Plugga skog med stor flexibilitet vid SLU

När SLU för ett par år sedan gjorde om sina skogsutbildningar var det för att möta arbetsgivarnas önskemål och studenternas drivkrafter. Om ett år kommer studenter från tre nya program ut på arbetsmarknaden.

I SLU:s nya utbud av skogsakademiska utbildningar finns fortfarande möjlighet att ta en klassisk skogsmästar- eller jägmästarexamen, men det är numera bara en del av kakan. Från och med 2021 finns ett smörgåsbord av treåriga kandidatprogram och tvååriga masterprogram att välja mellan, och jägmästarexamen nås genom att kombinera program. För den som vill går det också att sätta ihop en egen examen genom att välja kurser ur olika program. Till skillnad från tidigare går det att komma in på vissa skogliga kandidatprogram även för den som riktat in sina gymnasiestudier mot ekonomi eller samhällskunskap.

– Att ingången nu är bredare gör att vi kan få in fler studenter och med en mer varierande bakgrund, berättar Ola Lindroos, vicedekan för SLU:s skogliga grundutbildningar.

Drivkrafterna bakom förändringarna av utbildningarna var både arbetsgivarnas behov och studenternas önskemål, förklarar Ola Lindroos.

– Branschen efterfrågar fler studenter med kortare utbildning, eftersom många arbetsgivare främst erbjuder fältnära jobb där det räcker med kandidatexamen. Och för många studenter är det idag viktigt att kunna vara flexibel och hålla flera dörrar öppna under utbildningen. Då är det bra att – om man vill – kunna välja mer och röra
sig mellan programmen.

Landskapsperspektiv på skogsförvaltning

Redan om ett år tar de första studenterna på de tre nya kandidat­programmen examen. Ett av dem – Forest and landscape – är unikt i sitt sätt att kombinera landskapsarkitektur och skogsbruksvetenskap och ges i Alnarp med både internationella och svenska studenter. Tanken är att utbildningen ska ge en bredare förståelse för skogslandskapets värden och Ola Lindroos ser det som en helt naturlig utveckling att lyfta in landskapsnivån i utbildning om skogsförvaltning.

– Det finns mycket som går igen i skogsförvaltning och gestaltning av landskap. På den här kandidatutbildningen tas det ett helhetsgrepp om skogslandskapet och dess betydelse för samhället genom en kombination av olika perspektiv. Det är en naturlig utveckling att börja
prata mer om landskapsnivån i skogsförvaltningen i stället för att bara fokusera på bestånds- och fastighetsnivån.

Han ser med spänning fram emot hur arbetsmarknaden kommer att ta emot studenterna.

– Utbildningen lockar en för oss helt ny grupp av studenter i och med att den ges på engelska. Vi tror att det finns ett stort behov av dessa studenter hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Sen vet vi inte hur många av studenterna som åker tillbaka till sina hemländer och heller inte hur många som väljer att fortsätta på masternivå. Vad studenter och arbetsgivare vill får vi se när första kullen tar examen våren 2024.

Hyggesfria metoder

Skogsskötselämnet är en viktig del i alla skogliga utbildningar. Mycket talar för att framtidens skogsakademiker kommer att behöva en större bredd när det gäller olika skogsskötselmetoder, inte minst när det gäller hyggesfritt skogsbruk. En utmaning för universitetet är att kunskapsbasen för hyggesfria metoder är begränsad, eftersom forskningsresurserna historiskt styrts mot trakthyggesbruk. Dessutom saknas i stort sett erfarenhetsbaserad kunskap, eftersom trakthyggesbruket fick ett mycket stort genomslag i svenskt skogsbruk redan på 1950-talet.

Hur möter SLU kompetensbehovet när det gäller hyggesfria skogsskötselmetoder?

– Det är givetvis svårt när det saknas kunskap, men våra lärare anpassar självfallet undervisningen utifrån kunskapsutvecklingen och SLU satsar också på forskning inom området. Dessutom bidrar det nya huvudämnet skogbruksvetenskap, eftersom det handlar om att studenten ska förstå hur man kan styra skogsskötseln mot olika mål oavsett vilka de är. Det gamla huvudämnet skogshushållning hade fokus på nyttjandet av skog som virkesresurs. Det nya fokuserar på en allmän förståelse för hur skogen kan skötas, och hur olika skötsel kan möta olika mål, och det är en stor skillnad.

Ola Lindroos menar att en tydligare inriktning på skogsskötsel för olika mål ger utbildningen ett större djup än tidigare, samtidigt som ämnet blir roligare både för studenter och lärare.

– Med den djupförståelsen kan studenterna vara med och förändra framtiden.

Text: Malin von Essen