Panelsamtal: Skogen och skogsägarna om 50 år
Skogsägare blir producenter av biologisk mångfald, skogsbruket blir mer intensivt i vissa delar, globala företag styr skogsbrukets villkor och naturen blir juridisk person. Det här är några av de framtidsscenarier som lyftes fram när Skogssällskapet arrangerade ett samtal på temat ”Vilken blir skogens roll om 50 år?”.
Vilken blir skogens och skogsägarens roll om 50 år?
HÅKAN STROTZ: – Jag tror att skogsägare i framtiden kommer att bli producenter av biologisk mångfald. Det finns två ödesfrågor: biologisk mångfald och klimatförändringarna. Och kanske är utdöendet av arter allvarligare än klimatförändringarna. Motorn på vår egen fastighet är inte traditionellt skogsbruk, utan våra besökare som betalar för att bo i våra stugor. De ger oss en intäkt som gör att vi kan producera biologisk mångfald.
LISA SENNERBY FORSSE: – Det är den skog vi planterar i dag som vi kommer att ha om 50 år. Det bestämmer ganska mycket om vilken typ av skogar det blir. Den svenska skogen kommer troligen att vara väldigt viktig för framtidens bioekonomi – vi behöver träd för att kunna ersätta användningen av fossila råvaror, och vi behöver skogen för att klara de utmaningar som är kopplade till klimatet. – Samtidigt är klimatförändringarna en utmaning för skogen. Förhoppningsvis har vi mer lövskog i södra Sverige, eventuellt har vi tagit in nya trädslag, till exempel sitka- och douglasgran. Forskarna tittar också på poppel och hybridasp för biobränsleproduktion, och det kommer att behövas, även om vi har sol- och vindkraft. Jag tror att skogen kommer att bli viktigare ur alla olika synvinklar och variera mer i olika delar av landet. Vi kommer nog att odla skog mer intensivt på vissa utvalda platser om 50 år. Jag tror att skogen kommer att förändras, men inte så väldigt mycket.
ERLAND MÅRALD: – Skogens roll har länge varit att ge energi, byggmaterial och andra produkter, och så kommer det nog fortsätta vara. Men skogen är så mycket mer kopplad till identitetsskapande, rekreation, återskapande av naturvärden, ägande, som fristad, skönhet med mera. Under det senaste halvseklet går det att se en förskjutning mot sådana värden. Man pratar om att vissa länder har kommit in i en postproduktionsperiod där inte virkesproduktionen är det viktiga längre. Japan, Nederländerna och Storbritannien är exempel där det inte längre anses vara önskvärt eller rationellt rent marknadsekonomiskt med virkesproduktion, utan annat hamnar i fokus, till exempel upplevelsevärden. Om skogens mer produktiva eller postproduktiva sida kommer att förstärkas står just nu och väger, och här spelar större förändringar i samhället och miljön roll för åt vilket håll det kommer att fortsätta. Oavsett hur det blir kan man konstatera att förståelsen av skogens roll hela tiden förändras. De träd som avverkas i dag planterades för att bygga den svenska välfärden. Skogsbrukets monokulturer speglar det tänkandet. Miljötanken fick genomslag på 1960-/70-talet och slog igenom i lagstiftningen på 1990-talet. Och i dag är det klimatet som står i fokus när vi pratar om skogen.
PONTUS LARSSON: – Och eftersom vi med största sannolikhet är fossilfria om 50 år kommer vi troligen att ha mindre maskiner och ställa större krav på hänsyn så att marken inte påverkas. I en växande bioekonomi kommer balansen mellan produktion och miljö att vara avgörande. – Virkesproduktionen kommer fortsatt att vara viktig, men jag tror också på utvecklingen av rekreation i skogen, som till exempel skogsbad, friluftsliv och liknande. Men jag undrar också hur vår allemansrätt kommer att se ut om 50 år om företag i allt större utsträckning börjar tjäna pengar på den. Kommer allemansrätten att vara hotad? Och hur ser vi på äganderätten om 50 år? Globalt sett investerar Kina på många platser. Hur ser den bilden ut om 50 år? Jag tror också att vi kommer att gå in i en byggnationsfas där vi ställer än högre krav på hållbarhet i de material som används. Skogens roll kommer fortsatt vara viktig för Sverige men den kommer att ha ett bredare användningsområde än i dag, tror jag.
