Viltfrågor och betesskador

#Viltfrågor och betesskador

Att viltanpassa skogsbruket innebär att ta hänsyn till viltbeståndet på fastigheten i alla skogliga insatser. En viktig fråga är också hur betesskadorna i skogen kan minimeras.

Viltanpassning av en fastighet kan innebära att man skapar viltåkrar och viltvatten. Det kan också handla om en anpassning av exempelvis gallringen för att få en bättre produktion av gräs och örter, eller viltanpassad röjning för att minska betesskadorna på det framtida beståndet.

Här kan du läsa våra samlade artiklar som rör viltanpassning och betesskador.

Artiklar & reportage

  1. Viltvård och jakt ­– en bra affär för både markägare och arrendator

    I natursköna omgivningar en timmes bilresa norr om Helsingfors ligger Kytäjä herrgård. Skogarna som hör till herrgården, på 3 400 hektar, ägs av Skogssällskapet och jakten arrenderas av företaget Kartanon Riista – ett lönsamt upplägg för alla

  2. Hos skogsägaren Fredrik Solgesjö ska bärriset ge ett rikt djurliv

    Rätt träd på rätt plats, tall och bärris i symbios och ett foderskapande tänk i alla led. Skogsägaren Fredrik Solgesjös främsta prioritet är att skapa en harmoni mellan viltbruk och skogsbruk på sin fastighet i S:t Annas skärgård.

  3. Att gynna bärriset ger goda synergieffekter

    3 frågor till Johan Asp, regionchef och skogsförvaltare på Skogssällskapet, om hur man boostar bärriset på fastigheten.

  4. ” Vildsvin har fått ett oförtjänt dåligt rykte”

    Vildsvin och gås är viltarter som ökar i Sverige och som kan ge stora volymer kött. Ändå är det skralt i matbutikernas hyllor – och efterfrågan är låg. Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, tror att köttets väg till marknaden

  5. DNA-teknik avslöjar betesboven

    Viltskadorna i landets skogar uppgår årligen till miljardbelopp. Ett forskningsprojekt som Skogssäll­skapet finansierat visar att älgen står för 97 procent av skadorna i tallskogen.

  6. Tips vid stödutfodring av kronhjort under vintern

    Senaste månaden har varit bister med kyla och snö i stora delar av landet. Ett fråga Skogssällskapet fått in är hur man ska tänka kring stödutfodring av kronhjort. Vilka foder lämpar sig bäst? Hur anlägger jag en optimal foderplats?

  7. Skogsägar­skolan: Så kan du vårda viltet på din fastighet

    Hösten är jaktens högsäsong – och vad passar väl bättre då än att ge sig ut i skogen för att se över tillgången på foder och skydd åt djuren? Vi har pratat med Robert Karlsson, viltförvaltare på Skogssällskapet, som tipsar om hur du kan tänka och gå till

  8. Hyggesfria metoder på Brevik gård på Värmdö

    Det ska vara en berikande upplevelse att vistas i skogen – det menar Lars Friberg som förvaltar skogen som tillhör Brevik gård på Värmdö. För honom är hyggesfria metoder en självklarhet där det lämpar sig, inte minst för att skapa vackra miljöer och

  9. Älgens biologi

    Storlek, livslängd, maxhastighet och föda – här är allt du vill veta om älgens biologi.

  10. "Livspusslet" styr älgarnas rörelser i landskapet

    Älgarnas rörelse mellan sommar- och vinterbetes­marker är ett beteendemönster som funnits i tusentals år. Vissa individer i norra Sverige vandrar tiotals mil medan andra flyttar något hundratal meter. Drivkraften är dock alltid densamma.

Våra tjänster inom Viltfrågor och betesskador

Aktuella projekt inom Viltfrågor och betesskador

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Viltfrågor och betesskador