Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Lucka i lagen äventyrar svensk tallskog

Sten-Ivan Danielsson, skogsägare som avverkat 15 hektar tallungskog för att förhindra vidare spridning av svampen Diploida pinea. Foto: Patrik Söderman

För markägaren Sten-Ivan Danielsson var det självklart att fatta beslut om att avverka tallungskogen när han förstod att 80 procent av träden var angripna och att risken för spridning av svampen skulle öka dramatiskt med en varmare årstid. "Jag ville dämma i bäcken och avvärja att svampen sprider sig vidare till andra markägare", säger han. Foto: Patrik Söderman

Sverige saknar lagstiftning som gör det möjligt för samhället att ingripa om svampangrepp hotar att skada skogar regionalt eller nationellt. Forskaren Jan Stenlid vill se en samhällsfunktion som kan bromsa skadeutveckling i tidigt skede och Skogssällskapet efterlyser att regleringar och insatser kan anpassas i ljuset av ny kunskap.

Frågan aktualiseras av svamputbrottet på tall i Odensala nära Arlanda. Där har en markägare nyligen, på rekommendation av forskare och Skogsstyrelsen, avverkat, flisat och bränt cirka femton hektar tallungskog för att förhindra att sporer från svampen Diplodia pinea* sprider sig till andra tallskogar. Markägaren har själv fått stå för saneringskostnaderna.

Problemet för markägaren är att utbrott av Diplodia pinea inte är reglerade vare sig i skogsvårds- eller växtskyddslagstiftningen. Det gör att Skogsstyrelsen inte kan kräva sanering av den angripna skogen och därmed inte heller betala ut ersättning till markägaren. Det finns inte heller några försäkringar som täcker förlusterna, eftersom det handlar om en för Sverige helt ny skadegörare.

‒ Vi lever i en tid av snabba förändringar, inte minst när det gäller klimatet. Det påverkar våra ekosystem och samhällets regleringar och insatser måste kunna anpassas i ljuset av ny kunskap. Det är viktigt att lagstiftningen ses över, både för markägarnas skull och för samhället eftersom skogen är en ovärderlig nationell resurs, säger Lotta Möller, forsknings- och anslagschef på Skogssällskapet.

Akutfond för oförut­sedda skador på skog kan behövas

Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen, befarar att Diplodia pinea skulle kunna få stora
konsekvenser för svenskt skogsbruk och tycker att staten borde kunna stå för saneringskostnaderna.

‒ Om en sådan svamp skulle bli utbredd och vanlig kan man behöva göra något radikalt med odlingen av tall. Staten borde kunna avsätta en akutfond för oförutsedda skador på skog för att utrota eller i alla fall kraftigt begränsa utbrott av den här typen, säger han.

Jan Stenlid.

Jan Stenlid. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Jan Stenlid, professor i skogspatologi, efterlyser ny lagstiftning på området, inte minst med tanke på att det allt mildare klimatet skapar gynnsamma förutsättningar för att svampen ska öka sitt utbrednings­område.

‒ Vi behöver en lagstiftning som kan användas om en svamp hotar att skada skogen regionalt eller nationellt – en lag som gör det möjligt för samhället att bromsa utvecklingen i tidigt skede, säger han.

Han menar att det är svårt att med säkerhet bedöma risken för stora utbrott av Diplodia pinea i Sverige, men säger samtidigt att Odensalautbrottet ligger i linje med forskarnas prognoser.

‒ Vi kan konstatera att vi nu har fått ett utbrott i den del av landet som vi för några år sedan räknade med skulle bli mottagligt för svampen till följd av ett mildare klimat.