ERLAND MÅRALD: – Internationellt kommer stora företag som Ikea och Amazon att ha fått allt större makt över skogen. Sådana detaljhandelsföretag är mycket känsliga för konsumenternas värderingar och svängningar i opinionen. Som stora multinationella jättar kan de samtidigt ställa stora krav på sina leverantörer – och till och med på länder – att leverera råvaror som garanterar dessa värden, till exempel genom krav på miljöcertifiering. Det minskar såväl skogsägares som skogsföretags och politikens möjlighet att styra skogsbruket. Frågan är vad som kommer att hända med skogens roller när klimatfrågan öppnar för nya aktörer och värderingar. Kommer det att skapa fler och nya sätt att använda skog?
LISA SENNERBY FORSSE: – En intressant idé som diskuteras är att naturen ska få en egen röst: Vad vill skogen själv? Det handlar om att låta naturen bli en juridisk person. Det senaste året har det debatterats vad som bör räknas som juridiska personer, förutom människor och organisationer. År 2017 fick två floder i Indien och en i Nya Zeeland juridisk status, och i USA har Coloradofloden gått till rätten i hopp om att få samma rättigheter. Diskussionen om detta pågår även här hos oss och utmaningen är hur det skulle kunna omsättas i de miljölagar och regleringar av olika slag som vi redan har. – Urbaniseringen kommer att öka fokus på miljöfrågan medan produktionen hamnar längre och längre bort. Det kommer att vara en fortsatt dragkamp och jag hoppas att diskussionen kommer att utvecklas så att man inte står i varsitt dike och skjuter skarpt utan lyssnar och lär av varandra.
Kanske är det värt att satsa 30 000 kronor för att bara ha skogen som den är? – Håkan Strotz
HÅKAN STROTZ: – Jag är helt övertygad om att samhället i allt större utsträckning kommer att betala för biologisk mångfald, på samma sätt som inom jordbruket. Min uppfattning är att det finns en konsensus om att vi måste klara den biologiska mångfalden, och då måste vi betala för det.
PONTUS LARSSON: – Jag är helt övertygad om att vi måste balansera produktion och miljö, och jag tror att vi kommer att vara landet lagom även om 50 år. Vi tycker om att vara balanserade. Sen är det en utmaning att vi har skog med olika ägandeformer i Sverige, eftersom skogspolitiken ska passa både den mindre privata skogsägaren, som ofta har mer känslor inblandad i sitt ägande, och de stora bolagen. Frågan är hur markägarstrukturen kommer att se ut om 50 år?
LISA SENNERBY FORSSE: – De som köper skog i dag tänker ofta på framtiden, på sina barn och barnbarn. Om man köper en fastighet med 30–40-årig skog vet man att den kan avverkas av ens barn och det är ingen snabb profit i detta. Jag tror på fortsatt 50 procent privat ägande i Sverige.
