Skogsstyrelsen går balansgång: Konkurrera - eller inte konkurrera?

Skogsstyrelsen konkurrerar med privata aktörer om uppdrag inom skogssektorn. Sedan 2012 har intäkterna mer än fördubblats och årsarbetskraften har ökat med 500 procent.

Verksamheten som Skogsstyrelsen bedriver på, eller nära, den konkurrensutsatta marknaden är den så kallade uppdragsverksamheten. Den är inte ny för myndigheten. Ny är däremot den dramatiska ökningen under 2012 och 2013. Enligt Lars Molde, chef på uppdragsavdelningen inom Skogsstyrelsen, beror ökningen på tre faktorer:

• SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans), ett omfattande arbetsmarknadsprojekt, står för den alldeles övervägande delen av ökningen.
• En mindre del beror på att arbeten förorsakade av stormskador har ökat.
• Ytterligare en liten andel utgörs av en ökning av tekniska utbildningar, som exempelvis motorsågskurser.

– SAFT handlar om totalt cirka 2 000 personer, som jobbar i skogen eller inom till exempel parkförvaltningar, säger Lars Molde. Ofta är det människor i sysselsättningsfasen, tidigare kallad Fas 3. De ska, under totalt 18 månader, utföra uppgifter som inte finns på, eller inte stör den konkurrensutsatta marknaden.

Marianne Larsson, som leder Skogssällskapets affärsområde Naturupplevelser, menar att de arbeten som Skogsstyrelsen utför i SAFT och andra projekt uppenbart konkurrerar med andra aktörer på marknaden.

Ska vi erbjuda denna kvalificerade arbetskraft till marknaden bör det ske på lika villkor.

Lars Molde pekar på att det i regeringens förordning med instruktion för Skogsstyrelsen står att man får bedriva uppdragsverksamhet om denna bidrar till att uppnå de beslutade målen för skogspolitiken, eller mål inom andra politikområden kopplade till Skogsstyrelsens verksamhets- och kompetensområde.

– I vår policy för uppdragsverksamheten beskrivs ramar, riktlinjer och förhållningssätt, bland annat krav när det gäller att bedriva verksamhet på en konkurrensutsatt marknad. Och det vi gör inom SAFT får inte vara inom den konkurrensutsatta marknaden, men våra uppdrag utanför arbetsmarknadsområdet får vara det.

Uppdragsavdelningen skapades för snart tre år sedan, då också Lars Molde tillträdde som dess chef. Sen dess har avdelningen, enligt Lars Molde, haft i stort sett samma volym på verksamheten. Uppdragsverksamheten ska utveckla, erbjuda, sälja och leverera produkter till externa kunder, mot en avgift som ger full kostnadstäckning – men alltså ingen vinst. Uppdragsverksamheten ska vara ekonomiskt skild från den anslagsfinansierade verksamheten.

Kritiken, att snedvrida konkurrensen och ta jobb från privata aktörer, känner Lars Molde igen. Men den har sällan varit allvarlig och högljudd, menar han.

– Som jag ser det finns det inget hinder för privata aktörer att göra det vi gör. Men det gör de sällan. Arbetsförmedlingen välkomnar till exempel även andra aktörer att ta sig an långtidsarbetslösa. Mitt jobb är att se till att Skogsstyrelsen utför så bra jobb vi kan. Vi ska vara professionella och tåla att mätas.

Marianne Larsson på Skogssällskapet menar att läget är mer komplicerat. Inom affärsområde Naturupplevelser, som är hennes ansvar, erbjuder man tjänster inom naturvård, viltvård, rekreation, friluftsliv och utomhuspedagogik. För kommuner och andra uppdragsgivare anlägger man bland annat vandrings-, kanot-, rid- och cykelleder, man bygger utsiktsplattformar, reser informationsskyltar med mera.

– Det här är tjänster som vi säljer och tar betalt för. Om det finns aktörer som får statligt stöd blir konkurrensen snedvriden, säger hon.

Just kommuner är ju självklart intresserade av att få långtidsarbetslösa i sysselsättning.

Syftet med SAFT är att stärka individers självförtroende och öka deras kompetens, så att de sedan kan få anställning i annan verksamhet, menar Lars Molde.

