Psykologin bakom omställningar

Klimatförändringar och en allt hetare samhälls­debatt ställer krav på att Sveriges skogsägare ska ställa om i sitt brukande av skogen. Men vad är det som krävs av den enskilda individen? Vi har pratat med miljöpsykologiforskaren Louise Eriksson.

Att göra en omställning i sitt skogsbruk känns enkelt för en del, andra kämpar med osäkerhet inför det okända. Det kan handla om en förändring i hur du avverkar eller sättet som du föryngrar på – oavsett förändring finns det en mängd komplexa psykologiska aspekter som påverkar din förmåga och vilja att göra omställningar.

Louise Eriksson är docent i psykologi och forskar inom miljöpsykologi
vid Umeå universitet. Hon förklarar att den främsta katalysatorn som motiverar oss människor till att göra en förändring är om vi ser problem med hur vi redan agerar.

– Det finns en rad osäkerheter kring det nya och vi tenderar att i hög utsträckning hålla oss till det vi redan känner till. Men om vi ser ett problem eller får en insikt om att något inte är bra, då har vi incitament att förändra, säger hon.

Flera faktorer avgör

Vad är det då som hindrar oss från att göra en omställning? Det är komplext, menar Louise Eriksson, som delar in det i några olika kategorier.

– En faktor är huruvida man upplever kontroll över sitt beteende. Har jag möjlighet att göra en förändring? Är den här förändringen ett reellt val för mig?

Ett andra möjligt hinder utgår från ett rationellt tänkande där vi försöker avgöra om fördelarna med förändringen överväger nackdelarna, något som generellt behövs för att genomföra en omställning. En tredje aspekt handlar om normer och de är svåra att förändra eftersom vi själva sällan är medvetna om dem.

– De sociala sammanhang som vi befinner oss i påverkar oss som individer. Normerna som fastställs av våra allra närmaste, i det här fallet är det kanske familjen eller andra skogsägare, är oerhört viktiga för om vi kommer att genomföra en beteendeförändring eller inte.

Tron på den egna förmågan

Hon tror att det bland privata skogsägare finns en stark vilja att ställa om till ett mer hållbart skogsbruk där man tar större hänsyn till biodiversitet och är mindre fokuserad på produktion och ekonomisk avsättning.

– Generellt tycker privata skogsägare att biodiversitet är jätteviktigt, för många skogsägare är det nästan lika viktigt som produktion. Därför tror jag att det finns en stark inre motivation att göra en förändring. Däremot har man nog inte diskuterat frågan i så stor utsträckning som vi gör idag. Det finns en annan debatt idag jämfört med för 10–20 år sedan, vilket gör att problemmedvetenheten ökar. Vi inser att det sätt som vi under årtionden har brukat skogen medför problem.

Möjligheten att som individ ställa om sitt skogsbruk tror Louise Eriksson till stor del handlar om ökad kunskap och tron på den egna förmågan.

– Med ökad kunskap kan du minska osäkerheten, som jag tror är det främsta hindret för enskilda skogsägare, och göra ett mer medvetet val om vad som passar din fastighet bäst, säger hon och fortsätter:

– En del saker är svårare att förändra än andra. Att helt byta trädslag till något som du inte känner till alls är till exempel ett väldigt stort steg jämfört med en gradvis justering i din skogsskötselmetod.

Stödjande åtgärder kan behövas

Även politiska åtgärder har förmågan att påverka oss i vår förmåga att göra omställningar.

– Information och rådgivning är viktigt men om man ska göra en omställning från ett sätt att bruka skogen till ett annat sätt kan det även finnas behov av ekonomiskt stöd under en övergångsperiod för att skogsbruket ska gå ihop.

Men vad är mest effektivt när det kommer till politiska åtgärder, obligatoriska sådana eller uppmuntrande? Enligt Louise Eriksson är det en kombination av de två som i forskningen generellt visat sig fungera bäst.

– Att gå för hårt fram med obligatoriska åtgärder leder ofta till starka motreaktioner. Man behöver jobba med stödjande åtgärder och om man sedan ser att det inte händer tillräckligt mycket, eller om det finns akuta behov, då kanske man går in med obligatoriska åtgärder. Det behöver vara en växelvis verkan.

Klimatförändringarna en game changer

Oavsett vår inställning till förändringar är det tydligt att klimatförändringarna kräver att skogsbruket anpassas.

– Det håller inte att vi gör på samma sätt som vi har gjort tidigare, för vi får inte samma utfall. Klimatförändringarna är en game changer som gör att vi behöver tänka om. Tror du vi kommer att lyckas med den omställningen?

– Det tror jag absolut, frågan är om vi kommer lyckas göra det snabbt nog, och vilka konsekvenser det får för klimatet. Det är så mycket som behöver förändras på så många olika nivåer, från de enskilda skogsägarna till skogsindustrin och politiken. De behöver kroka arm i stället för att motarbeta varandra.

Text: Elsa Sjögren