Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogens konung – så blev granen störst och starkast i skogen

Granar i motljus. Foto: Shutterstock

Granen skulle med största sannolikhet ha expanderat långt söderut även utan människans påverkan, men mycket tyder på att vi har påskyndat processen. Foto: Shutterstock

I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag. Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige.

Matts Lindbladh. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Matts Lindbladh

Sveriges och hela Nordeuropas landskap saknade alla former av trädslag när isen drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan. Vedertagna teorier hävdar även att granen är det skogsträd som invandrade till södra Sverige allra sist. På senare år har det däremot kommit nya rön som indikerar att detta inte är hela sanningen.

Forskare har bland annat hittat rester av granstubbar i den svenska fjällkedjan som tros vara cirka 5 500 år gamla. Forskning visar även att granpollen som kan vara från senglacial tid förekommer i Götaland. Detta skulle i så fall innebära att granen kan ha funnits i södra Sverige långt innan man tidigare har trott och att det rentav kan ha varit ett av de första trädslagen i södra Götaland.

Granen etablerade sig från nordöst

Matts Lindbladh SOM är professor i naturvårdsbiologi och skogshistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp säger att de här nya fynden förstärker bilden av att vi i dag har ganska ”dimmiga” begrepp om hur granens exakta invandring till Sverige gick till.

– Vad de här nya rönen indikerar är att granen kan ha funnits i Sverige långt tidigare än vad man har trott. Här finns det helt klart mer att utforska. Men invandringen efter den senaste istiden har vi en bra bild av, säger Matts Lindbladh.

Matts Lindbladh berättar att när granen etablerade sig på bred front i Sverige så kom den från nordöst – Ryssland och Finland. Det var för drygt 4 000 år sedan. Därefter spred den sig söderut med en hastighet av ungefär 200 till 300 meter per år. Detta innebär att granen är det skogsträd som etablerade sig i söder allra sist.

– När det industriella skogsbruket satte igång hade granen endast funnits i sydligaste Götaland i ett par hundra år, säger Matts Lindbladh.

Konkurrenskraft, klimat och mänsklig påverkan

Ställer vi detta i relation till att granen i dag är det dominerande trädslaget i södra Sverige, drygt 51 procent av virkesförrådet i Götaland, faller det sig naturligt att vilja veta vad det beror på. Hur kommer det sig att granen har fått så stor spridning i Sverige?

Matts Lindbladh berätar att svaret finns i en kombination av granens starka konkurrenskraft, ett gynnsamt klimat och till viss del även människans påverkan.

– Klimatet är den faktor som anses ha störst påverkan på olika trädslags utbredning. Däremot är det intressant att studera hur den mänskliga påverkan har styrt utvecklingen. Här finns det flera intressanta indikationer, säger han.

Börjar vi med att se till de naturliga orsakerna är granen ett trädslag som är konkurrens­kraftigt i kallt och fuktigt klimat. Detta tros ha gynnat dess expansion de senaste 4 000 åren då klimatet förändrades från att ha varit varmt och torrt under atlantisk tid till att bli mindre kontinentalt med kallare och fuktigare somrar.

– Eftersom granens groddplantor är känsliga för torka och det vuxna trädet har ytliga och torkkänsliga rötter kan en ökad humiditet ha gagnat granen framför andra trädslag, säger Matts Lindbladh.

Skuggtålig fröspridare

Om vi tittar på granens konkurrenskraft har den goda förutsättningar i förhållande till andra trädslag. Här lyfter Matts Lindbladh faktorer som att granen producerar frön vid väldigt ung ålder, att dess frön sprids lätt med vinden och att granplantorna är extremt skuggtåliga. Detta i kombination med att granen har en god tillväxt på de flesta marker gör att den har stått väl rustad i konkurrensen med exempelvis ek, bok och tall.

Granen kan ha funnits i Sverige långt tidigare än vad man har trott.

– De här egenskaperna har gjort att granen har kunnat erövra nya marker relativt lätt, säger Matts Lindbladh.

Exakt hur stor roll människan har spelat i granens spridning är svårt att veta, berättar Matts Lindbladh, men det finns flera intressanta indikationer. Här nämner han bland annat det omfattande skogsbetet under de senaste minst fem hundra åren.

– Eftersom granen ligger väldigt långt ner på de betande djurens matsedel måste det ha gynnat granen på bekostnad av lövträden. Detta ser jag som den tydligaste indikationen för människans påverkan.

Skogsbränder

En annan faktor som Matts Lindbladh nämner är utvecklingen för att bekämpa skogsbränder. Eftersom granen har en låg motståndskraft mot brand anses den ha gynnats av denna utveckling på bekostnad av exempelvis tallen, som har mycket bättre motståndskraft mot brand.

En tredje intressant mänsklig faktor som Matts Lindbladh tar upp är användningen av yxan och att man högg ner enstaka träd förr i tiden. Eller som han beskriver det: den planlösa blädningen. De små luckorna som uppstod i bestånden tros nämligen ha gynnat den skuggtåliga granen.

– Sammanfattningsvis kan sägas att granen med största sannolikhet skulle ha expanderat långt söderut även utan människans påverkan, men mycket tyder på att vi har påskyndat processen, säger Matts Lindbladh.

TEXT: Malin Letser

Snabbfakta

Det finns i huvudsak tre historiska förklaringar till granens starka ställning i det svenska skogslandskapet: Klimatet, granens starka konkurrenskraft och människans påverkan.

Så hittas svaren om skogens förhistoria

Fulufjällsgranen, Old Tjikko. Foto: Karl Brodowsk

Old Tjikko. Foto: Karl Brodowsk

  • Kunskapen om skogens förhistoria kommer till stor del från så kallad pollenanalys. Denna metod bygger på att växter producerar stora mängder pollen som i sin tur hamnar i sjöar, mossar och kärr där de sedimenteras och bevaras. Genom att analysera dessa pollenkorn kan man få svar på många förhistoriska frågor.
  • Andra metoder som används är dendrokronologi (årsringsanalys) samt historiska källor.

Världens äldsta gran, Old Tjikko, står på Fulufjället i Dalarna och är samma individ som för 9500 år sedan. Ett exempel på att granen funnits länge i Sverige.