– För de uppgifter vi erbjuder finns ett antal kriterier uppsatta; som att det inte finns finansiering för de uppgifterna, och att de därmed inte skulle ha blivit utförda på annat sätt, säger Lars Molde.

– Just kommuner är ju självklart intresserade av att få långtidsarbetslösa i sysselsättning, och här finns även en stor utmaning kopplad till arbetsträning och integrering av nyanlända. Skogsstyrelsen är här en aktör som skapar samhällspolitisk nytta, säger Lars Molde.

Många av de arbetsuppgifter som Marianne Larssons affärsområde utför kräver högkvalificerad personal med högskoleutbildning. Hon pekar på den så kallade statusinventeringen av leder och stigar, som ibland måste följa internationella normer. Naturvårdande arbetsuppgifter är ett annat exempel, där hennes personal har lång erfarenhet och så kallat Grönt kort, motorsågskörkort och utbildning i natur- och kulturvärdesbedömning.

– Ska vi erbjuda denna kvalificerade arbetskraft till marknaden bör det ske på lika villkor. Om inte denna missgynnande konkurrens fanns skulle det vara möjligt att expandera och skapa många fler arbetstillfällen, säger Marianne Larsson.

Lars Molde menar att de arbetsuppgifter som Skogsstyrelsen utför i samarbete med Arbetsförmedlingen självklart anpassas till deltagarnas förutsättningar, där upplägg och arbetsledning stöttar ett kvalitetssäkrat resultat.

– Det är förstås bra att långtidsarbetslösa kommer igång på arbetsmarknaden, men det får inte innebära att etablerade arbetstillfällen försvinner eller minskar, säger Marianne Larsson. Det är en svår balansgång som måste hanteras bättre, då inte bara vi drabbas utan även andra privata arbetsgivare som arbetar med samma typer av uppdrag.

Sedan 2010 har myndigheten ett externt råd. Detta träffas minst två gånger per år och har till uppgift att vara rådgivande till Skogsstyrelsen och utveckla dialogen med omvärlden.

– Även där framförs kritik ytterst sällan, säger Lars Molde. Utöver rådet har vi vår externa styrelse, som löpande följer det vi gör. Vår ambition är att vara så transparenta som möjligt. Staffan Mattsson är affärsutvecklare på Skogssällskapet. Han sitter även med i Skogsstyrelsens externa råd. Han håller med om att det i rådet sällan luftas kritik, men vill ändå peka på en känslig omständighet:

– Skogsstyrelsen har ju som myndighet tillsynsansvar, samtidigt som man i vissa fall utför just de tjänster som man sedan ska granska. Det gäller till exempel avverkningsplanering och dikningsplanering.

– Den ordningen gör att man dels kan ifrågasätta myndighetens bedömning i de här frågorna, dels att Skogsstyrelsen konkurrerar med andra utförare av dessa tjänster – som sedan ska granskas av myndigheten.

– Tillsyn och uppdrag är separata verksamheter, svarar Lars Molde. Det är samtidigt viktigt att höja blicken och lyfta fram sektorns eget ansvar när det gäller till exempel miljöhänsyn: Det är skogssektorns eget idoga arbete med att ta rätt hänsyn, undvika körskador etcetera som skapar förutsättningar att uppnå skogsvårdslagens intentioner. Här tillför Skogsstyrelsen viktig kunskap genom vår rådgivning och uppdragsverksamhet.

Andra myndigheter har valt andra modeller för att hantera sitt agerande på den konkurrensutsatta marknaden. Stockholms Lokaltrafik, SL, skar för ett antal år sedan ner antalet anställda kraftigt och blev en ren beställarorganisation; den operativa verksamheten lades ut på ett drygt tiotal så kallade utförare som i dag kör bussar och tunnelbanetåg och utför andra tjänster. Det är inte en lösning för Skogsstyrelsen, menar Lars Molde.

– Däremot kanske vi kan göra som exempelvis Lantmäteriverket, som lagt en del av sin verksamhet i bolaget Metria. Det är jag inte främmande för, men detta är helt och hållet ett politiskt beslut.

TEXT: Bosse Jönsson