Avverkning av tallungskog som angripits av svampen Diploida pinea. Foto: Patrik Söderman

Inför avverkningen lät skogsägaren Sten-Ivan Danielsson göra en värdering av beståndet. "Den landade på drygt en halv miljon kr och innefattar förlusten av 17 års tillväxt och kostnaderna för avverkning, flisning, transport till värmeverket, markberedning och plantering." Foto: Patrik Söderman

Utbredningen av Diplodia pinea ökar

Enligt forskarnas beräkningar var år 1970 cirka 60 000 hektar tallungskog i Götaland mottagliga för svampen. Med dagens klimat är motsvarande yta cirka 250 000 hektar, i Götaland och Svealand. Klimatscenariot för år 2070 innebär att också delar av Norrlandskusten skulle kunna ingå i svampens utbredningsområde. Det innebär att cirka en miljon hektar tallungskog teoretiskt skulle kunna angripas.

‒ Redan med dagens scenario skulle saneringskostnaderna i värsta fall kunna handla om mångmiljardbelopp, säger Jan Stenlid.

Han menar att andra markägare kan vara tacksamma över att Sten-Ivan Danielsson i Odensala valde att sanera sin tallungskog i god tid innan svampens sporspridning satte igång.

‒ Hans insats betyder att vi har fått bort en väldigt stark smittkälla. Istället för att få en jättespridning med risk för mycket kraftiga infektioner får vi sannolikt en svag spridning – ett helt annat scenario än om skogen hade fått stå kvar. Det betyder troligen att markägare bara kommer att behöva ta bort enstaka infekterade träd istället för att kalavverka hela bestånd, säger Jan Stenlid.

På Näringsdepartementet är man medveten om den ökade risken för nya skogsskadegörare i ett förändrat klimat.

‒ Inom ramen för det Nationella skogsprogrammet kan det finnas anledning att uppmärksamma att nya skogsskade­görare kan utgöra ett växande problem och att det är viktigt att ha en beredskap för det, säger Johanna Blomström, Näringsdepartementet.

TEXT: Malin von Essen

*Svampen Diplodia pinea går också under namnet Sphaeropsis sapinea.

Diploida pinea

Fruktkroppar från Diplodia pinea, från tallungskogen i Odensala utanför Arlanda. Foto: Patrik Söderman

Svampen Diplodia pinea:

  • är en av världens de mest spridda sjukdomsalstrare på barrträd och finns i princip i alla världsdelar där det växer tall,
  • angriper framförallt tall, men finns också på flera andra barrträd,
  • kan i svåra fall döda plantor, men också stora träd,
  • finns på kottar och frön, på ovan- och underjordiska delar av plantor och stora träd, på stockar, grönt virkesavfall, bark och kompostmaterial,
  • kan finnas på eller i sin värdväxt utan att visa symptom,
  • visar sig som kådfyllda sår på grenar och stam,
  • angriper barr, skott och kottar. På kottar och angripna skott bildas svarta millimeterstora fruktkroppar som kan sprida de smittsamma sporerna vidare.
  • har under de senaste decennierna spridits alltmer norrut och finns nu i Frankrike, Tyskland,
    Storbritannien och Baltikum.
  • sprids med vinden vid fuktig väderlek.

Omfattas inte av EU:s växtskyddslagstiftning

Svampen Diplodia pinea har påträffats i Sverige tidigare, bland annat i Göteborg, på Gotland
och på Tjörn. Utbrottet i Odensala är första gången man både har hittat svampen och sett utbredda skador av den i Sverige. Svampen är även etablerad längre söderut i EU och därför räknas den inte som karantänskadegörare och regleras inte av EU:s gemensamma växtskydds­lagstiftning. Till karantänskadegörare räknas arter som ännu inte är spridda inom EU och som skulle kunna orsaka stora ekonomiska förluster, skada miljön eller få stora sociala konsekvenser om de etablerar sig innanför EU:s gränser. Jordbruksverket har fått regeringens uppdrag att göra en utredning om ersättning till markägare för växtskadegörare som är listade i den EU-gemensamma växtskydds­lagstiftningen. Eftersom Diplodia pinea redan är utbredd inom EU ingår den inte i Jordbruksverkets utredning.

Seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

9 mars 2017 hölls ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien med rubriken "Hur ska vi tackla hoten från nya skadegörare?". Se presentationerna som hölls på KSLA:s webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.