Enskilda personer viktiga för paradigmskiftet mot större naturhänsyn
Vilka krafter låg bakom utvecklingen av storskalig naturhänsyn i Sverige och vad kan vi lära från den här tiden i dagens skogsdebatt? Dessa frågor har forskaren Per Simonsson sökt svar på i en ny studie som finansierats av Skogssällskapet.
Per Simonsson har en bakgrund som biolog och har jobbat med naturvårdsfrågor under hela sin karriär, både inom privat och offentlig sektor. Naturvården stod även i fokus när han doktorerade vid SLU. Bland annat gjorde han då en litteraturstudie om hur den mediala debatten såg ut på 90-talet, då Sverige fick en ny skogsvårdslag med jämställda produktions- och miljömål. Nu har Per Simonsson nyligen avslutat en fördjupad intervjustudie finansierad av Skogssällskapet kring samma ämne – men med fokus på att förstå vilka händelser och personer som låg bakom paradigmskiftet inom naturhänsyn: var det enskilda individer eller var det en massrörelse?
– Jag har alltid haft ett intresse i att förstå vad det är som ligger bakom förändringar som sker i samhället. Ofta är det enskilda personer och tillfälligheter som är avgörande, säger Per Simonsson.
I studien har Per Simonsson intervjuat 21 personer som på olika sätt hade nyckelpositioner inom skogssektorn under den här epoken – dels myndighetspersoner och forskare, dels personer inom den ideella naturvården och skogsbruket. Var och en har fått ge sin bild av vad som var avgörande i utvecklingen mot ökad naturhänsyn i skogsbruket och tillsammans har de skapat en helhetsbild som Per Simonsson presenterar i sin rapport.
Bilden som framträder är att dagens naturvårdsarbete, som till stor del handlar om att bevara biologisk mångfald, startade på 70-talet då en grupp forskare vid Skogshögskolan gjorde ett viktigt arbete för utvecklingen av artbevarandet i Sverige. Här lyfter Per Simonsson bland annat ”Arbetsgruppen för hotade och missgynnade arter” som bildades i mitten på 1970-talet och vars arbete ledde fram till dagens SLU Artdatabanken.
I studien tar Per Simonsson även upp hur Skogsstyrelsens arbete under 1980-talet påverkade utvecklingen. Han lyfter bland annat myndighetens dåvarande generaldirektör som tog Naturskyddsföreningen i försvar och uppmanade branschen att ”ändra attityd”. Under den här perioden anställde Skogsstyrelsen också sin första biolog. I rapporten nämns även miljörörelsen och marknadskrafterna som tillsammans drev på för framtagandet av den certifiering som utvecklades på 1990-talet.
Så vad låg bakom det stora paradigmskiftet inom naturvården, var det enskilda individer eller en massrörelse?
– Jag skulle säga att det främst var enskilda personer eller grupper av personer som var jätteviktiga, men att det sedan utvecklades till en form av massrörelse. Men utan enskilda nyckelpersoner hade inte den här massrörelsen blivit av. Det är lite som Greta Thunberg idag, hon mobiliserar krafter som sedan sprider sig på bred front.
I sin rapport har Per Simonsson även försökt konkretisera några lärdomar som han tycker att vi bör ta med oss in i dagens debatt, där åsikterna om hur skogen ska brukas hållbart går isär. Han efterlyser bland annat ett mer öppet lyssnande på motparten som går bortom ”jag har rätt och du har fel”. Ytterligare erfarenheter han tycker att vi bör ta med oss är att ha en mer prestigelös dialog med motparten och att försöka enas kring en problembeskrivning. Slutligen tycker Per Simonsson att de olika parterna ska sätta upp gemensamma och realistiska miljömål.
– För första gången är till och med miljörörelsen splittrad, exempelvis vad gäller biobränsleanvändning. Så det är inga lätta frågor det här och det kan uppfattas förmätet av mig att komma med en massa råd. Men jag tycker ändå att det bästa vore om vi kan enas kring vad vi menar med begreppet ”uthålligt skogsbruk”. Jag tycker också att vi ska sätta upp realistiska miljömål som går att uppnå i stället för att sätta alltför visionära mål som inte går att nå och sedan ägna oss åt pajkastning, säger han.
Text: Malin Letser
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.