu.se

Tel: 070-5111299

Kvinnornas roll i skogsbruket analyseras

Syftet med projektet ”Skogens glömda hjältar”, som finansieras av Skogssällskapet, är att analysera kvinnornas roll i det svenska skogsbrukets utveckling under perioden 1880-1950. Forskarna vill också bidra till ett större intresse för skogshistoria bland kvinnor i två specifika grupper; potentiella studenter på skogliga universitetsutbildningar och den stora gruppen kvinnliga skogsägare.

Projektet startade under 2016 och pågår fram till 2018.

Läs mer om projektet under Forskning & utveckling

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.