ERLAND MÅRALD: – Det var ju i slutet av 1800-talet som skogsbolag köpte upp mycket mark i norra Sverige. Om man öppnar upp den möjligheten igen kan det slå över så att till exempel internationella bolag och fonder köper upp mycket skog igen, för skogsproduktion, klimatkompensation, bevarande eller spekulation. Sen är det ju inte bara fördelningen mellan privat- och bolagsägande som kan förändras, utan också andra strukturer, till exempel andelen skogsägande kvinnor och andelen som bor i städer. Då ökar också mångfalden i perspektiv och värderingar. – I dag har rationaliseringen av skogsbruket gått mycket långt och det är få som arbetar inom skogsbruk och på tjänstemannasidan. Digitalisering och automatisering kan göra att de blir ännu färre. ”Rätten att bruka skogen” hängde tidigare ihop med att många direkt eller indirekt hade koppling till skogen, fick sin utkomst därifrån och att det upplevdes skapa välfärd för många. Även om en digitalisering och automatisering av skogsbruket kan öka produktion och vinster finns risken att samma utveckling underminerar det samhälleliga stödet för ett intensivt skogsbruk när allt färre ser en koppling mellan skogsbruk och personlig eller samhällelig utveckling. Den storskaliga skogsnäringen kan helt slå undan benen på sig själv om aktörerna inte tänker sig för.
Vilka råd ger ni till markägare som i dag ska formulera en strategi för sitt skogsinnehav?
PONTUS LARSSON: – Mitt råd är att tänka över klimatförändringarna, för förutsättningarna kommer att förändras inom 50 år. Ha inte bara produktionsfokus, utan fundera över vad du själv och barnen vill få ut av er skog – vilka värden ni vill utveckla. Klimatanpassa och lyssna på ditt hjärta. Ta hjälp av en professionell rådgivare så att du vet hur du ska sköta skogen för att nå dit du vill. Mina barn kommer troligtvis inte att driva ett rent produktionsskogsbruk på vår lilla fastighet, utan de kommer säkert att balansera mellan olika värden såsom ekonomi, upplevelse- och naturvärden, det är jag övertygad om.
LISA SENNERBY FORSSE: – Jag håller med. Fundera över varför du äger skog och vad du ska ha den till! Sen blir det skillnad om du äger skog på västkusten, i Skåne eller i Norrland. Försök få in större lövinslag för att öka den biologiska mångfalden och minska känsligheten för storm. Tänk på att du kan skapa biotoper som är värdefulla inte bara för svampar och insekter, utan också för till exempel fåglar och vilt. Försök vara lite generell och tänk på balansen mellan miljö och virkesproduktion, för vi behöver produktion också om 50 år ... Och välj plantmaterial med rätt ursprung, beroende på var skogen ligger.
ERLAND MÅRALD: – Titta bakåt och framåt och fundera över möjliga och önskvärda framtider. I slutänden handlar det ju om att ha ett brett synsätt och koppla det du själv vill till de större utmaningarna vi står inför: klimatet, mångfalden, värderingar och marknaden. Träd i Sverige tar ungefär en mänsklig generation att bli mogna för eventuell avverkning. Det är högst otroligt att du redan nu kan förutse hur samhället, tankesätt och miljön kommer att se ut när trädet är vuxet. Det gäller att inte lägga alla ägg i samma korg.
HÅKAN STROTZ: – Min första fråga är vad du som markägare vill med ditt skogsinnehav – den är helt avgörande. Vill du leva och verka på landsbygden på din mark? Då behöver du göra en omvärldsanalys utifrån vad marknaden är beredd att betala för och sedan anpassa dig till det. De flesta markägare äger under 30 hektar skogsmark, vilket ger en ungefärlig omsättning på 30 000 kronor per år. Det räcker inte ens till en Mallorcaresa. Kanske är det värt att satsa 30 000 kronor för att bara ha skogen som den är? Det kommer att göra stor skillnad för den biologiska mångfalden om fler börjar tänka så.
Text: Malin von Essen
Samtalspanel:
Håkan Strotz:
Skogsägare, jägmästare och ägare av Urnatur, en mötesplats för människor som vill uppleva svensk natur och ursprunglighet.
Lisa Sennerby Forsse:
Docent i lövträdsodling, före detta rektor vid SLU och tidigare preses vid KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Pontus Larsson:
Skogsutbildad vid Linnéuniversitetet, produktions- och virkeschef på Skogssällskapet.
Erland Mårald:
Professor i idéhistoria vid Umeå universitet och forskare i Future Forests; en plattform för tvärvetenskaplig skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation.
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.