Bättre planering med markfuktighetskartor och skogliga grunddata

Med tillgång till markfuktighetskartor kan man undvika fuktiga och blöta partier och förhindra markskador. Skogssällskapet har varit med och finansierat forskningen bakom kartorna. Foto: Skogenbild

Skonsammare avverkning och ökad livslängd på skogsbruksplanerna. Det blir några av resultaten av Skogssällskapets utvecklingsarbete.

Här ser vi körvägarna när man tagit hänsyn till alla vattendragen. Kraftigt minskad risk för körskador alltså.

Digitala markfuktighetskartor är ett exempel på förbättrat planeringsunderlag som fältpersonalen, genom Skogssällskapets utvecklingsarbete, nu får tillgång till inför avverkning. Markfuktighetskartan bygger på Lantmäteriverkets nationella laserskanning, statistiska modeller för hur grundvattnet rör sig i landskapet och forskning som finansierats av bland annat Skogssällskapet.

– På markfuktighetskartan kan vi se hur nära markytan grundvattennivån ligger och därmed i högre grad undvika fuktiga och blöta partier, framför allt där risken för spårbildning är störst, säger Staffan Mattsson, utvecklingschef på Skogssällskapet.

Ett annat utvecklingssteg är att ta in skogliga grunddata från Skogsstyrelsen i planerings- och produktionssystemen. Grunddata består av kartor över skog och mark, som har skapats genom bearbetning av data från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen.

Här skulle körvägarna hamnat om vi inte haft tillgång till markfuktighetskartan.

– När vi får tillgång till skogliga grunddata behöver vi inte lika många fältinventeringar för att hålla skogsbruksplanerna aktuella. Dessutom kommer många av våra kunders skogsbruksplaner att få ökad livslängd, berättar Staffan Mattsson.

Skogssällskapet går också in som finansiär i ett projekt som drivs av Skogforsk. Målet är att utveckla beslutsstöd som kan användas när en avverkning planeras, och då identifiera kulturlämningar som inte får köras sönder.

– I förplaneringen ”på rummet” får planeraren tillgång till kartor och myndigheternas databaser över kända fornminnen. Planeraren kan då hitta och markera lämningar som en punkt i kartan för att sedan stämma av i fält och där avgöra om lämningen var verklig eller ett ”falsklarm” i form av en färsk grop eller hög, säger Erik Willén, som leder projektet hos Skogforsk.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.