Inversmarkberedare bryter ny mark

Foto: Sverker Johansson

Foto: Sverker Johansson

I 30 år har skogsbruket väntat på inversmarkberedningen – metoden som ger dina plantor en kickstart och inte lämnar fula, djupa sår på ditt hygge. Nu finns den. Följ med till Västerbotten och tre forskare som uppfunnit en ny, smart markberedare.

Innovatörer: Mikael Andersson, L-G Sundblad och Jon Clausén.

Det ser ut som en krigszon ur ”Okänd soldat”. Hela hygget har vänts upp och ned av harven. Men bra planteringsställen är det ändå ont om. Markens svål har skalats av och förvandlats till fluffiga torvbollar utan tillgång till vatten. Och i fårans botten syns vattensjuk mineraljord.

Men alldeles intill, på den del av hygget som fortfarande ser ut som vanlig skogsmark, syns grå mineralsträngar i marknivå. Inversmarkberedaren med arbetsnamnet Kovesen har gjort jobbet som harven inte klarar.

– Det ser bra ut, konstaterar Lars- Göran Sundblad. Där harven går grunt och brett går inversplogen djupt och smalt. Men utan att hela hygget ser ut som ett slagfält. Och tallrikarna lyckas få upp mineraljorden... ja, det blir verkligen ett helt annat, bättre resultat.  

Nu med tallrikar

Efter några år med praktiska erfarenheter och utvärderingar, CAD-ritningar och mekaniska verkstäder, bollning med maskintillverkare och programmering av styrprogram sitter nu två stora plogtallrikar – en på varje sida – i skotarens midja framför bakre boogien.

Tallriken gräver sig ganska djupt ned och vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka uppoch- ned i fåran av skotarens bakhjul. När boggin passerat syns bara en cirka 40 centimeter bred mineraljordssträng – och efter något år ser man knappt att hygget är markberett. Jämfört med en harv är inversplogen mycket diskret.

Men inte bara diskret. Den skapar en idealisk miljö för plantan. Mineraljorden skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. Men när man gräver lite lätt med handen kommer ett mörkt skikt fram – det nedvända marktäcket, humusen som multnar till lättillgänglig näring. Där finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem.

– På huvuddelen av den svenska skogsmarken är inversmarkberedning bäst om man ser till överlevnad, tillväxt och miljöhänsyn, säger Lars-Göran Sundblad.

Mineraljord på toppen i marksträngen.

Tallrikarna får upp mineraljord på toppen i marksträngen, som smälter in med resten av skogsmarken.

Visar styrka

Nästa hygge är stenigt. Också harvat. Fårorna är fulla av rullsten. Här möter också Skogforsks två andra innovatörer upp – Jon Clausén och Mikael Andersson. Nu ska vi se vad tallrikarna kan göra jämfört med harven. Jon äntrar skotaren och drar igång.

Cylindrarna som trycker ned markberedaren fungerar bra. När tallrikarna stöter emot hinder är de snabbt nere i jorden igen efter att ha gjort en luftfärd över någon obändig stubbe. Här visar tekniken också sin styrka. Den skjuvar undan större stenar på flera hundra kilo och håller linjen. Men Lars-Göran är inte helt nöjd:

– Jag tycker att delen av markberedningssträngen som är optimal invers blir lite för smal. Vi funderar på att komplettera med en enkel tillbakaföring bakom bakre boogien för att trycka tillbaka tiltan helt och hållet. Vi får se, inställningsmöjligheterna är många och ska anpassas till flera olika marktyper.

Tallrikarna får upp mineraljord på toppen i marksträngen, som smälter in med resten av skogsmarken.

Prototypen är försett med styrsystem från Watec i Kilafors. Det är samma program som Bracke har i sina moderna markberedare. Systemet ska nu förses med en höjdsensor med funktioner för nivåhållning och intermittens. Intermittens innebär att man gör punktvisa ingrepp men lämnar marken orörd däremellan, som en högläggare. Sedan måste prestation, biologiska resultat (i första hand antal planteringspunkter per hektar) och miljöeffekter utvärderas.

Oket som tallriksarmarna sitter på kan dessutom slimmas ytterligare jämfört med den nuvarande testriggen och passas in framför lastutrymmet på en skotare:

– En markberedare som går på södra Sveriges ganska små hyggen står säkert 50 procent av tiden på en trailer, menar Lars-Göran Sundblad. Det finns alltså en rejäl potential att inteckna med en kombinationsmaskin som först skotar och sedan markbereder!

Skogssällskapet finansiär

Till skillnad från många andra innovationer är det här ett projekt i medvind och Skogssällskapet stod inledningsvis för en viktig del av riskpengarna.

– Men det är en lågt hängande frukt, säger Lars-Göran. Metoden är den bästa för plantorna och för miljön. Dessutom kommer metoden att generera billigare röjningar, för ju mindre mark du stör, desto mindre lövuppslag blir det.

– När den finns på marknaden? Det kan nog ta några år. Vi hoppas länka över prototypen till en kommersiell spelare ganska snart. Bracke är intresserade, de har också varit bollplank i utvecklingsarbetet.

TEXT: Sverker Johansson

Sex fördelar

  • Inversmarkberedning leder till högre planttillväxt och lägre andel skadade plantor.
  • Metodens fördelar är tydligast under plantans första och mest kritiska säsonger.
  • Den ökade tillväxten beror på en snabbare etablering, bl.a. på grund av god närings- och vattentillgång, samt att snytbaggen skyr den öppna yta som mineraljorden högst upp i fåran skapar – baggen har ”torgskräck”.
  • Det högre näringsupptaget beror dels på en god mineralisering i planteringspunkten och dels på att luckringen möjliggör en god rottillväxt, vilket ger plantans rötter tillgång till en större jordvolym.
  • Eftersom en mindre del av hyggesytan störs så slår inte lika mycket lövsly upp. et sänker röjningskostnaden markant.
  • Den minskade störningen ger troligen också ett lägre läckage av näringsämnen från hygget.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.