Framtiden är här - 5 heta tekniklösningar

Jakten på sänkta skogsbrukskostnader går vidare. Här listar Skogsvärden fem spännande, nya teknikspår som inom några år finns i din skog.

Revolutionerande markberedning

En tallriksplog vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp-och-ner i fåran av skotarens hjul. När sedan också det bakre hjulet passerat ser markberedningen ut som ett grunt hjulspår – och efter något år ser man knappt att hygget är markberett.

Mineraljorden som vänts upp ur marken täcker spårets yta – den skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. Men när man gräver i spåret kommer ett mörkt skikt fram – det nedvända marktäcket, humusen som mineraliseras till lättillgänglig näring. Nere i marken finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem. Inversplogen är alltså inte bara diskret – inversmarkberedning skapar dessutom en närmast ideal miljö för plantan.

– Visst går det med högläggare och harvar. Men på huvuddelen av den svenska skogsmarken är inversmarkberedning bäst om man ser till överlevnad, tillväxt och miljöhänsyn, säger innovatören och forskaren Lars-Göran Sundblad vid Skogforsk.

Nu fortsätter utvecklingen, som finansierats av bland andra Skogssällskapet. I Umeå finns en ny prototyp som väntar på vår, tjällossning och fortsatta tester. Men plogen är bara en del av markberedningsrevolutionen.

– Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare – ”Karl- Oskar” – som lämpar sig för mindre hyggen och används i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad.

Flerträdshantering i slutavverkning

Flerträdsteknik används i gallringar sedan några år tillbaka. Men metoden fungerar även bra i slutavverkning. Nu har Skogforsk utvärderat metoden, och prestationsförbättringen varierar i några olika studier mellan 4 och 16 procent.

– Vi har också gjort en enkel kalkyl om huruvida flerträdsutrustningen betalar sig, säger Torbjörn Brunberg vid Skogforsk. Och det verkar vara en bra investering.

Generellt uppskattas prestationsförbättringen för en årsavverkning till ungefär 5 procent. Kostnaden för utrustningen uppskattas till ungefär 80 000 kronor.

– Om vi antar att den årliga avverkningsvolymen hos en maskin i Norrland är 60 000 m3fub och avverkningskostnaden 52 kronor per m3fub blir årsförtjänsten 156 000 kronor, säger Torbjörn Brunberg.

Men man bör dessutom räkna med värdet av den sänkta dieselförbrukningen, som utgör 5 procent av årsförbrukningen eller cirka 18 000 kronor. På minussidan ökar kostnaden för reparation och underhåll med cirka 14 000 kronor per år. Pay-off-tiden blir i Skogforsks räkneexempel ungefär ett halvår.

Mer last, mindre förbrukning

Den nya 90-tons virkesbilen ETT (En Trave Till), som är 30 meter lång, har i tester visat sig dra 20 procent mindre bränsle per ton transporterat virke än en vanlig virkesbil. Bilen har körts 52 200 mil och transporterat 106 000 ton timmer.

ETT är effektivare eftersom den tar en trave till på släpet. Och eftersom transporterna står för en fjärdedel av skogsnäringens kostnader från stubbe till industri finns här stora vinster att göra både för branschen och för miljön.

Drivare för slutavverkning

Många i skogsbranschen tror att drivaren kan vara nästa stora maskinkoncept. Konkurrenskraften ligger främst i att det bara behövs en maskin och att den lastar virket direkt vid upparbetningen. Tidigare har drivaren testats i gallring, men det verkar vara i slutavverkningsbestånden den når sin rätta potential.

Skogforsk har jämfört en slutavverkningsdrivare som heter Fiberdrive med vanliga avverkningssystem (skördare/skotare) och tycker att drivaren fungerar överraskande bra. Fiberdrive klarar i grunden det som förväntas av en slutavverkningsdrivare för att konkurrera i skogen.

– Trots att detta är en prototyp kan den konkurrera med de traditionella systemen, säger Isabelle Bergkvist vid Skogforsk. Det imponerar. Som färdigutvecklat maskinsystem tror vi att den har ännu mer potential än våra studier visar.

Effektivare gallring – mindre skador

Nu kommer en ny teknik för skotare som ger effektivare produktion, lägre bränsleåtgång och dessutom minskar skadorna på skogen vid till exempel gallring.

Det handlar om en finsk innovation, en så kallad griptilt som tillverkas av Biotassu Oy. När Skogforsk studerade griptilten kunde de visa att den effektiviserade arbetet med 10 procent. Dessutom gick skadorna på de kvarlämnade träden ner rejält – med cirka 75 procent.

– Tiltens två kolvar gjorde att jag kunde ställa virket på högkant; då manövrerade jag virket smidigare mellan träden, säger Clas Thörn, som körde skotaren vid Skogforsks tester.

– Jag kunde snabbt lägga ihop två knippen till ett, och jag kunde enklare placera virket rätt på lasset. Dessutom minskade gungningarna och knyckarna, så både maskinen och jag själv mådde bättre. Allt gick skonsammare, och jag skulle aldrig byta bort den.

– Nu har jag fått en större, tyngre version som går ännu lugnare än den första.

Tekniken påminner om flerträdshantering – för skotare. Föraren får med mer virke i varje krancykel. Flera bedömare tror att griptilt kommer att finnas på de flesta gallringsskotare om några år och att det är en bra investering även för maskiner med några år på nacken.

TEXT: Sverker Johansson