Makten över skogen –
så funkar skogspolitiken
Artskydd, miljömål och skogsstrategier. Skogen är i högsta grad politisk och skogsägare behöver förhålla sig till en rad lagar och regler. Men vad bestäms i Sverige, vilka beslut kommer från EU och vad behöver du som skogsägare veta? Emilie Molin, kansliråd på Regeringskansliet, reder ut frågorna.
Att äga skog kan vara både lustfyllt och lönsamt, men det finns samtidigt en rad lagar och regler att rätta sig efter. Hela vägen från EU till regering och Skogsstyrelsen – listan på olika instanser som påverkar dagens skogspolitik är lång.
Hur funkar egentligen beslutskedjan?
– Övergripande är det regeringen som har initiativet, styr och sätter ramarna, medan riksdagen granskar och stiftar lagar. Skogsfrågor berörs av flera olika politikområden, men det är framförallt landsbygdsministern som ansvarar för frågor som rör skogsbruk.
Myndigheterna spelar en viktig roll i att konkretisera vad regeringen beslutat om. Regeringen tillsätter myndigheternas ledning, sätter budget och formulerar uppdrag och instruktion, men myndigheter är självständiga i sitt utövande och verkar inom sitt mandat. De preciserar lagar, ser till att regler följs och kan komma med rådgivning och vägledning. Regeringen lägger sig inte i enskilda fall som myndigheter handlägger.
– Myndigheterna jobbar mer med tillämpningen av lagstiftningen. Till exempel har du som skogsägare enligt skogsvårdslagen skyldighet att anlägga ny skog efter avverkning, men hur många plantor per hektar det minst ska vara anger Skogsstyrelsen i föreskrifter och allmänna råd.
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog, med uppgiften att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutas av riksdagen kan nås. För skogsägaren är det ”go to”-myndigheten i de flesta frågor kring skogsbruket, säger Emilie Molin.
– Som skogsägare kan du behöva komma i kontakt med flera myndigheter och aktörer beroende på vilken fråga det gäller, till exempel Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunen. För att göra det smidigare strävar man idag efter ”en dörr in”, vilket betyder att det mesta går genom Skogsstyrelsen, och att man därifrån slussas vidare till rätt aktör.
EU påverkar skogspolitiken och övriga politikområden allt mer, och idag kommer ungefär 60 procent av svensk lagstiftning från EUlagstiftningen.
Men hur påverkar detta skogen?
– EU består precis som det svenska beslutssystemet av flera delar, där EU-kommissionen förenklat är EU:s regering där kommissionärer, eller ministrar, från varje medlemsland ingår. EU har inte någon gemensam skogspolitik som inom jordbruket, utan skogsfrågor anses vara så kallad nationell kompetens. Det finns dock en rad politikområden med stor påverkan på skog där EU har befogenhet att lagstifta, till exempel miljö, klimat och energi.
Hur påverkar det svenska skogsägare?
– På senare år har kommissionen bedömt att skogsbruket har stor påverkan på klimat och miljö, vilket har lett till att EU tagit fler initiativ till lagstiftning som rör skogen, och som Sverige måste efterleva. Det gäller till exempel koldioxidupptag i skogen, naturvårdslagstiftning och särskilda hållbarhetskrav på biobränslen från skogsråvara. EU-lagstiftning påverkar svensk lagstiftning – som i sin tur påverkar villkoren för skogsägare.
Riksdag, regering, myndigheter och EU. För enskilda skogsägare kan skogspolitiken kanske upplevas byråkratisk och svår att påverka – men det går att göra sin röst hörd på olika sätt, säger Emilie Molin.
– Du kan påverka genom att i första hand rösta och delta i den öppna debatten. Läs på och sätt dig in i frågor du tycker är viktiga, ta reda på vad partierna och olika politiker har för ingångar och rösta på dem du har förtroende för och som lyfter frågor du brinner för, i såväl riksdagsval som i kommun- och landstingsval. En annan väg är att vända dig till en skogsägarförening eller annan intresseorganisation med frågor eller synpunkter. De jobbar aktivt med skogsfrågor och driver ofta ett påverkansarbete gentemot både svenska politiker och Bryssel.
Text: Therese Johansson
Skogspolitiken i Sverige – tre viktiga instanser
Regeringen:
Styr, föreslår.
Riksdagen:
Granskar, stiftar lagar.
Myndigheter:
- Styrs av regeringen: budget, instruktion, regleringsbrev, uppdrag.
- Självständiga i sitt utövande.
- Uttolkar lagar och förordningar i föreskrifter och allmänna råd.
- Följer lagar och prejudikat.
- Utövar tillsyn.
- Rådgivning, vägledning.
EU:s tre lagstiftande institutioner
EU-kommissionen
EU:s motor som driver samarbetet framåt. Består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsland. EU-kommissionen föreslår lagar som ministerrådet och Europaparlamentet sedan beslutar om.
Ministerrådet
Medlemsländernas samarbete inom enskilda politikområden, till exempel miljö, energi och jordbruk. Består av ministrar från medlemsländernas regeringar som företräder sina egna länder. Ministerrådets viktigaste uppgift är att förhandla och fatta beslut om de nya EU-lagar som EU-kommissionen föreslår.
Europaparlamentet
Det är medborgarna i EU-länderna som i allmänna val har röstat fram de 705 ledamöterna i Europaparlamentet. Ledamöternas uppdrag är att företräda folkets intressen när Europaparlamentet beslutar om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet tar också beslut om EU:s budget och ska kontrollera och godkänna EU-kommissionen.
Dela
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.