Hyggesfria metoder på Brevik gård på Värmdö
Det ska vara en berikande upplevelse att vistas i skogen – det menar Lars Friberg som förvaltar skogen som tillhör Brevik gård på Värmdö. För honom är hyggesfria metoder en självklarhet där det lämpar sig, inte minst för att skapa vackra miljöer och jaktvänliga marker.
Det är en ovanligt varm sensommardag i mitten av augusti när Skogsvärden besöker Brevik gård på Värmdö utanför Stockholm. Lars Friberg tar emot för
att visa oss runt i skogarna. I snart 20 år har han varit anställd av markägaren på Brevik gård, en långvarigt framgångsrik industriföretagarfamilj, för att ta hand
om skogen som tillhör gården. Han berättar att det har varit mycket liv och rörelse i området de senaste veckorna, men nu när semestern går mot sitt slut
börjar det lugna ner sig så smått.
– Det finns gott om parkeringar här i trakterna och eftersom delar av Värmdöleden går här så brukar det alltid vara mycket folk i omlopp, förklarar han.
På plats i dag är även skogsförvaltaren David Eiderbrant från Skogssällskapet. Han har ända sedan 2012 fungerat som resurs och bollplank i allt som rör
förvaltningen av skogen på Brevik.
– Den som är intresserad av naturvård i skogsbruket hittar en förebild här på Brevik, säger han.
Naturvärden och jakt i fokus
Totalt är det 750 hektar skogsmark som tillhör Brevik gård och Lars Friberg förklarar att det är en ganska typisk skärgårdsskog med mycket hällmark, svackor med blöta surdråg och småbruten mark med ”kjusor” – skärgårdsdialekt för smala åkrar, insprängda mellan magra klippor.
– Det är väl inte de bästa förutsättningarna för att skapa hög virkesproduktion och värdemaximering, men det är heller inte målet för markägaren. Mitt uppdrag är att sköta skogen så att det skapas fina naturvärden och bra jakt men också så att skogen ger viss avkastning ekonomiskt. Det ska vara en upplevelse att vistas här, säger Lars Friberg.
Både motorsåg och maskin
Att använda sig av hyggesfria metoder har aldrig varit ett uttalat mål eller medel på Brevik gård. Lars Friberg har fria händer att sköta skogen på det sätt som lämpar sig bäst utifrån variationen i naturen. På vissa områden, där det passar, har han skapat traditionella hyggen men på många andra platser har han istället valt att jobba hyggesfritt, både genom blädning och luckhuggning samt genom att skapa skärmar. Vad som dock är ganska utmärkande med Lars Fribergs
skötselmetoder är att han både använder sig av motorsåg och av maskin.
Han tar oss runt i skogen för att visa olika exempel på hur han jobbar. Den första platsen är en slänt som ligger precis intill grusvägen som leder in mot Brevik gård och som har fått namnet Sjöbacken eftersom den ligger intill sjön. I det här området har Lars Friberg huggit för hand med motorsåg i olika omgångar och i
dag finns det träd i flera olika åldersklasser här. Det är allt ifrån ungtallar till riktigt gamla tallar som är flera hundra år gamla. Det är ljust och luftigt att promenera mellan de stora tallarna och utsikten i slänten ner mot sjön är svårslagen.
– Det är ungefär fyra olika åldersklasser här. Jag har även sparat en del rönn och asp för viltet. Drivkraften för att jobba hyggesfritt här har främst varit upplevelsen, det ska vara vackra omgivningar in mot gården, säger Lars Friberg.
Mängden ljus viktig i luckhuggningen
Nästa område vi tittar på är också hugget med motorsåg. Den här skogen ligger några kilometer in på grusvägen, förbi gården. Här är det typisk skärgårdsskog med mycket hällar och lite jord emellan där det växer skog. Det är en småbruten terräng med mycket berg vilket gör att det inte går att sätta några plantor. Områdets svåra terräng gör att det inte går att köra med skördare här. Istället har Lars Friberg jobbat med motorsågen, sått en del samt skapat luckor för självföryngring. Även här har han lämnat en hel del löv för viltet. Platsen är vacker med träd i många olika åldersklasser samt vackra hällar med ljung.
– Utmaningen med att jobba på det här viset med luckhuggning är att hitta en bra balans i hur mycket ljus som når marken. Blir det för lite ljus är det bara gran som kan växa, men blir det för mycket ljus är risken stor att gräset hinner före plantorna, säger Lars Friberg.
På den tredje platsen vi besöker, Morskogen, är det mer skog och mäktigare jorddjup, och här har Lars Friberg låtit gallra med maskin. Han berättar att det
för 150 år sedan nästan inte fanns någon skog alls här, det var mest ängar. Men i dag är det en vacker barrskog med både gran och tall i olika åldersklasser. Här har Lars Friberg glesat ut stegvis och skapat så kallade granskärmar som skyddar varandra och ger plats för nya träd att växa.
– Det har blivit en väldigt lyckad föryngring här, det är en massa plantor som har tagit sig upp, säger han.
Variation i metoder och mål
Motiven till de hyggesfria metoderna som Lars Friberg använder sig av är olika från fall till fall. Nere vid sjön har det främst handlat om att skapa en vacker plats, även om det inte har varit ekonomiskt effektivt. I Morskogen har det å andra sidan varit mest ekonomiskt att föryngra med skärmar.
– Det främsta motivet i allt jag gör är att bevara skogskänslan och skapa goda förutsättningar för viltet. Dessutom är det oftast så att det som är vackert också
är bra utifrån ett naturvårdsperspektiv. Det går hand i hand, säger han.
David Eiderbrant på Skogssällskapet tycker att det som gör Brevik unikt är Lars Fribergs sätt att jobba med manuell huggning där det passar bättre än skördare
och att på så sätt skapa variation över ett större område under en längre tid.
Vad tycker du att andra skogsägare kan lära och inspireras av på Brevik gård?
– Upplevelsen av att genom varierad skötsel få en mer personlig prägel på sin skog. Det kan göras även på mindre ytor men ha stor effekt på både kort och lång sikt, säger David Eiderbrant.
Text: Malin Letser
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.